Pernilla Norman är advokat vid Advokatfirman Lexit och är specialiserad på medtech-juridik. Foto: Philip Sopov

Den nya lagen om granskning av utländska direktinvesteringar (FDI-lagen, Foreign Direct Investments) börjar tillämpas den 1 december i år, vilket jag berörde i en krönika i maj. 

Men låt er inte luras av titeln, även svenska investeringar kan behöva anmälas enligt lagen. Redan den 1 december uppkommer alltså en anmälningsskyldighet för en stor andel av de investeringar som sker i Sverige om investeringen medför att investeraren erhåller en andel om 10 procent eller mer i bolaget (krav på anmälan införs också vid ökning av ägarandelar i olika trappsteg). 

Anmälningsplikten gäller investeringar i alla typer av verksamheter som faller inom begreppet ”skyddsvärd verksamhet”, oavsett storlek på det bolag som erhåller investeringen, eller på själva investeringen. 

Detta nya förfarande förväntas få stor påverkan bland annat på företag inom medtech-branschen som kan falla inom flera av de kategorier som omfattas av lagen. Bland annat behandlas inte sällan känsliga personuppgifter i stor omfattning i olika medtech-lösningar. Det är också troligt att många medtech-företag kan anses falla i kategorin för framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi. ISP väntas ta fram en vägledande förteckning över dessa teknologier.

Syftet med lagen är att upprätthålla ett högt skydd av Sveriges säkerhet

Syftet med lagen är att upprätthålla ett högt skydd av Sveriges säkerhet. I lagen införs därför möjligheter att hindra utländska investeringar som inverkar skadligt på Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. För att motverka risk för kringgående införs en anmälningsskyldighet för alla investeringar inom så kallad skyddsvärd verksamhet, även investeringar som sker av svenska eller EU-intressen. 

Däremot kommer endast investeringar som kommer från investerare utanför EU kunna förbjudas, eller förenas med villkor (därav namnet – utländska direktinvesteringar). ISP kommer dessutom att kunna inleda granskningar på eget initiativ, om det finns risk för att en investering kan innebära en säkerhetsrisk för Sverige.

Den nya lagen medför alltså en långtgående anmälningsplikt som innebär såväl betungande administration som införandet av en period av dödläge för de berörda företagen. Eftersom många företag inom medtech-branschen verkar inom områden som faller inom FDI-lagen kommer lagen få stor inverkan på investeringar i branschen, särskilt eftersom lagen inte innehåller några beloppsgränser. Dessutom kan konsekvenserna av att inte anmäla investeringar bli omfattande och medföra ”böter” på mellan 25 000 och upp till 100 miljoner kronor.

Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.