Cancerfonden om ny rapport: ”Får inte den vård de har rätt till”
Det är genom en ny kartläggning som Cancerfonden nu larmar om att den palliativa vården, alltså vård i livets slutskede för de svårast sjuka, brister på flera punkter.
– Det som sticker ut mest är att det är så stora skillnader i vilken palliativ vård man kan få – eller om man kan få palliativ vård överhuvudtaget – beroende på var man bor. Det är väldigt anmärkningsvärt, säger Elin Ylvasdotter, intressepolitisk expert på Cancerfonden som har arbetat med rapporten, till Medtech Magazine.
Kartläggningen visar exempelvis att de som bor inom Region Gotland har 16,4 specialiserade palliativa slutenvårdsplatser per 100 000 invånare – medan de som bor inom Kronoberg har noll. En läkare som uttrycker sig i rapporten liknar det vid ett lotteri, där patientens bostadsadress är avgörande för hur tillgången till palliativ vård ser ut.
En annan slutsats är att palliativ vård generellt sätts in alldeles för sent, vilket leder till onödigt lidande, enligt Elin Ylvasdotter.
– Det beror på kompetensbrist, man har inte tillräcklig kunskap för att kunna identifiera de patienter som har behov av det. Forskningen är väldigt tydlig med att ju tidigare man sätter in palliativa insatser desto bättre livskvalitet och desto större möjligheter att faktiskt förlänga livet, medan om man istället fortsätter med botande behandling kan förkorta livet.
Cancerfondsrapporten visar också att det saknas struktur och styrning, vilket leder till att den palliativa vården till stor del byggs upp av “eldsjälar”. Detta samtidigt som den palliativa vården ingår i samma prioriteringsgrupp som den akuta och botande vården, och därmed har högsta prioritet.
– Regionerna vittnar om att den palliativa vården många gånger nedprioriteras. Det är en stor patientgrupp som inte får den vård de har rätt till, säger Elin Ylvasdotter.
– Svensk lagstiftning är supertydlig med att vård ska ges efter behov och på lika villkor, vårdbehovet ska vara styrande. När vi ser att ålder, bostadsort och diagnos är det som avgör så är det inte i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen.
Cancerfonden vill nu uppmana politiker att ta större ansvar och agera för att den palliativa vården inte längre ska vara eftersatt. För det krävs bland annat att personalen får rätt kompetens och förutsättningar, säger Ylvasdotter.
– Med tanke på den demografiska utvecklingen, där vi blir allt äldre, så kommer politikerna att bli tvungna att prioritera det. Men det finns ingen anledning att vänta. Många tänker att palliativ vård är något kort precis på slutet men det kan pågå i flera år, framförallt om man hinner ge rätt vård i rätt tid. Och har du en obotbar sjukdom är de dagar du har kvar extra viktiga.
Så har kartläggningen gått till
* Granskningen bygger bland annat på intervjuer med representanter för den palliativa vården i landets 21 regioner samt intervjuer med företrädare för samtliga Regionala Cancercentrum som är särskilt kunniga inom palliativ vård.
* Medicinskt ansvariga i 58 kommuner har även svarat på en enkätundersökning om palliativ vård.