23948sdkhjf

”En inställd operation är inte en operation”

När Ulf Lundell tycker att en inställd spelning också är en spelning kan man se humorn i det och nästan uppskatta den grandiosa självbilden. Lika roligt är det inte när svensk sjukvård säger samma sak, skriver Petrus Laestadius i en krönika.

I Sverige väntade i juli i år nära en halv miljon människor på ett första besök i specialistvården. Av dem hade fler än 170 000 väntat längre än de 90 dagar den lagstadgade vårdgarantin utlovar. På SKR:s hemsida uttrycker man det på ett annat sätt – ett sätt som antyder att man är nöjd med regionernas prestation. Av alla de som fått beskedet att de behöver behandling eller operation i specialiserad sjukvård har så många som 40% väntat i mer än tre månader. Men SKR uttrycker det som att 60% väntat 90 dagar eller kortare. Det kan tyckas som en petig, semantisk anmärkning men jag tror att sättet att uttrycka sig blottar en syn på patienterna och deras ”rättigheter”.

Rättigheter står inom citattecken eftersom Hälso- och sjukvårdslagen inte är en rättighetslag utan en skyldighetslag. Detta är i Sverige en gammal diskussion som märkligt nog levt kvar sedan den tid då patienten närmade sig vården med mössan i handen. Trots att vi haft någon form av vårdgaranti sedan 1992 har resultaten uteblivit. Sällan eller aldrig har vårdgarantin efterlevts av alla regioner. Synen på vårdgarantin inom åtminstone SKR påminner lite om 1990-talet då Ingela Thalén i Aktuellt fällde de legendariska orden om föräldraförsäkringen: ”Det är ett löfte att det är en målsättning som vi lovar att ha som mål att arbeta för”.

Men nu finns det tecken på att den nya tidsandan är mer intresserad av patientens upplevelse än vårdens och det är säkert många faktorer som ligger bakom detta. Vi har haft en utredning vid namn Tillgänglighetsdelegation som i sitt mycket modesta slutbetänkande vill korta tidsfristen för undersökning och bedömning i specialiserad sjukvård till 60 dagar i stället för 90. Dock rekommenderas att man inte kortar kravet på att behandling ska ges inom tre månader från bedömning. Ändå ska detta inte införas förrän 1 januari 2025. Ingen patienträttighetsrevolution precis.

Man behöver inte vara överempatisk för att ana hur plågsamt det kan vara att vänta på behandling månad efter månad

En mer positiv attitydförändring kan ses hos Läkarförbundet som inte alltid gjort vågen för vårdgarantin. Läkarförbundet vill också att undersökning och bedömning ska ske inom 60 dagar men även att behandling ska ges inom ytterligare 60 dagar. Om detta skulle införas innebär det att man kapat två månader på vårdgarantin FÖRUTSATT att den efterlevs. Och ska man få efterlevnad på det här området måste man koppla pengar till reglerna. Som så ofta har danskarna visat hur man kan få genomslag för en vårdgaranti.

Den danska vårdgarantin, innebär att patienten inom en månad ska komma in på sjukhuset och bli undersökt. “Enmånadsgarantin” gäller alla sjukdomar utom cancersjukdomar. Misstänks cancer är kraven tuffare. Då ska patienten oavsett cancersjukdom och tillstånd undersökas inom 48 timmar, från och med nästa år. I Danmark har man dessutom en rättighetslagstiftning som innebär att regionerna får betala när de missar gränser och måste hänvisa vidare patienter till privata vårdgivare eller till vård utomlands. Dessutom får danska patienter söka vård på vilket sjukhus som helst i Danmark – även för specialistsjukvård.

Läkarförbundet har klokt noterat att den danska vårdgarantin inte har lett till att kostnader skenar eller att en allvarligare farhåga besannats: att mindre allvarligt sjuka patienter som ligger nära gränsen för vårdgarantin skulle prioriteras på bekostnad av allvarligt sjuka nykomlingar i kön. Läkarnas medicinska prioritering gäller fortfarande. Detta är mycket positivt.

I Sverige ser inte kösituationen likadan ut i alla regioner – snarare är skillnaderna förfärande stora. I Myndigheten för vård- och omsorgsanalys genomgång av vården 2016 – 2020 syntes bland annat att i Jämtland Härjedalen hade två tredjedelar av patienterna väntat mer än 90 dagar på operation eller åtgärd i den specialiserade vården. Det kan jämföras med Halland där bara 15 väntat längre och 40 procent i hela riket. Man kan rapa upp siffror som förstärker den här bilden i all oändlighet men ju mer man studerar statistiken desto mer framträder något intressant: Det är inte pengar som saknas i den svenska sjukvården. I Euro Health Consumer Index rapport för 2018; konstateras att av 36 europeiska länder spenderar bara tre superrika länder mer per capita i Sverige men bara två länder uppvisar sämre tillgänglighet än Sverige. Rapporten noterar att Sveriges sjukvårdssystem rankas som det åttonde bästa av 36. De kliniska resultaten anses mycket goda men den katastrofalt dåliga tillgängligheten drar ner rankingen. Man noterar att vårdgarantin i Sverige har synnerligen modesta ambitioner men att man ändå inte uppnår dem.

Jag tror att det skulle hjälpa om man förstod att detta är dålig ekonomi. Det är svårt att belägga men mycket tyder på att regionerna tror att de sparar pengar på att bygga köer.
I Euro Health Consumer Index 2016 konstateras att ”det är billigare att driva ett sjukvårdssystem utan köer, än ett med”. I nästa krönika kommer jag att resonera kring hur den etiska plattformen kan vara en bidragande orsak till att sjukvården agerar som den gör.

Och då är vi tillbaka hos Ulf Lundell. En utebliven behandling är ingen behandling. Man behöver inte vara överempatisk för att ana hur plågsamt det kan vara att vänta på behandling månad efter månad när tumörer växer, smärtan lamslår eller depressionen slukar livet. Det är inte värdigt att nedprioritera tillgänglighet så som vi gör i Sverige.

Se mer om eventet Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar
Utvalda nyheter från förstasidan
Swedish Medtechs nya ordförande – ”Sverige ska vara ett attraktivt land för medicintekniska bolag”
”Stor efterfrågan på ingenjörskompetens”
Efter FDA-godkännandet – Bibb genomför nyemission
Studie: Förlamad kunde gå med implantat i hjärnan
Aleris rekryterar finanschef från Biotage
Nya beslut fattade om nationell högspecialiserad vård
Andra Nordiska Medier

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.25