Daniel Forslund: ”Vården är inte digital eller fysisk – den är både och”
Daniel Forslund, tidigare regionalpolitiker för Liberalerna, stiger in på Vårdföretagarnas kontor för första gången i rollen som utvecklingsansvarig idag, onsdag, morgon. Hans nya titel, som har utvecklats enkom för honom, är utvecklingsansvarig för digitalisering, forskning, innovation och life science.
Varför valde du att gå till Vårdföretagarna?
– Jag har arbetat med det här området i många år och nu kan jag driva vidare utvecklingen i nästa fas. Jag är motiverad att samla branschen. Som det ser ut idag har privata vårdgivare, regioner och kommunal verksamhet olika tekniska system. Om det är något vi har lärt oss under pandemin är det vikten av att kunna dela journal- och hälsodata. Vi har exempelvis kunnat följa hur stor täckningsgrad vi har fått genom vaccinering eller var smittoutbrott har skett och därmed kunnat göra kvalitetsuppföljningar. Pandemin har lärt oss att vi alla måste samlas för att vi ska kunna få heltäckande kunskap. Och det är ett område det inte har satsats tillräckligt på tidigare.
Vad är viktigast just nu?
– Det är absolut nödvändigt att de privata aktörerna är med i forskning och utveckling, inte bara de offentliga. Det får inte finnas ett gap mellan olika huvudmän och utförare. Coronakommissionen har visat att om de kommunala verksamheterna inte hänger samman med sjukvården drabbas vården och det skadar liv och hälsa. Och det är min stora drivkraft – tekniken kan bygga broar mellan vårdgivare.
Du är utvecklingsansvarig för digitalisering – vad behöver hända inom området?
– Under pandemin har vi lärt oss att mötas digitalt. Ibland har det varit en nödlösning och ibland har det varit en fullgod ersättning för det fysiska. Det finns nog ingen som tror att sjukvården kommer att gå tillbaka helt till det fysiska. Men det kräver att vi har gemensamma kvalitetskrav och ersättningsmodeller som stödjer innovation och kontinuitet. Vare sig man gillar intåget av nätläkare eller inte – modern teknik behövs och det måste införas på bästa sätt. Vården är inte längre antingen digital eller fysisk, den är både och.
– Mitt fokus kommer att ligga på att etablera en samverkan mellan techbranschen och vårdsektorn. Vi kan inte digitalisera, sätta standarder och dela data mellan olika aktörer om inte techindustrin finns med.
Går digitaliseringen att lösa med tanke på att vi har 21 regioner och över 2 000 privata aktörer?
– Det här går att lösa, men vi behöver sätta oss ned vid förhandlingsbordet. Vi har ju löst det inom andra områden, som vid banktransaktioner med olika standarder och bank-id eller med mobiltelefoni trots ett stort antal olika operatörer på marknaden. Det är ett stort, svårt och ett långsiktigt arbete, men det går.
– Om några år ska majoriteten av regionerna och kommunerna byta journalsystem – då har vi chansen att säga att vi istället för att man måste införa ett visst journalsystem ska följa en standard istället. Som det ser ut idag kan en privat vårdgivare behöva flera olika journalsystem när de jobbar med olika regioner – det håller inte. Det behövs en informationsstandard istället så att vårdgivarna kan välja vilket journalsystem som passar dem bäst.
Du lämnade politiken efter sju år som landstings- och regionråd i Stockholm. Varför valde du att lämna?
– Jag delade inte inriktningen som partiet valde, framför allt inte när de ville samarbeta med alla partier för att få makt, inklusive Sverigedemokraterna. Det är grundvärderingar jag inte kan eller vill kompromissa med. Posten jag hade, hur intressant och rolig den än var, är inte värd det.
– Det har varit en slags sorgeprocess där jag inte ville vara med på resan längre. Det kändes som att partiet lämnade mig – inte att jag lämnade partiet.
Artikeln är en del av vårt tema om Intervju.