23948sdkhjf

Sammanhållen journalföring – utopi eller verklighet?

I Sverige har det i flera år pågått diskussioner om ett gemensamt digitalt journalsystem som skulle ersätta användningen av fax och papperskopior ute i regionerna. Men trots att en del nya system är på ingång finns det fortfarande inga planer på en nationell lösning.

Socialutskottet gick år 2018 ut med ett betänkande till regeringen om att de bör se till att ta fram gemensamma standarder för journalsystem och kvalitetsregister i hela landet. Som det ser ut idag finns det inga planer på ett nationellt journalsystem. Däremot håller flera regioner på att införa nya journalsystem inom sin egen verksamhet, bland annat för att skapa en mer sammanhållen journalföring.

En av av dessa regioner är Region Skåne, som håller på att förnya sitt journalsystem i samarbete med den amerikanska systemleverantören Cerner. Skånes Digitala Vårdsystem, SDV, kommer att börja användas under hösten 2021. Det medför ett enhetligt journalsystem för både vårdpersonal och patienter.

– När patienten ser mer av sin information kan hen bättre följa sin väg genom vården och vara mer delaktig i sin vård. Med ett system och en enda journal behöver patienten inte upprepa sig så mycket, och vi får minskad dubbeldokumentation och ökad kvalitet på informationen. Med bättre underlag kan vi se mönster, både för varje patient och för större grupper, och då kan sjukdomar förebyggas, säger Linn Kennedy, programchef i SDV, till MedTech Magazine. 

Västra Götalandsregionen är också i färd med att införa ett nytt vårdsystem och även de jobbar med Cerner. I första vändan fram till 2024 avvecklar regionen cirka 40 system i hälso- och sjukvården och ersätter dem med systemet Millennium. Ragnar Lindblad som är programägare för Framtidens vårdinformationsmiljö, FVM, berättar att ett av målen med programmet är att skapa förutsättningar för en vård som kommer ihåg dig som patient.

– I dag är situationen den att det inte finns någon enkel tillgång till varandras information inom regionen. Istället skickar man journalkopior och använder fax vilket leder till att vi dubbeldokumenterar och inte kan vara säkra på att vi har all information om läkemedel eller provsvar tillgängliga när vi träffar patienten. Vi ställer även samma frågor till patienten som den förra vårdkontakten ställde, säger Ragnar Lindblad till MedTech Magazine. 

Medan Region Skåne och Västra Götalandsregionen har valt samma systemleverantör är det ännu oklart vilket system Stockholm och Gotland kommer att upphandla. Resten av regionerna använder sig av Cosmic från svenska Cambio.

– Jag tycker inte att vi ska ha ett gemensamt journalsystem i hela Sverige. Ju fler parter som ska dela på ett system desto större är risken för kompromisser av olika slag. Men vi har ju egentligen gått från en hel drös med system till två stycken och sedan beror det ju på vad Stockholm och Gotland väljer. På sikt måste vi bygga på integration och möjligheter till utbyte av information utan att alla behöver ha samma system, säger Ragnar Lindblad.

I Stockholm är det nuvarande dominerande journalsystemet Takecare. Det erbjuder sammanhållen journalföring och anslutna vårdgivare kan med patientens samtycke få tillgång till andra enheter där patienten har vårdats.

– Takecare kom till i slutet på 90-talet så det är ett ganska gammalt system. Vi var på gång att byta ut det men på grund av pandemin och diverse upphandlingsproblematik gjorde man bedömningen att det inte är möjligt att genomföra ett så stort projekt just nu i samband med denna belastning på sjukvården, säger Susanne Bergenbrant Glas, chefsläkare i vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje, till MedTech Magazine.

I region Stockholm medför sammanhållen journalföring många fördelar som ökad patientsäkerhet och mindre dubbelundersökningar.

Problem uppstår främst då information ska delas mellan olika regioner. Via Nationell patientöversikt, NPÖ, är det möjligt att dela patientinformation mellan vårdgivare i olika regioner men man får då endast en översiktsbild över all information.

– Vi ser inte samma elefant utan endast delar av elefanten. Problem som uppstår är att vi missar information mellan systemen. Vi missar till exempel uppmärksamhetssymboler som inte riktigt är synkade och vi får inte information om alla överkänslighetsreaktioner som finns. Dessutom kan vi missa informationen om patienters läkemedel.

– NPÖ är inte felaktig men man kan inte gå längre ner i den och du kan inte riktigt veta vad som saknas. Det som inte har gjorts eller inte finns kan vara lika viktigt som det som har påvisats. Om patienten till exempel hade problem för fyra år sedan så behöver vi veta om alla undersökningar gjordes då eller om man hoppade över någonting och om vi i så fall behöver ta det provet nu.

Problemet med NPÖ gäller inte alla patienter eftersom alla inte rör sig i hela Sverige men Susanne Bergenbrant Glas konstaterar att många ändå gör det.

– Om en patient remitteras till Karolinska Universitetssjukhuset så följer papperskopior med för att man ska kunna få en bild av det som har gjorts på hemortssjukhuset. När patienten går hem skrivs det igen en bunt med papper för att överbrygga det glappet. Men all information kan inte printas ut på det sättet.

Vid akuta situationer får vårdgivare öppna en patients journal utan patientens medgivande.

– Men det är inte alltid så enkelt och det är osäkert om man kommer åt informationen eftersom det fortfarande är olika steg man måste ta för att komma förbi de här spärrarna. Dessutom är det inte säkert att man hinner med det när det är akut. Har vi då inte journaler som pratar med varandra så riskerar vi att det blir fler dödsfall och fler vårdskador.

Eftersom Sverige är ett litet land tycker Susanne Bergenbrant Glas att det borde fi nnas ett nationellt system.

– Det vi gör nu är att vi bygger kopplingssystem som ska överbrygga de olika systemen. Det skulle vara mycket enklare med ett gemensamt journalsystem eller åtminstone en gemensam plattform där vi kunde utbyta information. Men det saknas en nationell sammanhållning i den frågan.

Exempel på andra nordiska journalsystem:

Finland: I Finland använder social- och hälsovården ett gemensamt nationellt it-system som heter Kanta. Tjänsten innehåller bland annat en digital förskrivningstjänst, en läkemedelsdatabas, ett patientdataregister, klientdataarkiv för socialvården samt ”Mina Kanta-sidor”. Kanta omfattar all off entlig hälso- och sjukvård, socialvård samt de flesta privata vårdgivare. Tjänsten finns till för vårdpersonal, apotek och medborgare. Medborgare kan även registrera egen data i tjänsten från till exempel mobila applikationer.

Norge: I Norge jobbar man med att ta fram en gemensam kommunal journallösning, Akson journal, som ska ersätta de olika systemen inom kommuner som idag inte kommunicerar med varandra. Det innebär att hälso- och sjukvårdpersonal jobbar i samma journalsystem och uppgifterna kan delas mellan olika vårdgivare och över kommungränser. Akson journal ska se till att de olika delarna kommunicerar bättre med varandra för att ge patienterna säkrare behandling och förenkla vårdpersonalens arbete.

Kommentera en artikel (1)
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.081