23948sdkhjf

I färd med en livsviktig uppgift

Vid ett hjärtstopp räknas varje sekund och många av de drabbade dör. I ett nytt projekt utvärderar forskare om drönare utrustade med hjärtstartare kan rädda fler liv.

Den som blickar upp mot himlen i Torslanda, Fiskebäck och Kungälv kan plötsligt se en drönare flyga förbi. Vissa av dem bär på livräddande instrument som väger 800 gram, nämligen hjärtstartare. De transporteras så fort som möjligt till platser där personer har drabbats av misstänkta hjärtstopp.

Totalt är det tre drönare, en per område, som har den livsviktiga uppgiften. De har varit i tjänst sedan 1 juni då ett projekt startades upp med syftet att utvärdera drönarleverans av hjärtstartare.

 – Frågan är om de kan komma fram innan ambulansen, och om personen som tar emot hjärtstartaren kan använda den, berättar Andreas Claesson, legitimerad ambulanssjuksköterska vid Hjärtstoppscentrum på Karolinska institutet samt huvudansvarig forskare i drönarprojektet, till MedTech Magazine.

Projektet är ett samarbete mellan SOS Alarm, drönarföretaget Everdrone och Hjärtstoppscentrum på Karolinska institutet, som både initierat och ska utvärdera projektet. 

Tar den säkraste vägen 

Vid larm om ett misstänkt hjärtstopp meddelas flygledningen på Säve flygplats. Den är öppen mellan åtta på morgonen till tio på kvällen och det är även under de tiderna som drönarna kan skickas ut. Flygledningen går igenom om det finns flygplan eller helikoptrar i luftrummet. I så fall får de gå före drönaren.

Läs också: Hon leder nytt tvärvetenskapligt forskningscentrum

Andra aspekter som kan sätta stopp för färden är mörkret och rådande väderförhållanden. 

– Om det regnar eller blåser mer än åtta meter i sekunden i medelvind så flyger vi inte, berättar Andreas Claesson.

Om drönaren får grönt ljus så lyfter den snart från en av Everdrones hangarer. Färden går sedan förbi så få bebodda områden som möjligt, för att minska risken för olyckor. Drönaren flyger inte över stora höghus och håller undan för skyddsobjekt. Den är utrustad med en fallskärm, för att ytterligare öka säkerheten.

Drönaren flyger på cirka 70 meters höjd, När den har nått sitt mål sjunker den till 30 meter, varpå hjärtstartaren vinschas ned nära personen som drabbats av misstänkt hjärtstopp, exempelvis på en gräsmatta eller en garageinfart. När leveransen är klar meddelar SOS Alarm den person som larmat 112 på plats om detta och ger vägledning i hur hjärtstartaren fungerar. Under tiden återvänder drönaren till hangaren.

Hur många fall som de flugit ut till hittills kan Andreas Claesson inte berätta än.

– Vi kan säga mer i höst när resultaten är publicerade. Det jag kan säga nu är att systemet fungerar precis som planerat. Alla inblandade – som vårdpersonal, larmpersonal och poliser – har en väldigt positiv inställning till projektet.

 Det pågående projektet är en så kallad safety-feasibility-studie där syftet är att se om det går att leverera hjärtstartare med drönare i skarpa fall. 

Tiden är avgörande 

Hjärtstopp kommer ofta utan förvarning och kan i värsta fall leda till döden på bara några minuter. Hjärt-lungräddning bör helst inledas inom en minut och pågå tills man ser tydliga livstecken hos personen som drabbats, enligt Hjärt-lungfonden. Man ska dessutom försöka få tag i en hjärtstartare så snabbt som möjligt. I dagsläget finns hjärtstartare på olika platser i samhället, bland annat på många idrottshallar, hos räddningstjänsten, i polisbilar och hos vissa företag som valt att köpa in dem. Men ändå kan de vara svåra att få tag i när det gäller.

– Det är svårt att nå hemmet, där 70 procent av hjärtstoppen sker, säger Andreas Claesson.

 – Visionen bakom drönarprojektet har funnits länge. Varje år rings ungefär 20 000 fall med misstänkta hjärtstopp in i Sverige. I två tredjedelar av fallen visar det sig att det inte alls var hjärtstopp som det rörde sig om, men när det faktiskt gör det så överlever i dagsläget bara tio procent av de drabbade.

Om drönarflugna hjärtstartare blir ett vedertaget arbetssätt i framtiden så tror Andreas Claesson att de kommer att göra störst nytta i semiurbana miljöer, som förorter utanför städer.

– Där sker relativt många hjärtstopp samtidigt som det tar längre tid för ambulanserna att komma dit.

Arbetet bakom drönarprojektet startade år 2014 och utvecklingen av systemet tog ungefär ett år innan de skarpa flygningarna kom igång den 1 juni. Efter 1 oktober ska resultaten analyseras och publiceras.

– Vi räknar med att skicka in resultaten till en vetenskaplig tidskrift i vinter och planerar att genomföra en utökad studie under åren 2021-2022, där syftet är att utvärdera effekten av att skicka hjärtstartare med drönare. Vi undersöker just nu möjligheten att utvärdera systemet även i Danmark.

Artikeln publicerades som en del i temat Akut- och ambulanssjukvård i MedTech Magazine nr 3 år 2020. 

Artikeln är en del av vårt tema om Akut- och ambulanssjukvård.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078