23948sdkhjf

I centrum av digitaliseringen

De digitala mottagningarna blir fler och fler. Bakom många av dem finns Visiba cares mjukvara. Vi träffade bolagets Anastacia Simonchik.

Allt fler mottagningar i vården försöker öka sin tillgänglighet med hjälp av digitala lösningar. Det handlar både om att via appar och datorer ta emot patienter och hjälpa till att boka tid för fysisk vård, att låta dem möta vårdpersonal via video eller chat, och att låta dem genomgå hela behandlingar.

Ett av företagen som står i centrum för den här utvecklingen är Visiba care, som erbjuder en kommunikationsplattform för vården.

– Vi har en white label-lösning, som våra kunder sätter sin egen prägel på med färger och logotyper. Patienterna kan både ladda ner appen och använda webgränssnittet, beroende på vad de är bekväma med, berättar Anastacia Simonchik, som är product manager för nya produkter och marknader på Visiba care.

För att låna Anastacia Simonchiks uttryck arbetar Visiba care för att öppna dörren till vården på ett enkelt och smidigt sätt, vare sig det handlar om kontakt med allmänläkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykologer eller matrådgivning. En av bolagets kunder är den prisbelönta amningsmottagningen i Västra Götalandsregionen, där barnmorskor ger stöd till nyblivna mammor. Vissa patientgrupper kan behöva lära sig de nya kontaktvägarna och har en tillvänjningsperiod. För andra grupper skapar exempelvis telefonappar helt nya möjligheter att hitta fram till vården.

– Det kan göra stor skillnad på ungdomsmottagningar där våra kunder berättar att man når ut till patienter man inte nått ut till tidigare, i helt nya miljöer.

Anastacia Simonchik ser bolagets styrka i att de kommer från patienthållet, vilket gör att de är vana att fokusera på hur man ska nå patienterna på bästa sätt.

– Det man snabbt lär sig är att man måste börja väldigt enkelt, och sedan behålla enkelheten när man bygger på med nya funktioner. Man minskar antalet användare rejält med varje nivå av komplexitet.

Utvecklingen är snabb i branschen, och nu tycks alla tala om automatiserad anamnes och triagering, det vill säga att använda datorn eller en app i telefonen för att samla in symptom och sjukdomsbild och sedan avgöra vad patientens nästa steg i vårdkedjan bör vara.

Visiba care arbetar just nu med detta under varumärket Red robin, en automatiserad triage- och anamneslösning, som man planerar att lansera under första halvan av 2020. Anastacia Simonchik tar fram sin telefon för att visa en demoversion.

– Vi är inte ensamma på marknaden om att göra det här. Alla är överens om att det är bra med ett automatiserat verktyg när man söker sig till vården. Vi behöver hantera patientflöden på ett bättre sätt och inte bara kopiera den fysiska vårdkedjan tillsammans med videomöten, det blir inte bra. Baserat på ditt tillstånd, dina kroniska sjukdomar, din ålder och ditt kön, kan vi anpassa din ingång till sjukvården.

En vårdgivare kan ha många sköterskor, läkare och olika specialistkliniker. Som patient kanske du inte vet vem du bör vända dig till. I telefonen inleds sorteringen med ett val mellan sjukintyg, förnya recept eller att söka vård.

– Då får jag börja med att skriva in mina symptom. Först frågar appen om den har uppfattat rätt och om det är något som saknas. Sedan börjar den ställa frågor utifrån vilka symptom man angett.

Men hur lär man systemet att skilja ut olika tillstånd och att avgöra vad som är viktigt? En möjlighet är att utgå från de redan utvecklade beslutsstöd som finns inom vården, där olika svar leder fram till nya frågor och till slut kommer fram till en diagnos.

– Men strukturen i de här stöden är uppbyggd i ett ganska stort antal stuprör. Det fungerar bra när det finns en sjuksköterska som är utbildad och kan tolka olika symptom och hoppa mellan de här stuprören. Men om man automatiserar det sätter man begränsningar för hur mycket man kan göra i längden, säger Anastacia Simonchik.

I stället för att använda den gamla trädstrukturen har Visiba care valt att utnyttja en AI-teknik i en mer öppen frågestruktur.

– Problemet är vilka tillstånd som finns och hur sannolikt det är att man får dem till exempel vid olika åldrar, och sedan vilka symptom de visar sig genom. Det är inte alltid man får alla symptom, och då ska inte algoritmen utesluta en åkomma om något saknas. Det är en mer dynamisk modell, som är sannolikhetsbaserad.

För att fungera i drift måste Red robin vara flexibel och kunna hantera många scenarier, samtidigt som den kan redovisa de slutsatser den kommer fram till.

– Det var väldigt viktigt för vårt teknikval, när vi pratar om den nätverks- och sannolikhetsbaserade modellen. En annan utmaning är att översätta det medicinska språket till patientspråk. För patienten ligger mycket av tilliten i det språkliga och det är grunden i att göra systemet patientvänligt, säger Anastacia Simonchik.

– En annan utmaning är att få de medicinska specialisterna att förstå vad det är vi vill åstadkomma, så att de också kan bidra. Vi kan ju inte visa koden för dem, och det har varit en av våra framgångsfaktorer att kunna visualisera det på ett helt annat sätt än man gör bland till exempel tekniker. Vi vill också underlätta för läkare och vårdpersonal att arbeta med testningsgränssnittet. Där kan man arbeta med testscenarier, eller historiska data från patientfall.

För Anastacia Simonchik och Visiba care är det ingen tvekan om att automatiserad anamnes och triagering är framtiden. För patienten kan det ta lite längre tid att besvara frågorna i verktyget, men de får ett bättre möte med vården. För vårdgivare är fördelen inte minst att de blir bättre förberedda och att de på ett enkelt sätt kan styra patientflöden med bättre precision. I framtiden kan det till exempel bli så att du får gå till provtagningen innan du träffar en läkare, något som underlättar för både patient och vårdgivare.

– På längre sikt kommer vi också att kunna koppla på mätningar från andra appar i telefonen och sensorer som man har i sitt hem, inte minst för kroniskt sjuka. Det kan göra att patienter inte behöver besöka vården lika ofta.

Så småningom ska det också gå att koppla på specialistverktyg. Anastacia Simonchik tar lösningar inom hudanalys som exempel, där avancerad bildigenkänning går att utveckla vidare. Men där är vi inte än. Nu gäller det att lansera Red robin under våren. Det blir ett nog så stort steg i vårdens utveckling.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.079