23948sdkhjf

Nya etiska frågeställningar med AI

| Av Tomas Kramar | Tipsa redaktionen

En artificiellt intelligent MR-undersökning kan ge information om sjukdomar vi inte efterfrågat. Var ska den etiska gränsen dras, frågar Tomas Kramar, vd för Siemens Healthineers.

För att upprätthålla hög säkerhet inom AI och maskininlärning krävs ständigt uppdaterad mänsklig kompetens inom bland annat medicin. När nya förutsättningar och utmaningar kommer inom sjukvården med eventuella nya sjukdomar eller nya behandlingsmöjligheter är risken att den kompetensen saknas. Det är etiskt viktigt att AI både gör saker rätt, vilket handlar om säkerhet, och att AI gör rätt saker.

Prestige kan vara en bromskloss för AI:s utveckling och kan innebära ett bakslag. Det finns konservativa krafter inom sjukvården som bromsar att maskiner och en intelligens som är artificiell tar över sjukvårdskunnigas kompetens och till och med kan ta över deras arbete. Det rör sig om rädsla och kamp för sitt existensberättigande. Om professionen inte tillåter bättre vård genom att motsäga sig den nya tekniken i form av AI, kan det anses oetiskt.

Om vi föreställer oss att en urolog skickar sin patient till en MR-undersökning för till exempel misstänkt prostatacancer så bedömer urologen sedan resultat som rör den misstänka diagnosen och inget annat. En 15 minuters MR-undersökning med automatiska AI baserade beräkningar kan leverera så ofantligt många fler fynd från kroppens olika organ. Värdefull kompletterande data kan skickas vidare till den medicinska kompetensen. Man kommer därför kunna upptäcka andra sjukdomar tidigare och ge patienten bättre livsbetingelser och sjukvården får samtidigt lägre kostnader. Men den etiska frågan är om radiologen skall skicka denna icke efterfrågade informationen vidare till den relevanta för sjukdomsbilden rätta läkarkompetensen?

Ur informationsperspektivet är behovet av data för att utveckla AI en annan intressant fråga av etisk karaktär. Leverantörer som vill utveckla AI har inte tillgång till data, men det har sjukvården. Kan sjukvården sälja den datan? Kan patienter dela med sig av eller sälja sin egen data? Vem äger all data som genereras av vården?

Ett lyckat införande av AI i vården kommer att ge oss möjligheter att få en mer precis diagnos och bättre terapiförslag än vad läkarna kan göra idag. Vård och behandling kommer dock även i fortsättningen behöva den mänskliga kontakten med dess magi, intimitet och handpåläggning som dagens sjukvård erbjuder. Varken en digital doktor eller AI kommer att kunna ersätta detta. Att vara människa handlar inte bara om att leva ett friskt liv utan även ett bra liv. Etiska frågan är naturligtvis, hur långt och var är det är etiskt rätt , att AI tar över den humana handpåläggningen?

Att erkänna fel har mänskligheten haft svårt med under alla tider. Under medeltiden fick en bock tjänstgöra som syndabock vid diverse misstag. I framtiden kommer AI vara en perfekt syndabock, inte minsta tvekan om det. Bedömningar och beslut fattas ju av någon annan än en människa. Ansvarsfrågan väcker etiska frågor. Kan vi skylla felaktigheter på en maskin, eller är maskinens ägare den ansvariga, eller är det programmeraren, företaget eller till och med samhället som tillåter en ny teknik? Den etiska ansvarsfrågan är lika viktig som vid införandet av självgående bilar.

Självklart finns det etiska spörsmål redan idag inom sjukvården. En fråga som är aktuell är vilken patient som ska få effektiv men dyr medicin? Eftersom de mest effektiva läkemedlen har hög prislapp och det samtidigt inte finns ändlösa resurser kommer det även fortsättningsvis att krävas mer distinkta horisontella prioriteringar mellan individer och patientgrupper. Kan vi lämna dessa prioriteringar till algoritmer genom att mata in människovärdesprinciper, behovsprinciper och effektivitetsprinciper?

Hur lägger vi in de etiska perspektiven i olika kulturer eller olika ekonomiska förutsättningar, till exempel i ett u-land? Idag skapas AI av en väldigt snäv grupp som sannolikt delar mycket av varandras bakgrund och världsåskådning. Hur demokratiseras AI.

_____________________________________________

Fakta: Det här är artificiell intelligens

AI finns idag på allas läppar utan att man kanske vet eller förstår det. En kort definition är därför på plats. AI är en mänsklig produkt med förmåga att efterlikna mänsklig intelligens. En annan lite längre definition är att AI är en utveckling av maskiner och system som effektivt utför uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens. AI kan praktiskt taget inte begå fel eftersom den lär sig av sina misstag under ”utbildningen” och vägrar att sättas i gång innan samtliga misstag är eliminerade. Paradoxalt nog kan dock AI lära sig fel och därmed göra fel, beroende på indata och programmering och det är människor som sätter igång programmet, efter validering. AI, liksom annan teknologi är varken ond eller god, det är upp till oss vad vi gör med den. All teknologi är neutral, det är ett verktyg för att förstärka vår egen förmåga. AI är ett verktyg, ett medel för att åstadkomma något – som till exempel friskare människor eller en renare värld.

Vi ses i Almedalen, hoppas jag!

Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Getinge gör miljardförvärv

Köper bolag som utvecklar bioreaktorsystem.

Ny koreansk stororder för Senzime

Jobb & Karriär
Ny vd tar Kry in i nästa fas

Växlar upp sin roll efter två år som COO.

Data från Sigrid visar på motverkad viktuppgång

Ny studie på möss publicerad i Nanomedicine visar att Sigrids medicintekniska produkt SiPore15 motverkar viktuppgång. Detta öppnar vägen till nya behandlingar av fetma och diabetes.

AI lika bra som patologer

”När det gäller gradering av prostatacancerns allvarlighet ligger AI:n i samma spann som de internationella experterna”

Väljer huvudkandidat i strålningsprojekt

Utvecklar nanopartiklar för tumörselektiv strålning – Nästa steg är proof of concept.

Nyhetsbrev

Utvecklar återanvändningsbar binda

”Fungerar ungefär som en menskopp, fast utanför kroppen” – Fick 9,9 miljoner från Vinnova.

Arkiv

Ny sårgel närmare kliniska studier

Resistens vanligt vid ledprotesinfektioner

Kardiolog stämmer Apple

Anklagas för patentintrång för den teknik som används för att upptäcka förmaksflimmer med Apple Watch.

Cellink breder ut sig

God jul och gott nytt år!

Nu tar MedTech Magazine ett uppehåll under helgerna.

Får miljoner för big data i vården

Gävleforskare utvecklar metod för att ta fram relevant underlag ur big data.

Skåne klara med helt digital cancerdiagnostik

Ett steg mot kortare svarstider och snabbare diagnoser.

Jobb & Karriär
Titti Lundgren lämnar Coala

Samtidigt blir Christian Pitulia CCO för bolaget.

Så digitaliserar V6-kommunerna sin omsorg

Med projektet Divos ökar man den digitala kompetensen inom vård och omsorg.

Smile-bolag avtalar med Baxter

Hackarträff mot antibiotikaresistens

Tar fram digitala lösningar mot spridningen av resistens.

Här är Raysearch nya huvudkontor

Flyttar från sina gamla lokaler till toppmodern fastighet.

Får stöd från Horizon

Vill bli alternativ till antibiotika – Hoppas nå marknaden 2021.

Lagenligt: Förutsättningar för gränsöverskridande digitala vårdtjänster

Utvecklar sensorer i förband med gel som bakterier äter

Tråd- och batterilösa sensorer i förband som tidigt kan upptäckta sårinfektioner. Javier Sotres, forskare vid Malmö universitet, har beviljats medel för att förverkliga idén om en enkel metod att övervaka sår i hemmet.

Debatt
Hur blir det med it-säkerheten i vården?

Det krävs ökat fokus på utbildning, säkra klientenheter, centrala lösningar och strategier, skriver Dynabooks Kenni Ramsell.

Debatt
”Välkommet med hårdare regler”

Elina Berglund och Raoul Scherwitzl, Natural cycles, välkomnar de hårdare kraven som kommer att ställas på mensappar genom den nya medicintekniska lagstiftningen.

Innovationslunch på Karolinska

Hon ska utveckla framtidens sjukhus

Pharmarelations stärker upp

Addlife köper italienskt

Hon blir generaldirektör

Jobb & Karriär
Ny vd på Klaria

Sekretomet kartlagt – Analyser saknas

Jobb & Karriär
Ny topp på Icellate

Samarbete ska få fart på sjukhusens AI

Se alla Företagens egna nyheter

Germanium glas från Mirit Glas

Dr Karl Busch hederssenator vid Münchens universitet

Receptionsdiskar - Gör ett bra första intryck

Modern vakuumteknik för avgasning under extrudering

Busch Vacuum Solutions - World Market Leader 2020

God Jul och Gott nytt år!

Hög driftsäkerhet vid vakuumgenering inom plastindustrin

Mirit Glas tilbyr Skräddarsydda glasvaror

White Paper: Kontaktdon med integrerade EEPROM-minnen

Livsmedel-godkänt glas från Mirit Glas

Ny teknik: Systemlösningar med silikonövergjutning

E700: Smart och modernt kassa- och betalsystem

Floatglas – Materialet som används överallt

Dolphin vätskeringvakuumpumpar

Medicintekniska vågar, Klass III, CE - Vad betyder det?

Blyglas för industriell och medicinsk användning

Effektiv vakuumförsörjning för tillverkning av husbilar

Vi ses på Elmia!

Mätteknik för vakuum i ny tappning

Skyddsglas för lasersvetsning från Mirit Glas

BALINIT ® DYLYN – nu i Halmstad!

Livsmedel-godkänt glas från Mirit Glas

Värmerutor från Mirit Glas

Järnfattigt glas från Mirit Glas

Mirit Glas leverar Skyddsglas för lasersvetsning

Sänd till en kollega

0.14