23948sdkhjf

Strumpgate: Utebliven besparing – inte ökade kostnader

De ansvariga. Anbudet. Löftena. Slutnotan. MedTech Magazine reder ut bakgrunden till strumporna som blev årets politiska skandal.

Det var en ovanlig upphandling redan från början. Båda parter framförde, både internt och till den andre parten, oro och synpunkter tidigt i processen.

Ändå genomfördes upphandlingen utan ändringar.

– Vi borde inte medverkat i upphandlingen, sett nu med facit i hand, säger Onemeds vd Johan Falk.

Försiktigt har opinionsarbetet inför valet om drygt ett år, smygits igång i huvudstaden. Utmed rulltrappan på väg upp till Onemeds kontor sitter valaffischer för Socialdemokraterna. Nya Karolinska och Strumpgate, lika med akutkris, är budskapet.

Läs också: Landstingets Att göra-lista för bättre upphandlingar

Strumporna har blivit politik.

– Det är klart att det har känts tungt, säger Johan Falk. Den offentliga debatten har hela tiden handlat om vad medierna förmedlar och vår bild har varit ganska annorlunda.

Det var i slutet på augusti i fjol som “avslöjandet” kom. SVT Nyheters reporter sa att notan för förbrukningsvaror till Stockholms läns landsting blivit dyrare än beräknat. Varorna skulle enligt reportern gå på sammanlagt en halv miljard under en femårsperiod, men notan hade slutat på den summan redan efter knappt ett år. En av förklaringarna som gavs i inslaget var att landstinget beställt stödstrumpor för i snitt 6500 kronor, istället för cirka 90 kronor, som ett par standardstödstrumpor kostar. 

Men förklaringen var fel. Varken upphandlare, leverantör eller de utvärderingar som gjorts av stödjer nyheten. 

– Beställningen av de specialsydda ödem-strumporna har inte ökat hos oss. Ingen patient har “råkat” få hem måttsydda strumpor. Dessa strumpor förskrivs av utbildad vårdpersonal, säger Johan Falk.

Även Stockholms sjukvårdsförvaltning, den upphandlade organisationens chef, Barbro Naroskyin håller med om att nyheten blev missvisande.

– Jag kan tycka att man i något fall förenklade det lite väl mycket. Det finns till exempel människor som verkligen är i behov av specialsydda och måttanpassade stödstrumpor där det är fullt rimligt att betala 6.000 kronor för dessa, säger Barbro Naroskyin, som nu är chef för hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting.

Vad var det då som gick fel i processen när förbrukningsvaror skulle upphandlas av Stockholms läns landstings inköpsavdelning för lite mer än tre år sedan? Om det ska den här artikeln handla om.

Att på ett objektivt vis reda ut vad som hänt är den enklaste delen. Vad som egentligen blev konsekvenserna, är svårare. Sedan det första avslöjandet i medierna har många skyllt ifrån sig och skyllt på andra. Fakta har förvanskats, undanhållits och missförståtts. Uttalanden har gått snabbt, ibland innan fakta finns på bordet och andra för affärens genomförande viktiga personer har vägrat kommentera och fortsätter med det.

De ansvariga

På dessa fyra år som har gått sedan anbudets gick ut, har ansvariga tjänstemän gått i pension, andra har gått vidare till nya poster och tjänsterna har tillträtts av nya. 

Läs också: Naroskyin om strumpgate-avtalet

I den politiska debatten i landstingshuset i Stockholm under sensommar och höst har anklagelser använts för att vinna politiska poänger om vartannat med viktiga synpunkter och välgrundad kritik. 

Dagen efter SVT-inslaget vände sig oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg, S, till sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink, L, efter att Starbrink anklagat oppositionen för att de inte satt sig in i bakgrunden, och säger med en raljant ton: “Kära Anna, det är ju så att oppositionen inte var med på att teckna avtalet om strumporna med Onemed.” Sedan fortsatte kollegan och landstingsrådet Dag Larsson, som är medlem i Hälso- och sjukvårdsnämnden: “Man kan konstatera att det här blev oerhört mycket dyrare för medborgarna. Dessutom dras landstingets goda namn och rykte i smutsen runt om i landet. Folk skrattar nästan åt oss, eller gråter, för de tycker att de här pengarna skulle ha kunnat användas på bättre sätt.”

Därefter försöker Starbrink nyansera debatten och säger: “Det stämmer inte att det är dyrare än vad det har varit tidigare. Avtalet som har gällt fram till år 2015 ligger på ungefär samma nivå. Däremot är det väldigt mycket dyrare än vad nämnden förespeglades i det nya avtalet inför beslutet år 2014 då man antog anbudet. Det är den uteblivna besparingen det handlar om – och den är nog så viktig.” 

Anna Starbrink var inte landstingsråd när avtalet skrevs, det var moderaternas Filippa Reinfeldt som då var ytterst ansvarig för landstingets budget. Politikerna ska få underlag och sedan fatta beslut. Är underlaget bristfälligt är de fortfarande ansvariga, men de fattar ogrundande beslut. Ansvaret för underlaget är tjänstemännen.

Enligt den externa utredning av affären som kom i april i år hade inga politiker möjlighet att se problemen med avtalet, eftersom viktig information hade uteslutits ur underlaget.

Ur den externa utvärdering som gjordes av Decigo:

“Slutsatsen är att de varningar och den oro som fanns hos ett antal tjänstemän stannade inom Hälso- och sjukvårdsförvalningen, HSF, och kom aldrig fram till Hälso- och sjukvårdsämnden, HSN, och dess ledamöter. När ledamöterna i HSN fattade beslut om att anta OneMed som leverantör hade de inte full information om de risker som fanns. HSF har därför allvarligt brustit i att ge ledamöterna i HSN en fullständig och relevant information.

Den dåvarande avdelningschefen, som var ansvarig för upphandlingen, har intervjuats. I efterhand uppfattar han att han tidigare i upphandlingen borde ha informerat hälso- och sjukvårdsdirektörerna och politiken om varningar och oro.”

Den ansvarige avdelningschefen hette Olle Olofsson och har nu gått i pension.Vid avtalets tecknande var det Catarina Andersson Forsman som var hans chef fram till och med september 2014, innan hon blev generaldirektör på Läkemedelsverket. Som direktören för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen var hon ytterst ansvarig för vad som hände på myndigheten, men var enligt utredningen inte informerad om detaljerna. Hon efterträddes sedan av tillförordnade Henrik Almkvist som var chef fram till och med sommaren 2015.

Enligt den interna utredningen har avdelningschefen ett stort ansvar, men varför han agerade (eller kände sig pressad att agera) ensam ger externa utredningen inget svar på. Den interna utredningen från november 2016 gör ehuru ett försök:

“Det förefaller som att avdelningschefen känt sig bunden av att han framställt avtalet som en stor kostnadsbesparing och som ett vattentätt avtal, och att han därför själv velat kontrollera och lösa situationen.“

Själv säger Olle Olofsson till internutredarna att han i efterhand förstår att han borde ha informerat hälso- och sjukvårdsdirektörerna och politikerna om de oklarheter som kommit upp under förhandlingarna.

Utdrag ur intervjun i internutredningen:

“Under upphandlingen var han själv övertygad om att upphandlingen var en bra affär för landstinget. Den var innovativ, nyskapande och framåtsyftande. Samarbetet med OneMed hade under den förutvarande tidsperioden fungerat bra. Han har också uppfattningen att patienterna var nöjda med den service och den hjälp de hade fått. Avdelningschefen uppfattar att han informerade dåvarande hälso- och sjukvårdsdirektören om det låga priset som OneMed offererat. Han kan i intervjun inte minnas om, och så fall när och hur, han till hälso- och sjukvårdsdirektörerna framfört information om varningar och oro.” 

Det är aldrig ens fel när två träter, som ordspråket säger. Enligt leverantören Onemeds vd Johan Falk, var samarbetet med Olle Olofsson till stor del bra.

– Vi hade jobbat ihop länge, det har fungerat bra i flera år. Det är först det här sista året som jag tror att det fanns en förväntan på större besparing. Då den nya upphandlingen i stort sett var identisk med den gamla, frånsett den felaktiga utvärderingsmodellen, är det svårt att förstå hur förväntningarna på besparingar kunde vara så pass uppskruvade.

På landstingets pressavdelning är förklaringen till slutnotan en annan.

– Förklaringen är att OneMed har tillämpat avtalet genom att flytta produkter mellan första- och andrahandsval på ett sätt som inte var avsikten med avtalet från Stockholms läns landstings sida. Varje funktion delas upp i två olika sortimentsgrupper, ett förstahandsval och ett andrahandsval. Sortimentet inom förstahandsvalet ska täcka behovet för minst 91 procent av länets invånare som har behov av den funktionen. Endast max 9 procent av brukarna ska behöva produkter från sortimentet i andrahandsvalet, förklarar Erik Berglund, på SLL Press, i ett mejl.

Svaret ger sken av att ovanligt många brukare skulle fått specialsydda strumpor det sista året. Men det stämmer inte. Antalet förskrivna stödstrumpor har varit konstant under många års tid.

Patienter med svåra ödem har fått måttsydda strumpor hela tiden, både före och efter avtalet som ingick under 2015 med leverantören Onemed. Priset för att ta hand om länets invånare med behov av förbrukningsvaror har heller inte ökat, tvärtom minskat. Under 2014 kostade materialet per brukare 3021 kronor och ett år senare hamnade notan på 2913 kronor. Lite billigare. Men inte i linje med de besparingar som tjänstemännen förespeglat politikerna i Stockholms Hälso- och sjukvårdsnämnd. Många uttalade besvikelse i Dagens Nyheter och SVT:s Aktuell och leverantören fick skulden.

Även pressavdelningen på landstinget ger samma svar på frågan varför avtalet blev dyrare än förväntat. 

Har beställare från Stockholms läns landsting råkat beställa fel, från fel kolumn hos leverantören? om så kan man inte bara kräva att få byta?

– Nej, det är inte misstag utan en oenighet om tolkningen av avtalet. Oenigheten och där leverantören och landstinget har bedömt avtalet olika är om de 91 respektive 9 procenten ska avses varje enskild produktrad eller om det gäller sammantaget på respektive funktionsområde, svarar Erik Berglund. 

Att leverantörens ansvar inte prövats av en domstol förklarar Barbro Naroskyin, chefen för Hälso-och sjuvårdsförvaltningen så här:

Det förbereddes en stämningsansökan men vi valde istället att prioritera att säkerställa att de som behöver dessa hjälpmedel inte skulle drabbas av vår oenighet kring avtalets tolkning. Därför valde vi att inte gå till rättegång med oklar utgång och med en stor risk för både kvalitet leveranser, rättegångskostnader och framtida kostnadsbild för skattebetalarna, säger Barbro Naroskyin.

Enligt den utredning som landstinget gjorde själva i november i fjol ansågs risken att förlora mot leverantören som för stor. Avtalet hade “visats sig innehålla oklarheter som gör att landstinget inte kan vara säker på att vinna en process”.

Kanske berodde det också på att leverantören hade påpekat svagheterna i förfrågningsunderlaget långt innan avtalet skrevs. Onemeds vd skrev till handläggaren på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen att utvärderingsmodellen kunde leda till faktiska kostnader på flera hundra miljoner kronor, men som på pappret skulle utvärderas till 0 kronor.

_______________________________________________________________ 

Ur brevet som skrevs av Onemeds representant till upphandlade handläggare hos SLL den 11 april 2014: 

Hej (handläggarens namn)

Först vill jag inleda med att syftet med att kontakta er inte är att påverka er på något sätt som kan gynna oss. Vi har under samarbetet med er insett vilka utmaningar detta uppdrag är för både SLL och den valda leverantören.

Som befintlig leverantör har vi identifierat tre potentiella brister som riskerar att leda till betydande och ej önskvärda konsekvenser för SLL och som vi därmed vill påkalla er uppmärksamhet kring.

“Problembeskrivning: Med nuvarande förfrågningsunderlag och utvärderingsmodell är det möjligt att ange 500% i rabatt sista året. Detta gör att en leverantör kan lägga ett anbud på 370 miljoner SEK samtidigt som anbudet utvärderas till 0 kr. I realiteten skulle en leverantör i en sådan situation ha oerhörda utmaningar med att leva upp till sitt åtagande och dess intention att ens göra det bör ifrågasättas.

Exempel på lösning: Begränsa rabattmöjligheten till något mer rimligt såsom till exempel 15 %.”

(Brevet fortsätter)

_______________________________________________________________ 

 Ytterligare ett par svagheter påpekades i brevet. Som att ungefär hälften av kostnaden för kompressionsstrumpor skulle tillfalla de specialsydda strumporna, inte fördelningen 91/9, då det var närmare hur beställningarna sett ut de föregående åren. 

Fyra dagar senare tackade handläggaren för synpunkterna. Några ändringar i underlaget gjordes inte. 

Slutnotan

Vad var det för typ av upphandling och vad har varit de ekonomiska konsekvenserna för landstinget och skattebetalarna? 

Upphandlingen skulle vara en så kallad funktionsupphandling. Meningen med det är att köpa in en lösning på ett problem, istället för en specifik vara. I det här fallet gällde det förbrukningsvaror för sjukvården, som skyddsutrustning, sårvård och hjälpmedel som kasseras efter att de använts färdigt. Avtalet skulle löpa i fem år. Den utvalda leverantören skulle inte leverera egna produkter, utan istället bistå med ett sortiment av varor från ett hundratal tillverkare och i avtalet var det meningen att rätt vara skulle kunna levereras till rätt situation. Oberoende tillverkare. Att administrera och distribuera varorna skulle också ingå i avtalet.

I leverantörens erbjudande ingick ett besparingspaket där kunden skulle spara 200 miljoner kronor. Vissa varor är dyrare, som avancerad sårvård från Smith&Nephew, Coloplast och 3M, men såren skulle läkas snabbare med färre nedlagda timmar från personal, och totalkostnaden skulle sänkas. Onemeds produktansvarige sjuksköterska Maria Ewald kunde visa på erfarenheter från andra landsting där patienter som haft sår i över tio år, som blir läkta på veckor eller månader. Människor som efter behandlingen kan ta sin säng och gå.

När avtalsperioden väl startade kom besparingsprogrammen inte igång.

– Nej, kunden tackade nej. Det var olika budgetar och var det var, säger Johan Falk. Det fanns inget intresse.

Ändå var besparingar det uttalade syftet med hela upphandlingen. Kort efter första fakturan hade leverantör och landsting möte. Priset på fakturan hade blivit för högt och produkterna kostade för mycket. Från leverantörens sida påtalades då att besparingarna skulle synas över tid, men föreslog ändå vid mötet ett program som drastiskt skulle minska kostnaderna, och samtidigt dela risken. Att dela på vinsten av besparingarna om fler hälsoekonomiska aspekter kunde vägas in. Till det tackade SLL nej.

I landstingets interna utredning kom förklaringen: “Leverantören hade vid ett flertal tillfällen signalerat att det fanns stora möjligheter att sänka kostnaderna. Det fanns rentav ett konkret förslag: Nuvarande leverantör har föreslagit modeller för vinstdelning som incitament för att genomföra besparingar som kommer landstinget till del. Tjänstemännen utredde om vinstdelning var möjlig men kom fram till att de inte kunde konstruera en lösning som gav beställaren en rimlig kontroll.”

Istället konstaterades meningsskiljaktigheter om hur avtalet skulle tolkas och juridiska ombud kontaktades. 

I media har sedan förvirring vid val av produkter angetts som en förklaring till den ökade kostnaden. Att personalen skulle valt fel i stunden när valen av produkter ska göras i de olika kolumnerna i leverantörens beställningsformulär på hemsidan.

Har ni bytt plats på varor mellan kolumnerna med följden att kunden råkat beställa fel varor?

– Nej, det har vi inte gjort. Ett missförstånd i rapporteringen har varit att någon annan än förskrivaren kan välja vilken produkt som skall skickas till brukaren. Så är inte fallet. Den produkt som förskrivits är den produkt som skickas till brukaren och också den produkt som landstinget betalar för. I ett fåtal fall har fel produkt förskrivits av vårdpersonal men då får vi direkt in ett klagomål som vi tillsammans med förskrivaren rättar till, säger Johan Falk.

Är det vanligt att ni erbjuder första och andra-handsval?

– Nej aldrig. Det var ett krav från kunden, som vi tror och hoppas inte kommer att användas igen, säger Johan Falk. 

Varför hamnade då notan på närmare 500 miljoner kronor efter ett år, istället för de 100 miljoner ni lagt i anbudet? 

– Från Onemed gjorde vi klart att priset skulle bli ungefär detsamma, då exakt samma tjänst och varor efterfrågades, men landstinget ville att utvärderingsmodellen skulle stå fast.

Utvärderingsmodellen?

– Förklaringen ligger i den komplexa och felaktigt konstruerade utvärderingsmodellen. Den var konstruerad på ett sätt som gjorde att utvärderingssumman inte speglade vad den verkliga kostnaden skulle bli. Vi påpekade detta tidigt i processen men olyckligtvis genomförde SLL inga ändringar i utvärderingsmodellen.

Andelen stockholmare har ökat och andelen som fått förbrukningshjälpmedel förskrivet har ökat ännu mer. För tre år sedan var det 80 000 invånare som fått något av förbrukningsvarorna, under 2015 var det 114 000 invånare som fick utrustning. I praktiken gick alltså kostnaden ner per brukare.

_______________________________________________________________ 

Kostnadsutvecklingen per brukare för SLL 2008 - 2016 

2008 Kostnad: 3489 kronor per brukare. Leverantör: SLL drev i egen regi, köpte in förbrukningsvaror och fördelade varorna.  

2014 Kostnad: 3021 kronor per brukare. Leverantör: Onemed hade kontraktet första gången och skötte inköp och distribution.  

2015 Kostnad: 2913 kronor per brukare. Leverantör: Onemed vann det omdiskuterade avtalet och fortsatte med inköp och distribution.  

2017 kostnaden 2516 kronor per brukare. Leverantör: Onemed och nya avslutsavtalet, där leverantören har förbundit sig att leverera vissa varor gratis.

_______________________________________________________________ 

Barbro Naroskyin, som är chef för Stockholms läns sjukvårdsförvaltning, håller med om prisutvecklingen och förväntan på en lägra kostnad.

– Invånarna har drabbats av att en tänkt kostnadsbesparing jämfört med tidigare period har uteblivit, säger hon i en intervju med MedTech Magazine om Strumpgate.

Efter ett år av strandade diskussioner kommer parterna fram till att avtalet ska sägas upp. Då har kostnaderna inte ökat, tvärtom minskat aningen per brukare. 

Stockholms läns landsting har sedan deklarerat att de ämnar att driva inköp och distribution av hjälpmedels-förbrukningsvaror själva i fortsättningen. Det som tidigare visats kosta mellan cirka 500 kronor och 1000 kronor mer per brukare i skattemedel. 

I augusti i fjol tecknades ett avslutsavtal mellan landstinget och leverantören. Om det är giltigt ska avgöras av förvaltningsrätten under maj månad.

 

Mer om: onemed | SLL | strumpgate
Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Fosterdiagnoser ökar markant

Addlife övertecknades

Abbott och Novo Nordisk i diabetessamarbete

Cancervård fortfarande ett geografisk lotteri

Det spelar stor roll var i landet du bor för hur snabbt du kan få vård. Det visar siffror som i dag presenteras i Cancerfondsrapporten.

E-hälsa, samarbeten och patienten i fokus på framtidsdag i Lund

Den 4 april är det dags för nätverksdagen the Future of Swedish & Danish Life Science i Lund för åttonde året i rad med en lång rad spännande talare och utställare.

Spago till klinik

Nyhetsbrev

Sedana får testa på barn

Arkiv

Positivt för Camanio

Både intäkterna och omsättningen ökade närmast det dubbla för robotikbolaget.

Smarta plåster för skidlandslaget

Säkerhetsskandal på 1177

Miljontals samtal till vårdguiden låg oskyddade på internet, avslöjar tidningen Computer Sweden.

Fler får mekanisk hjärtpump

Skåne inför screening för tarmcancer

Medicinteknikjätten inför Industri 4.0 i produktionen

Kylningsbolaget tar in 30 miljoner

”Sverige är annorlunda på flera sätt”

Branschen saknar kompetens, samtidigt som det går arbetslösa akademiker i landet. Nu får de hjälp att finna varandra.

Branschupprop för life science-Sverige

Namnkunnigt ekosystemet samlar sig bakom uppgiften att stärka Sveriges attraktions- och lyskraft som life science-nation. Idag lämnas åtgärdsförslagen till regeringen. ”Engagemanget finns men förutsättningarna måste komma från regeringen.”

Litet Skånebolag digitaliserar journaler i Zambia

Det Malmöbaserade bolaget levererar ett egenutvecklat digitalt patientjournalsystem särskilt designat för afrikanska förhållanden - som fungerar utan internetuppkoppling.

Nytt piller gör sprutor onödiga

Forskare har utvecklat en ny typ av läkemedel som gör att patienter kan slippa injektioner. En kapsel som automatiskt avfyrar en minispruta, som i sig består av insulin, direkt in i magsäcken.

Kry flyttar till Sörmland

Väljer att sänka sina avgifter.

Här finns jobben om fem år

Om fem år väntas underskottet på utbildad arbetskraft vara 100 000 personer och det finns goda chanser till jobb inom vissa specifika branscher. Men inom andra branscher blir det kärvare.

KI:s rektor om skandalboken

”Det är en partsinlaga som behandlar händelser som ägde rum långt innan jag rekryterades till KI.” Så skriver Ole Petter Ottersen på sin blogg om den uppmärksammade bok som kom ut förra veckan.

Oklar nytta av bröstcancerscreening med 3D-mammografi

Det är oklart om 3D-mammografi har fördelar framför vanlig 2D-mammografi vid bröstcancer-screening. Det konstaterar SBU i en kommentar till en norsk litteraturöversikt.

Sigrid går mot klinik

Bioteknikbolaget inleder klinisk prövning av sin produktkandidat. Siktar på att bli det första oralt intagna medicintekniska preparatet för behandling av prediabetes.

Banbrytande handprotes har implanterats

Ny topp hos Medhouse

Region Stockholm vill ha hjälp med AI

Få vill äta nyttigare trots att vi blir fetare

Tryggare badrum med mer teknik

Ny teknik för diabetiker

Bettskenor vanligare – stress är boven

Se alla Företagens egna nyheter

Mirit Glas erbjudar kemiskt härdat glas

Cirkulära kontaktdon uppfyller senaste medicinska IEC 60601-1-krav

Synglas används för att inspektera eller övervaka en process med t.ex. vätska i en behållare

Tekniskt glas är glas med speciella egenskaper

Äntligen lanseras den första betalterminalen med integrerad Androidenhet av Interpay.

Mirit Glas erbjudar glasrör och glasstavar

Nytt sortiment av anatomiska modeller från 3B Scientific

Mirit Glas erbjudar kemiskt härdat glas

Synglas till process industrin

Tekniskt glas er mer än bara syns skull

Breddar utbudet av kontorsmöbler ytterligare i samarbete med VANK

Mirit Glas erbjudar rundat glas

Synglas från Mirit Glas till process industrin

LG2020 - En elektrisk trappklättrare från Italien

Mirit Glas har ett av det största och mest välsorterade utbud av glasrör och glasstavar

SWEMED - Stödföretag till UNHCR

Mirit Glas leverar säkerhetsglas – glas for beskyttelse

Professionella massagebänkar hos Swemed

Nytt sortiment av veterinärutrustning

Rundat glas från Mirit Glas

K7 - En självdrivande rullstol för tunga brukare

Tekniskt glas från Mirit Glas – för mer än bara syns skull

Airwheel H3S - En smart elrullstol

Mirit Glas erbjudar synglas

Glasrör och glasstavar från Mirit Glas

Sänd till en kollega

0.155