Samverkan för digital patologi
Det händer mycket inom patologin. Kris på grund av brist på patologer, ökande antal patienter, samtidigt som de digitala lösningarna orsakar en revolution inom diagnostiken. Nu börjar patologiverksamheter, akademi och delar av industrin gå samman för att tillsammans gå igenom transformationen.
Nu håller processen på att digitaliseras. Med digital analys kan väntetiden förkortas till timmar. Initiativ till samarbetet har tagits av de Vinnova-sponsrade projekten Exdin och Digipat.
MedTech Magazine träffar arbetsgruppen under ett planeringsmöte i Stockholm. Vid mötet medverkar Marie Waltersson , forskningskoordinator på Linköpings universitet, Nadina Gurdic marknadsansvarig Sectra Sverige, jobbar tillsammans med Kristina Landqvist , verksamhetsutvecklare på Landstinget Blekinge och Christina Kling-Hassler , verksamhetsutvecklare på Regionalt cancercentrum i Stockholm, som här företräder ExDin.
Uppdraget för Exdin är att skapa samarbete mellan patologiverksamheter för att de ska kunna dela befintliga diagnostiska kompetenser och resurser. Projektet använder och utvecklar en molnbaserad tjänst från RxEye och Sectra för delning av preparatbilder, preparatglas och remisser. Digipat3, ett projekt initierat av Sectra och Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, som utvecklar nya digitala verktyg och arbetar med att införa digital patologi i klinisk verksamhet. Totalt sett medverkar nästan alla landsting och regioner i något av projekten tillsammans med universitet och industri.
– De flesta landsting sitter i startgroparna för att digitalisera sin patologi, det händer mycket och snabbt just nu. Om vi hjälps åt och samarbetar är chansen stor att det blir riktigt bra, säger Kristina Landqvist, verksamhetsutvecklare inom patologi på Landstinget Blekinge.
Andra områden inom sjukvården har redan digitaliserats för länge sedan, men den fulla kapaciteten av digitaliseringen har fortfarande inte tagits tillvara på många håll, menar arbetsgruppen. Nu vill de jobba för att göra digitaliseringen av patologin bra från början.
– Jag var med när radiologin blev digitaliserad och då missade man att identifiera och ta hem hela nyttoeffekten. Då sa man bara att det skulle vara digitalt, att det var nytt och modernt, och så köpte man in utrustningen. Det gick sedan snabbare att få fram bilderna, och vi slapp silverbromid och andra miljöfarliga substanser, men vi läkare jobbar på precis samma sätt som innan, fortfarande i dag 15 år senare, berättar Christina Kling Hassler, röntgenläkare och verksamhetsutvecklare på Regionalt Cancercentrum Stockholm/Gotland
Att området patologi står inför stora utmaningar illustreras tydligt av åldersfördelningen på landets patologer. Medelåldern på patologer är hög och många pensionärer är fortfarande yrkesverksamma.
– Kunskapsöverföringen är en väldigt viktig del av vårt nätverk, säger Kristina Landqvist Samarbetet ska både resultera i nya digitala verktyg för ökad kvalitet och en molnbaserad nationell mötesplats för patologer.
Ska även analyserna automatiseras, eller behövs det fortfarande ett mänskligt öga?
– Mycket kommer att gå att utesluta digitalt, men den slutgiltiga bedömningen måste alltid göras av en patolog. Det kommer nu också väldigt många verktyg som kan stödja patologens arbete, säger Marie Waltersson, forskningskordinator på CMIV vid Linköpings Universitet.