Daniel Forslund tar patient- perspektivet

| Av Hanna Brodda | Tipsa redaktionen

Personlig intervju med innovationslandstingsrådet Daniel Forslund om patientrollen, ersättningssystem, valfrihet och vad han kan göra för att öka innovationsgraden i svensk sjukvård.

Drömmen var att få jobba på regeringskansliet i Stockholm. Det gick fort. Målet uppfylldes redan vid Daniel Forslunds första anställning efter examen.
Nu har han ett nytt mål: Att förändra patientens upplevelse av sjukvården i grunden.


Politiken har funnits med i Daniel Forslunds
liv ända från början. Föräldrarna var samhällsengagerade och det diskuterades ofta politik ur olika perspektiv. Det gav en dynamisk miljö som fick unge Daniel att inse att det går att se olika på saker och ting. Väldigt olika. Det är det som är politik.
När vi pratar om det som han menar med ”typisk” Socialdemokratisk politik snubblar han på orden, blir varm om kinderna och höjer rösten en aning.
– Jag såg det där Socialdemokratiska ”idealsamhället” när jag växte upp. Människor hänvisades av samhället till en enda vårdcentral, ett Domus, Apoteksmonopolet, en enda skola. Alla människor tvingades in i samma struktur, en lösning skulle passa alla vilket i mina ögon var motsatsen till frihet. Det samhället var en tvångströja, och det var där jag redan i unga år förstod att jag var liberal.
Familjen Forslund bodde först i utkanten av Göteborg, och senare i den halländska sommarstaden Varberg. Känt för sina stärkande bad och på senare tid goda förhållanden för surfing. En sommarstad, liten på vintern och en tre gånger större stad på sommaren.
– Jag älskar havet, det är både befriande och avkopplande att vara nära hav och öppna horisonter. Segling eller surfing har inte lockat mig, jag är inte den sportiga typen, men jag har alltid älskat att bada. I alla årstider, berättar Daniel.
När Daniel Forslund var i fyraårsåldern blev hans mamma sjuk. Hon fick en allvarlig kärlsjukdom, en tidigare okänd sjukdom utan namn. Vårdpersonalen var till en början handfallen i hur man skulle hantera detta.
– Där fick jag uppleva patientens känsla av maktlöshet för första gången. Jag har först efteråt förstått hur det påverkade mig och jag tror att det inte är en tillfällighet att jag jobbar med vårdfrågor i dag.
Han berättar att de påbörjade en besvärlig resa inom sjukvården för att reda ut mammans sjukdom och hur, eller om, den skulle behandlas. Familjen blev alltmer skräckslagen och vårdpersonalen visste för lite för att kunna ge besked eller stöd. Läkarna provade sig fram.
Till slut opererades hon. Kärl i armar och ben byttes ut mot syntetiska ådror. Kroppen accepterade bytet och symptomen gick tillbaka.

– Hon klarade sig och mår fortfarande bra, otroligt nog! Det är paradoxen tycker jag i svensk sjukvård, så otroligt högspecialiserad och avancerad men fortfarande känner sig patienter vilsna och upplever att de blir illa behandlade.
Sedan gymnasiet har Daniel Forslund varit engagerad i politiken. Vid valet 2014 fick han kryss på valsedeln till Stockholms läns landsting och blev först invald i landstingsfullmäktige och i oktober 2014 när sedan den nya landstingsledningen formerades valdes Daniel Forslund till ett av två landstingsråd för Folkpartiet Liberalerna. Därmed blev han för första gången heltidspolitiker och är tjänstledig från jobbet som chefsstrateg på Vinnova. Nu innehar han titeln Innovationslandstingsråd, det första landstingsrådet i landet med denna titel. Det är en nyinrättad tjänst som Folkpartiet fick igenom efter att de övertygat de andra partierna om att landstinget behöver bli bättre på att implementera innovationer. Inte bara nya produkter och tjänster, utan också nya innovativa sätt att tänka kring vård och patient när det gäller exempelvis styrning, finansiering och upphandling. Många landsting har, som Forslund påpekar, lyckats missa en del av den tekniska utvecklingen som samhället i övrigt tar för givet. Som en digital tillgänglighet i många olika kanaler.
– Det är klart att det ska gå att mejla, ringa, boka en videoavstämning eller använda en e-tjänst för att nå vården på det flexibla sätt som vi kontaktar alla andra företag, organisationer eller myndigheter i dag.

Varför ligger vården efter?
– Det handlar en hel del om de ekonomiska incitamenten i sjukvården, ersättningssystemen. Idag får vårdcentralerna bara full ersättning för fysiska möten med patienten. Så vill jag inte ha det. Vården ska ersättas efter den kvalitet och det värde man skapar, för hela patientens vårdprocess istället för varje enskilt moment.
– De nuvarande ersättningsmodellerna cementerar ofta gamla arbetssätt. Om vi bara premierar fysiska besök och inte ger ekonomisk ersättning för ett digitalt möte innebär det i praktiken att vi förbjuder videosamtal, Skype eller mejl. Där måste landstinget ändra sig om vi ska kunna belöna de vårdgivare som först inför den senaste och mest effektiva tekniken eller behandlingsmetoderna, och det håller vi på med nu.

När kan du få igenom ändrade ersättningssystem?
– Vi har redan börjat, och även om det kommer ta en tid att ändra komplexa system som ersättningsmodellerna, avtal och vårdvalssystem så kan de första resultaten synas vid slutet av detta år eller under 2016. Vi jobbar hårt med det förslaget just nu, jag tillsammans med min kollega Anna Starbrink, fp, hälso- och sjukvårdslandstingsråd, och incitamentsmodellerna är den reform som vi identifierat som den viktigaste. Vi vill med ersättningen förändra vårdens arbetssätt.

Till skillnad från många politiker kan han sina frågor. Han är inte praktiskt vårdkunnig, men proffs på vårdpolitik. Under hela sitt yrkesverksamma liv har Forslund arbetat med vårdfrågor Han var under nästan tio år opolitisk tjänsteman som kansliråd på Socialdepartementet och sedan ansvarig för innovation i offentlig sektor som chefsstrateg på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. På Vinnova byggde han upp ett nytt område för den offentliga sektorns mottagningsförmåga av innovationsprojekt, och kunde bland annat beställa kunskapsrapporter som handlar om just ersättningsmodeller. Bakom varje politiker finns de sakkunniga experterna. Nu är den sakkunnige själv politiker. Det gör dels att han kan mycket om hälso- och sjukvårdssektorn. Men också att han känner många. Under vår lunch ringer telefonen och alla vill ha en lunch. Det är inte bara jag som tycker att det är roligt att ”min kompis Daniel” har fått en fot in i maktens korridorer. Hundratals människor känner likadant som jag. Mängder av vårdpersonal, politiker, alla vårdorganisationer, vårdrelaterade forskare och hälsoekonomer har kompisen Daniel vid makten.

Hur ska du kunna uppfylla alla dessa människors önskningar om vad ska göras?

– Jag har tagit den här första tiden och lyssnat på människor och företrädare från alla möjliga håll i vården och industrin hör av sig och väntar sig leverans av allt vi pratat om genom åren. Det är klart att det är svårt att sortera och prioritera bland allt viktigt som jag vill åstadkomma så här i början, men jag känner att jag har några saker som kommer först på listan. Det är en enorm fördel för mig att få ta del av vilka behov av förnyelse och innovation människor upplever ur olika perspektiv, säger han.

Patientperspektivet, det är viktigast för Daniel Forslund. Han är vald av folket som förväntar sig att han gör skillnad i vården, för patienten.
– Tillgängligheten, ser jag som den viktigaste frågan just nu, och med det menar jag att anpassa patientmötet till olika patienter. För vissa handlar tillgänglighet om att snabbt få en tid hos läkaren, för andra är det möjligheten att kunna nå vården digitalt genom att mejla in en fråga eller använda en e-tjänst, förklarar han. Vården måste flexibelt kunna möta patienter på olika sätt i olika situationer. Behoven skiftar, och vården måste kunna möta detta.

Kommer inte ökad tillgänglighet leda till överutnyttjande av vården?
– Jag tror inte att folk kommer att rusa till vården i onödan, tidigare försök har inte visat det. Erfarenheter från exempelvis Nederländerna, där patienterna kunde mejla och videokonsultera med sin läkare, visade att bara tryggheten att möjligheten fanns faktiskt minskade besöken, säger Daniel och forsätter:
– Mycket av kontakten mellan vård och patient i dag går ut på att bekräfta redan kända detaljer, såsom att en remiss har gått i väg eller om provsvaren har kommit tillbaka. Det här ska patienten inte behöva oroa sig för eller sitta i telefonkö för att få veta, den informationen ska gå ut automatiskt via säkra och enkla e-tjänster.
I tjänsten som innovationslandstingsråd ingår eHälsofrågor, medicinteknik, vårdens IT-utveckling, patientnära tjänster som 1177 Vårdguiden samt landstingets förmåga att snabbt ta till sig nya behandlingsmetoder, smart teknik eller nya bemötandesätt. Det är områden som utvecklas mycket i hela landet, men kritiker menar att det går för långsamt. Inom industrin har de stått redo för att erbjuda tekniken under flera decennier i vissa fall.

– Jag tycker att det händer mycket på innovationsområdet nu, där vi har en annan mognad genom att vi inte bara pratar om innovation som teknik utan också behovet av innovation av organisation, styrning och arbetssätt i vården. Exempelvis bryter upphandlingen av Nya Karolinska i Solna (NKS) ny mark och jag hoppas att det ska inspirera och förändra upphandlingsprocesserna för andra sjukhus. Det som varit bra är att vi har haft en ny form av dialog och långsiktigt partnerskap för innovation och utveckling mellan beställare och leverantör. (Läs mer om NKS och innovationsupphandling på sid 34)

Vad kan du göra som landstingsråd för innovationsklimatet?
– Jag kan göra ganska mycket. Dels kan jag i landstingsledningen avsätta pengar i budgeten för att upphandla ny teknik eller bedriva konkret innovationsarbete i verksamheterna, men också stärka mandatet för alla de som redan arbetar med dessa frågor i landstinget. Sedan återkommer vi till behovet av att reformera ersättningsmodellerna. Vi kan öka incitamenten och ersättningen för de vårdgivare som prövar och snabbt använder innovativa lösningar, svarar Daniel Forslund. SLL kommer invetsera drygt 42 miljarder kronor de närmaste tio åren i nya sjukhus, nya IT-stöd och medicinteknik och omställningen för framtidens vård. Detta ger en enorm utvecklingskraft och en historisk möjlighet till vårdinnovation.

Ska företag kunna leverera rätt produkter måste samverkan ske mellan industri, akademi och sjukvård. Det är de flesta överens om. Ändå hålls parter separerade och många projekt saknar en eller flera företrädare, menar Forslund och fortsätter:
– Det råder en beröringsskräck och jag tror att vi måste jobba hårdare för att få alla parter till bordet och börja tala med varandra. Här jag tillsammans med Swedish Medtech tagit initiativ till en ny och starkare dialog mellan beställare och leverantör principer kring upphandling och värdeskapande.

Valfriheten är en kärnfråga för Folkpartiet och i nya Patientlagen står det uttryckligen att den patient som inte känner sig trygg med sin läkarens besked, kan kunna begära ett andra utlåtande, ett s.k. second opinion, från ytterligare en läkare. Det går också att välja vårdgivare och inom all öppenvård fritt byta vårdinrättning inom landets gränser. Det här förväntas leda till att patientens makt över sin egen diagnos och behandling ökar och att kvaliteten på vården ökar i takt med att den enskilda vårdgivaren riskerar att bli bortvald om den inte attraherar patienterna. Patientmakt och ökad vårdkvalitet är en förväntad effekt, men den är inte oevitabel.
– Med den nya patientlagen har det skett en ganska betydande maktförskjutning till patientens fördel. Relationen mellan vården och patienten handlar numer om ett likställt partnerskap om individens hälsa, där både patient och vårdpersonal bidrar med kunskap och gemensamt fattar alla viktiga beslut.
– Om du väljer att göra en operation i Göteborg eller Västerås, istället för i Stockholm, då får hemlandstinget stå för den kostnaden och Stockholm får dessutom stå med en tom sjuksäng, vilket ger en dubbel kostnad. Det är nytt för i år och det här tror jag kommer att få effekt på vården redan på kort sikt.

Går det till exempel att lita på att den privata vårdgivaren ger rätt vård, och inte föreslår lite mer eller dyrare vård än nödvändigt?
– Myndigheterna har väldigt noggrann tillsyn av vården, du som patient ska förstås vara trygg med att du får rätt vård. Det gäller både privat och offentligt vård. Det är därför Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skapades och tog över Socialstyrelsens tillsynsuppdrag. Att ta prover som inte behövs eller ge felaktig vård är inte bara ett avtalsbrott, det är också ett brott mot läkaretiken och patientsäkerhetslagstiftningen som blir väldigt allvarligt.
Finns det något i valfriheten som inte är bra, tycker du?
– Än så länge är det svårt för patienten att veta vad den väljer. Vi har misslyckats med söktjänster som förklarar vad som är olikheterna eller fördelarna med en vårdcentral i jämförelse med en annan för just dig som patient. Här behövs mer detaljerad och lättillgänglig information som gör att alla kan göra informerade val. Hur får man valfriheten att fungera, det måste vi följa upp. Det är jag som landstingsråd som är ytterst ansvarig för att det ska fungera nu.
Fakta
Namn:
Daniel Forslund
Ålder: 39
Familj: ”Familj känns inte aktuellt för mig här och nu.”
Aktuell: Nyvalt landstingsråd för Folkpartiet i Stockholms län.


Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

23 miljoner till digital kompetens i Skåne

Dynamic code vill leverera hela vårdkedjan

I samarbete med Min doktor kan Dynamic code nu lotsa patienten från självtest till diagnos och behandling.

Smarta glasögon ska hjälpa vårdpersonal

Se hela patienten - inte bara såret

Att förflytta människor med smärta

Minska glappet mellan allround och komfortrullstol

Nyhetsbrev

Efter 32 år – Mabtech får ny vd

Arkiv

Ny screeningmetod ska lösa narkotikabrott

Skanska bygger för innovation och kommersialisering

Nu ska Skanska bygga The Loop, en mötesplats för kommersialisering av forskning och innovation.

Region Östergötland tecknar avtal om ambulansflyg

Hon utvecklar medtech hos GU Ventures

Life assays befarar kapitalbrist

Ny vd har tillträtt på Falck

Cellink öppnar kontor i Japan

Cellink har officiellt öppnat dörrarna till sitt nya kontor vid det ledande forskningsinstitutet på Kyotouniversitetet i Japan.

Kry och Lloyds apotek i samarbete

Nu kan Krys patienter ta prover på utvalda Lloyds apotek.

Capios koncernchef lämnar

Capios vd och koncernchef Thomas Berglund lämnar sitt uppdrag när efterträdare är på plats.

Bästa hjälpen mot trycksår

Relationer och kändisskap

- Jag har utan tvekan blivit annorlunda bemött för att jag är ett känt ansikte. Men jag har också fått höra att jag inte är funktionshindrad på riktigt, berättar Thomas Fogdö.

Hjälpmedel som inte alltid syns

Licensaffärer lyfter Bactiguard

Akademiska öppnar läkarchatt

Framgångar för beroendebolag

KS-styrelse kräver: Underlag ska fram omedelbart

I går presenterade Karolinska sjukhusets egen revision av köpen av konsulttjänster sedan 2011, och sjukhusledningens åtgärdsplan. - Vi tycker inte det räcker, säger Anders Ekblom, styrelseordförande.

Svenska innovationer visas upp på Arab Health

Teknik efter stroke

Prostalund tankar kassan

Apoteket plockar bort Pcure

Emil Billbäck blir vd

Läkemedelsverket varnar för barnspruta

Hon blir CFO hos Abilia

Frisq förstärker ledningen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.32