Hjälpmedel som blivit norm
Av Ella Käck
Automatisk dörröppning är en vardagsföreteelse som många kanske inte tänker på som ett hjälpmedel. Numera finns det i de flesta affärer, kontors- och flerfamiljshus, men var från början en anpassning för personer med rörelsenedsättning.
Glasögon, som så självklart är ett hjälpmedel för personer med synnedsättning, används idag enbart som en accessoar.
I hemmet hittas flera hjälpmedel som från början togs fram för personer i behov av enklare grepp, men som sedan många andra också ser fördelarna med. Eltandborsten är en av dem.
Potatisskalare är en annan. De kommer i en mängd varianter och finns i form av olika handtag
och upphängningsöglor, skalknivar och designer. Från början var de till för personer med svagt handgrepp.
Engreppsblandare, idag standard i de flesta kök och badrum, är även den ursprungligen framtagen
för personer med svagt handgrepp, exempelvis reumatiker och personer med cerebral pares.
Taligenkänning gör det möjligt att omvandlar tal till text eller kommandon genom att tekniken kan tolka det som sägs. På så sätt är det möjligt att använda rösten för att producera text i stället för att skriva för hand med tangentbordet och utvecklades för personer med läs- och skrivsvårigheter och motoriska svårigheter.
I dag används tekniken i så gott som alla smarta telefoner, exempelvis Siri i Iphone. Den återfinns i mobilapplikationer, navigering, säkerhetssystem och i inläst litteratur.
Dikteringsprogrammen, som även det handlar om att överföra röst till text, är en applikation eller funktion som använder taligenkänning för att omvandla tal till text, oftast med fokus på att skriva dokument eller anteckningar. Ursprungligen togs det fram som ett hjälpmedel för blinda och personer med synnedsättning.
Även påminnelsesystem som många använder i sina telefoner togs ursprungligen fram för personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller demens.
Brusreducerande hörlurar filtrerar bort lågfrekvent ljud som brus och buller. De utvecklades som hjälpmedel vid sensorisk känslighet vilket är vanligt vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism.
Tvättmaskinen må inte vara framtagen som hjälpmedel, men gick att få förskriven som hjälpmedel
om du hade svårt att ta dig ner till den gemensamma tvättstugan i huset.
Text-tv är ett annat oväntat hjälpmedel. Under 1970-talet drev dövrörelsen frågan om
tillgänglig tv för döva. 1979 var så en grupp döva och hörselskadade först i landet med att prova text-tv. Än i dag används text-tv dagligen av 15 procent av svenskarna i åldrarna 9–85 år, enligt Mediebarometerns senaste mätning från 2022.
Så vad väntar framåt? Vad finns det då för framtida hjälpmedel som snart kommer att bli gemene mans vardagspryl?
– För personer med synnedsättning finns det idag en app som scannar produkter med hjälp av telefonens kamera. Appen togs fram för att underlätta för blinda när de handlar så att de kan läsa av vad en produkt innehåller, eller få reda på utgångsdatum, eftersom de flesta produkter saknar punktskrift, säger Hanna Isaksson på Stiftelsen Spinalis.
Även AI kommer innebära oändligt med nya möjligheter på hjälpmedelsfronten, menar hon.
– AI-glasögon kommer bli fantastiska hjälpmedel framöver. Tänk dig att du har låg rörlighet, är förlamad i armarna eller saknar armar då kan du säga till glasögonen att ringa färdtjänst. Längre fram kanske det kan tas fram liknande som kan guida personer med synnedsättning och visa hur de kan gå riskfritt.
Artikeln är en del av vårt tema om Hjälpmedel.