PET/MR – en underutnyttjad metod?
– I nuläget undersöker vi ungefär trehundra patienter om året, berättar Carmen Cananau, specialist i neuroradiologi och nuklearmedicin samt medicinskt ansvarig läkare på PET/MR-enheten, när Medtech Magazine är på besök.
Sedan många år är positronemissionstomografi (PET) i kombination med datortomografi (DT) en vedertagen undersökningsmetod vid flera sjukdomar. På Nya Karolinska Solna har man tagit ytterligare ett steg och kombinerar PET med magnetresonanstomografi (MR).
– Patienten utsätts för åttio procent mindre joniserande strålning jämfört med PET/DT, vilket är viktigt vid undersökningar på exempelvis barn, ungdomar och gravida, säger Carmen Cananau.
– Om man vill koppla anatomiska detaljer till resultatet från PET, ger MR många gånger mer information än DT, säger Lennart Blomqvist, professor och överläkare på samma enhet som Carmen Cananau.
PET/MR används framför allt när tumörsjukdomar ska utredas och behandling ska utvärderas. Metoden lämpar sig bra för exempelvis gynekologiska tumörer, tumörer i öron-näsa-hals-regionen eller i hjärnan och när man vill se utbredningen av lymfom. Tekniken har även en roll vid utredning av epilepsi, där målet är att hitta fokus för anfallen. På ett tiotal patienter har PET/MR använts vid utredning av mer avancerade inflammatoriska sjukdomar.
– De första två åren utvärderade vi undersökningsresultaten genom att i direkt anslutning till PET/MR göra en jämförelse med PET/DT. Nu har vi så stor erfarenhet att metoden kan stå på egna ben, säger Carmen Cananau.
Hon berättar också att hos patienter som genomgått behandling med strålkniv på grund av en hjärntumör, kan det efteråt i det bestrålade området uppstå förändringar, nästan som ”ärr”. Om man undersöker patienten med enbart DT eller MR, och ser en sådan förändring, kan det vara svårt att avgöra om det handlar om ”ärr”, eller om det är rester från tumören man ser. Med PET/MR går det att bättre se vilken slags förändring det handlar om.
Hon lägger till att när neurokirurger ska operera godartade tumörer i hjärnan, exempelvis meningiom, behöver de i vissa fall se om tumören har vuxit in i skallbenet – även här lämpar sig PET/MR bättre än PET kombinerat med datortomografi.
I nuläget finns tre ytterligare PET/MR i Sverige - i Göteborg, Uppsala och Umeå.
– Vi är nog den enhet i Sverige som gör flest kliniska undersökningar med tekniken, säger Lennart Blomqvist.
Både Carmen Cananau och Lennart Blomqvist är överens om att PET/MR bör finnas på ett universitetssjukhus med högspecialiserad vård.
– Metoden är ett bra komplement till andra undersökningsmetoder, har stor potential och behöver utvecklas vidare.
Korta fakta om PET, MR och DT
PET, positronemissionstomografi. Patienten får en substans injicerad i blodet. Substansen kan tas upp av vissa celler, exempelvis tumörceller. På substansen finns en radioaktiv partikel fäst. När substansen har spritt sig i kroppen, och tagits upp av aktuella celler, tas ett fotografi. På fotografiet ses radioaktiviteten som upplysta områden.
MR, magnetresonanstomografi. Kroppens olika organ består bland annat av vatten, fett och luft i olika koncentrationer. De har därmed olika täthet. Med hjälp av magnetfält och radiovågor undersöks tätheten, och datorer översätter de olika tätheterna till anatomiska bilder.
DT, datortomografi. Kroppens avbildas med hjälp av röntgenstrålar.
PET/MR: Bilderna från PET jämförs med bilderna från MR - ”bilderna läggs ovanpå på varandra”. I detalj kan man då se i vilken anatomisk struktur det lysande området, som avbildats med PET, finns.
PET/DT: Ungefär samma som ovan, men istället för MR har en undersökning med DT gjorts.
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.