23948sdkhjf

Sveriges Arbetsterapeuter: "Hjälpmedelsförsörjningen ska vara styrd av kunskap"

Det finns ofta en begränsad kunskap om betydelsen av hjälpmedel bland hälso- och sjukvårdens beslutsfattare. Det leder i sin tur till felaktiga prioriteringar med negativa konsekvenser för både enskilda individer och samhället i stort. Därför uppmanar Sveriges Arbetsterapeuter idag – på nationella hjälpmedelsdagen – till en kraftsamling för en hjälpmedelsförsörjning styrd av kunskap.

En rollator, elrullstol, toalettförhöjning eller en anpassad dator med talsyntes. Alla är de exempel på hjälpmedel som ofta är helt avgörande för att en person som lever med någon form av funktionsnedsättning ska kunna göra det hen vill och behöver i sin vardag.

Tyvärr finns ofta en begränsad kunskap om betydelsen av hjälpmedel bland hälso- och sjukvårdens beslutsfattare. Det leder i sin tur till felaktiga prioriteringar med negativa konsekvenser för både enskilda individer och samhället i stort. Idag – på nationella hjälpmedelsdagen – uppmanar vi därför till en kraftsamling för en hjälpmedelsförsörjning styrd av kunskap.

Som företrädare för den profession som förskriver den största andelen hjälpmedel ser vi i Sveriges Arbetsterapeuter mycket positivt på att Socialstyrelsen i början av året för första gången redovisade nationell statistik gällande hjälpmedelsområdet. Tyvärr visar den nya nationella statistiken det som vi under lång tid påtalat – det råder en omfattande ojämlikhet avseende sortiment, kriterier och avgifter för hjälpmedel, med stora variationer mellan landets olika kommuner och regioner1.

Forskning har visat att hjälpmedelsförskrivning gör skillnad i form av ökad livskvalitet, självständighet och delaktighet för individen, men också att de är samhällsekonomiskt lönsamma23. Tillgången till förskrivna hjälpmedel möjliggör utbildning, arbete, en meningsfull fritid och delaktighet i samhället och minskar samtidigt samhällets kostnader för annan hälso- och sjukvård, hemtjänst, personlig assistans och sjukskrivning.

Trots forskningsresultat som är tydliga avseende vinster med hjälpmedel så har vi de senaste åren sett neddragningar inom hjälpmedelsområdet i flera regioner och kommuner. Sortiment har snävats åt och avgifter har höjts eller tillkommit. Denna avgift är ofta mycket kännbar för den enskilde individen eftersom många hjälpmedelsanvändare inte sällan redan befinner sig i en utsatt ekonomisk situation. I Neurorapporten 20224 uppger bland annat en av fem personer med neurologiska sjukdomar eller diagnoser (22%) att de någon gång avstått från ett hjälpmedel eftersom de inte hade råd.

Ett exempel på denna utveckling är region Stockholm som för några år sedan genomförde en åtstramning av sortiment tillsammans med en höjning av avgifter i syfte att spara pengar. Vid en nyligen genomförd uppföljning5 konstaterades att regionen visserligen minskat sina kostnader gällande förskrivna hjälpmedel, men att negativa sidoeffekter inte låtit vänta på sig. Uppföljningen visar bland annat att personer i behov av hjälpmedel som tagits ur sortimentet i stället vänt sig till andra regioner, med ett mer generöst hjälpmedelsutbud, och där fått sina behov tillgodosedda. Dessutom framkom att mer avancerade former av hjälpmedel förskrivits i högre utsträckning då de billigare enklare har tagits bort ur sortimentet.

Ett stort problem med uppföljningen är dessutom att inget resonemang förs kring hur den åtstramade hjälpmedelsbudgeten påverkat kostnaderna ur ett samhällsperspektiv i form av ökade besök inom hälso- och sjukvården, ökat behov av hemtjänst, personlig assistans eller sjukskrivning, något som vi inte anser är förenligt med rådande kunskapsläge. Förskrivning av hjälpmedel måste börja betraktas som den investering det faktiskt är för vårt samhälle.

Sverige har inte råd med en hjälpmedelsförsörjning styrd av kortsiktiga stuprörstänk. Precis som all annan hälso- och sjukvård behöver hjälpmedelsområdet styras av kunskap. För att skapa bättre förutsättningar för detta behövs en nationell hjälpmedelstrategi som inkluderar

  • riktade satsningar på forskning kring hjälpmedel och dess betydelse för individ och samhälle, särskilt ur ett hälsoekonomiskt perspektiv,

  • ökat fokus på implementering av den kunskap som finns genom inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum med uppdraget att öka kunskapen om hjälpmedel inom välfärdssektorn och i samhället generellt samt

  • förbättrad statlig styrning genom framtagande av kunskapsbaserade riktlinjer avseende sortiment, kriterier och avgifter.

Den ojämlikhet som råder inom hjälpmedelsområdet är både oförenlig med svensk hälso- och sjukvårdslagstiftning och ett brott mot konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Idag, på nationella hjälpmedelsdagen, vill vi därför uppmana landets nationella politiker till en kraftsamling för en hjälpmedelsförsörjning styrd av kunskap.


2 Zingmark M, Norström F, Lindholm L, Dahlin-Ivanoff S, Gustafsson S. Modelling long-term cost-effectiveness of health promotion for community-dwelling older people. Eur J Ageing. 2019;16(4):395-404. Published 2019 Feb 23. doi:10.1007/s10433-019-00505-1

3 Zingmark M, Nilsson I, Norström F, Sahlén KG, Lindholm L. Cost effectiveness of an intervention focused on reducing bathing disability. Eur J Ageing. 2016;14(3):233-241. Published 2016 Nov 28. doi:10.1007/s10433-016-0404-1

Artikeln är en del av vårt tema om Opinion.

Kommentera en artikel (1)
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Se senaste nyhetsbrevet ???id_11737???

Sänd till en kollega

0.063