Erik Buseth: ”Pandemin lär oss vilken forskning vi ska satsa på”
Utvecklingen av precisionsmedicin har under 2000-talet gått mycket fort. Till exempel kan cellterapimodaliteter i allt större utsträckning ge individuell behandling av sällsynta sjukdomar.
Viktiga drivkrafter för att lyckas med detta är nästa generations artificiella intelligens (AI), men också analytiska datahanteringslösningar som är förutsättningar för enklare automatisering, ökad förutsägbarhet och bättre forskningsbeslut.
För att skapa morgondagens innovativa läkemedel och behandlingar är det helt avgörande att innovationssatsningar inom biovetenskaplig teknologi levererar de verktyg, metoder, applikationer och tjänster som krävs (till exempel för vektordesign av genterapimedicin, karakterisering och kompatibla tillverknings- och kvalitetssäkrade arbetsflöden).
Givet pandemins lärdomar kan vi sannolikt se kommande utveckling i snar framtid:
T-celler kommer att bli allt viktigare vid diagnostik och forskning
Gensvaret för T-celler på både infektion med och vaccination mot covid-19 har visat vilken nyckelroll dessa komponenter i immunsystemet spelar för att skydda oss mot sjukdomar.
Vid starten av pandemim låg fokus primärt på antikroppar, och på verktygen som använts för att övervaka effektiviteten av covidvaccination samt för att hjälpa till att förstå sannolikheten för om individer kommer att skyddas från återinfektion eller allvarlig sjukdom.
T-celler ses nu i ökande utsträckning som en mer tillförlitlig indikator på immunitet mot sars-cov-2, eftersom dessa är mer resistenta mot effekterna av mutationer än antikroppar och ger en mer långvarig indikation på immunitet.
Under 2022 kommer vi garanterat att öka vår kunskap om T-cellers roll i immuniteten mot infektioner. Fler diagnostiska verktyg kommer att utvecklas, och tillgången till förenklade teknologier innebär att T-celler kommer att användas än mer i vaccinutvecklingen och för att förstå immunitet i ett bredare spektrum av infektionssjukdomar.
Vi får mer avancerad teknik för att mäta antikroppsnivåer
Covid-19 har också gjort frågan om hur man mäter antikroppsnivåer högaktuell bland sjukvårdspersonal och forskare, men framför allt hos den allmänna befolkningen som vill se snabba och enkla lösningar.
Detta är något som skyndat på framtagningen av tester som kan utvärdera vaccineffektivitet och immunitet, dessutom utan krav på komplexa laboratorieanläggningar, stora resurser och komplicerad utrustning.
Ett exempel är utvecklingen av surrogatvirusneutraliseringstester som kan detektera neutraliserande antikroppar mot spikproteinet i sars-cov-2. Den typen av mätningar kommer att leda till betydande framsteg i framtida testning av infektionssjukdomar och pandemier.
Utvecklingen och framstegen inom life science och diagnostik går fort, både i Sverige och internationellt. Det ska bli spännande att se vad mer 2022 har att erbjuda.
Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.