Debatt: AI i vården – ”Nu krävs krafttag för att komma igång på en bredare front”
Användningen av artificiell intelligens, AI, i hälso- och sjukvården i Sverige är begränsad, enligt en kartläggning av Socialstyrelsen förra året. Trots mycket forskning inom området var bara ett mindre antal applikationer i drift, enligt myndigheten. Enligt oss gäller den bilden fortfarande. AI diskuteras allt mer och flera initiativ har redan tagits, speciellt i anslutning till den ökade belastningen på sjukvården under coronapandemin.
Starten på diskussionen är bra, men nu krävs krafttag för att snabbt komma igång på en bredare front.
Flera branscher har fått bättre upplevelser med hjälp av AI när det gäller kommunikation. Det gäller både konsumenter och företag bland annat inom finansiella tjänster, telekom och detaljhandel. Vi kommer snabbt att se förväntningar om motsvarande i vården – både ur leverantörs- och patientperspektiv. Detta kommer att få fler hälso- och sjukvårdsverksamheter att fokusera på att äga sina digitala ”ytterdörrar”. Det skulle ge mer uppkopplade upplevelser och öka användarnöjdheten hos både patienter och läkare.
Som ett resultat kommer vi att se mer integration av administrativa system i hälso- och sjukvårdens ekosystem, proaktiva verktyg som driver ökat patientengagemang och kliniskt beslutsstöd i realtid för läkare som behandlar patienter. Allt detta kommer att bidra till att skapa mer konsekvent tekniskt stöttande ramverk över hela vårdkedjan.
Under pandemin började fler konsumenter göra alltmer online och som ett resultat ser vi en betydande ökning av bedrägerier och it-brottslighet. AI-lösningar som erbjuder avancerad säkerhet, biometri och upptäckt av bedrägerier för att skydda konsumenter och varumärken kommer att bli ännu viktigare och vi kommer att se en ökning av företag som anammar och implementerar denna teknik, liksom konsumenter som förväntar sig och kräver att detta skydd förstärks. Varumärken som utnyttjar passiv autentiseringsteknik, som biometri, för att ge en enkel men säker kundupplevelse kommer att ligga främst när det gäller toppmodern kundvård som skyddar dem som interagerar med sina varumärken.
När det gäller datasäkerhet kommer konsumenterna att bli mer medvetna om sina digitala fotavtryck och hur personuppgifter utnyttjas av system, branscher och varumärken de interagerar med. Det innebär att företag som samarbetar med AI-leverantörer kommer att öka noggrannheten och granskningen kring hur deras kunders data används, och om det intäktsförs av tredje part eller inte.
Med AI som genomsyrar allt fler teknikaspekter kommer det också att finnas ett ökat fokus på etik och djupare förståelse för konsekvenserna av AI för att undvika oavsiktliga konsekvenser. Sveriges Ingenjörer har tidigare efterlyst en slags nystart när det gäller etik och digitalisering. Fackförbundet har bland annat föreslagit att näringsliv och samhälle tillsammans bör komma överens om hur etiska överväganden ska bli en del i utvecklingen av artificiell intelligens.
AI blir allt mindre hype och visionärt, och istället handlar det alltmer om konkreta framsteg med mätbara resultat. Det kommer innebära ett ökat fokus på specifika problemlösningar som ger verkliga resultat och avkastning – inte teknik för teknikens skull. Företag som har djup förståelse för komplexiteten och utmaningarna som deras kunder vill lösa kommer att bibehålla försprånget, och kommer påverka hur teknikföretag investerar sina FoU-pengar.
Gemensamt för de olika aspekterna kring AI ovan är att de syftar till en så bra upplevelse som möjligt för användarna. En slutsats från Socialstyrelsens rapport är att vårdkvaliteten kan förbättras med hjälp av AI, vilket kan ge en mer kunskapsbaserad och personcentrerad vård. Vi instämmer. Ju förr desto bättre – för både patienter och personal.
Text: Joe Petro, IT-chef på Nuance.
Artikeln är en del av vårt tema om Opinion.