23948sdkhjf

Stripe: Hälso- och sjukvårdssektorn behöver enhetliga EU-regler för digital handel

Europas ekonomiska utveckling bromsas av de många regelverk som ständigt sätter nya villkor för företagen, skriver Erik Olofsson, Nordenchef Stripe.

Dessa regelverk är inte enhetliga mellan EU-länderna. De är komplexa och innehåller ofta undantag som gör dem svåra att överblicka. De motverkar ofta sina syften. Inte minst drabbas hälso- och sjukvårdssektorn.

Självklart ska de regulatoriska kraven vara höga inom hälso- och sjukvårdssektorn, men många gånger kan det handla om hinder som bottnar i onödig byråkrati och landsspecifika lagar och regler. En större harmonisering skulle bidra till ökad effektivitet och tillväxt.

Nyligen presenterade Stripe en undersökning, utförd av B2B International. Där ställdes frågor om regelefterlevnad till 500 beslutsfattare i europeiska företag, varav tio procent svenska och åtta procent från hälso- och sjukvårdssektorn. Undersökningen visar på stor osäkerhet om vad alla regler innebär i praktiken.

Regelverken utgör en så stor utmaning att många företag är osäkra på om de alls klarar av dem. I undersökningen känner sig endast 33 procent trygga med att de följer alla regler. I Sverige är siffran lägre – bara 30 procent. Än färre känner sig säkra på att de ens förstår vilka regler som påverkar den egna verksamheten, 26 procent. Bland de svenska företagen är det knappt vart fjärde, 23 procent, som känner sig säkra på det.

All ovisshet innebär helt naturligt att företag blir osäkra på hur de ska efterleva alla regler. Inom hälso- och sjukvårdssektorn anser till exempel 36 procent att kraven på att bekräfta användares identitet online är så svåra att förstå att de kräver extra resurser.

Om inte annat så visar situationen med covid-19 att det behövs flexibilitet och goda förutsättningar för en snabb och enkel hantering av hälso- och sjukvårdsrelaterade produkter, till exempel skyddsutrustning. Både små och stora företag behöver samarbeta och nå ut till sina marknader och kunder utan att hindras av regelverken. Att bromsas av sådana när tiden är knapp skapar hög frustration hos både kunder och leverantörer, och drabbar i slutänden patienterna.

Att bryta mot regelverk inom hälso- och sjukvårdssektorn kan innebära höga böter, i värsta fall konkurs. Med tanke på svårigheten att sätta sig in alla regler är den risken i vissa fall överhängande. Självfallet måste det finnas ett strikt regelverk och höga myndighetskrav är önskvärt när det gäller kvalitet och säkerhet för dessa produkter och tjänster. Här finns goda samarbetsformer inom EU, till exempel gemensam kvalitetsmärkning för internethandel av läkemedel. Men oftast är det inte dessa regler som utgör det stora hindret utan istället nationella särkrav och handelsreglerande bestämmelser.

Utvecklingen går också åt fel håll. Av samtliga företag anser 42 procent att det blivit svårare att efterleva reglerna jämfört med för fem år sedan och ytterligare 40 att det är lika svårt. Totalt 82 procent är därmed missnöjda. För hälso- och sjukvårdssektorn är siffran 89 procent. Det är oroväckande att nästan nio av tio företag så uttalat upplever dessa problem.

Utmaningen är inte enbart politisk. Teknik kan hjälpa företag att anpassa sig till de regler inom EU som berör dem. Det växande utbudet av verktyg för regelefterlevnad (Regtech) kan vara en del av lösningen. Faktiskt använder 70 procent av e-handelsföretagen redan nu teknik som hjälper dem att hantera regler och efterlevnad. Olyckligtvis är även denna marknad fragmenterad eftersom de verktyg som står till buds är begränsade och fungerar i varje land för sig. Det återstår mycket arbete för teknikleverantörerna att skapa integrerade lösningar som kommer tillrätta med problemen för alla länder och branscher. Det skulle ge Europas startups en helt ny kick.

Regleringar står i grunden inte i motsats till ekonomisk tillväxt. Det visar det stigande välståndet i Europa. Men de kan utformas så mycket bättre och tydligare. Sammantaget bedömer företagen som svarade på vår undersökning att de med enklare och synkroniserade regler i hela EU skulle öka sin omsättning med runt 30 procent.

Vad skulle den siffran vara för företagen inom den svenska hälso- och sjukvårdssektorn?

Text: Erik Olofsson, Nordenchef Stripe

Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078