Apgar bra även vid för tidig födsel
Den så kallade Apgarskalan där ett barn poängsätts direkt efter förlossningen baserat på parametrarna hjärtaktivitet, andning, muskelspänst, reaktionsförmåga och hudfärg har använts sedan 1950-talet. Varje barn tilldelas ett poäng mellan 0-10, där en högre siffra tyder på en bättre hälsa och bättre chans att överleva nyföddhetsperioden, som pågår under de första fyra levnadsveckorna.
Det har varit omdebatterat ifall Apgarskalan är användbar även vid för tidig födsel. En ny observationsstudie, som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine, visar att den är det.
Studien utfördes av forskare vid Karolinska Institutet. De analyserade svenska registerdata från 113 000 barn som hade fötts utan missbildningar efter 22 till 36 graviditetsveckor mellan åren 1992–2016. Apgarpoäng hade räknats ut vid fem och tio minuter efter födseln. Barnen delades in i fem grupper beroende på om de föddes efter 22–24, 25–27, 28–31, 32–34 eller 35–36 veckor.
Resultaten visade att totalt 1 986, motsvarande 1,8 procent, av de för tidigt födda barnen dog under nyföddhetsperioden. Dödligheten ökade med kortare graviditetslängd, från 0,2 procent till 76,5 procent för barn födda efter 36 respektive 22 graviditetsveckor.
Oavsett graviditetslängd kunde lägre Apgarpoäng kopplas till en ökad risk att dö. Om Apgarpoängen ökade mellan mätningarna fem och tio minuter efter födseln innebar det en minskad risk för död.
– Våra resultat visar att det är viktigt att utvärdera också det för tidigt födda barnets vitalitet med Apgarpoäng vid födelsen. Det är också angeläget att man aktivt arbetar med de barn som inte har höga Apgarpoäng, säger Sven Cnattingius, senior professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare, i ett pressmeddelande.
– Hjärtverksamhet och andning är de grundläggande delarna i Apgarbedömningen. Vår forskning talar för att ju bättre man lyckas stabilisera det för tidigt födda barnets cirkulation och andningen direkt efter födelsen, ju mer ökar chansen att överleva, menar Stefan Johansson, docent vid Karolinska Institutet och neonatolog vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm och en av författarna till studien.
Resultaten har justerats för bland annat moderns ålder, rökvanor, vikt, blodtryck, barnets födelsesätt och födelseår.
Forskarna påpekar att resultaten kan se annorlunda ut i andra länder
Läs publikationen här: Apgar Score and Risk of Neonatal Death among Preterm Infants