23948sdkhjf

Medicinteknik i hemmet

När MedTech Magazine nyligen flyttade från Lidingö till nya redaktionen i Solna, fick vi också nya grannar. I bottenvåningen hittade vi nämligen Region Stockholms enhet Medicinteknisk apparatur i hemmet. Självklart bestämde vi oss för att hälsa på.

Det är bara att ta hissen ned från våning sju. Sedan går jag in till receptionen och anmäler mig för mitt möte med Annika Hagman, som är verksamhetschef för Medicinteknisk apparatur i hemmet, MAH. Magnus Kneck, enhetschef för lager, transport och teknisk service, kommer ut och hämtar mig. Vi sätter oss alla tre i ett litet mötesrum.

– Vi är en hjälpmedelsverksamhet, där vi har medicintekniska hjälpmedel. Det är mycket livsuppehållande hjälpmedel, som ventilatorer, syrgaskoncentratorer, infusionspumpar, nutritionspumpar, C-Pap och många diabeteshjälpmedel som sensorer och insulinpumpar, säger Annika Hagman när jag frågar vad de gör egentligen.

Hjälpmedelsverksamheten i Region Stockholm är uppdelad på fyra områden. Hjälpmedel Stockholm tillhandahåller hjälpmedel för aktiviteter i dagliga livet, som gånghjälpmedel, hygienhjälpmedel, lyftar, träningshjälpmedel, vardagshjälpmedel och rullstolar. Kommsyn har kommunikations- syn och hörselhjälpmedel, medan Förbrukningsmedel i hemmet bistår med saker som näringsdrycker, blöjor, sårvårdsprodukter, och vissa diabetesrelaterade produkter som lansetter och pennkanyler. Och så finns alltså MAH med de medicintekniska apparaterna.

Hjälpmedel Stockholm täcker den södra halvan av regionen, medan Sodexo tar hand om den norra delen. De övriga tre verksamheterna täcker in hela regionen.

Läs också: Rekordsommar för Stockholms ambulanshelikoptrar

– I många andra regioner har man en hjälpmedelsverksamhet för alla typer av hjälpedel. På så sätt är vi nog unika i Sverige med att vi bara har den här typen av hjälpmedel, som vi har på MAH, säger Annika Hagman.

En följd av uppdelningen blir att vissa brukare nu måste hålla kontakt med, och åka till, flera enheter för att hantera sina olika hjälpmedel inom Region Stockholm.

– Det finns absolut de som behöver ha kontakt med flera olika avdelningar. Fördelen med vår organisation är att du kan få mer specialistkompetens när det gäller denna typ av hjälpmedel.

– Vi har också beredskap dygnet runt, alla årets dagar. Och det är mig veterligen ingen annan som har i hela Sverige för den här typen av hjälpmedel. Där tror jag att vi är unika, och det är för att vi är så stora som vi kan ha det, säger Magnus Kneck.

Den som får problem med sin syrgaskoncentrator kan alltså ringa när som helst på dygnet, och har man en krånglande ventilator åker MAH ut mitt i natten för att hjälpa till och kanske byta apparat.

– Den tekniska supporten är vi duktiga på. Jag tror aldrig att någon går härifrån utan att få felet fixat, eller en ny apparat, säger Magnus Kneck.

Tillgängligheten är en central del av servicen. Eftersom man täcker hela regionen, tycker många att det är långt att ta sig till MAH. För dem som verkligen behöver det ordnar man transporten, och receptionen har öppet med drop in under alla årets helgfria vardagar.

– Vi tittar också på att vi kanske inte alltid måste träffas. Om vi vet vilken del som är trasig, så kan vi skicka den på posten, om du kan byta den själv. Det gäller att hitta nya sätt. Vi kommer att starta upp tidsbokade servicebesök, så att man vet att man slipper hamna i en kö när man kommer hit.

Medicinteknisk apparatur i hemmet har ett knappt fyrtiotal anställda. Det är femton medicintekniska ingenjörer och tio personer i kundtjänsten, som tar emot mer än 4 000 samtal i månaden, samtidigt som de tar emot förskrivningar, orderhandlägger och bemannar receptionen. Man har också två hjälpmedelskonsulenter och en produktkoordinator, som ser till att systemen fungerar tillsammans och agerar stödfunktion gentemot förskrivare.

– Sedan har vi lager och transport. Med två chaufförer som hämtar och lämnar apparater i hela regionen, både hos privatpersoner och på sjukhus. Vi har fyra personer på lagret, som sköter ankomst och leveranser, registrerar, gör rent och ställer ut på hyllorna. Vi plockar också ordrar, som går iväg via posten, berättar Magnus Kneck.

Läs också: Inget ont som inte har något gott med sig

De administrativa och ekonomiska funktionerna delar man med de övriga hjälpmedelsverksamheterna i Region Stockholm.

De vanligaste produkterna på MAH är andningshjälpmedel, som livsuppehållande hjälpmedel med ventilatorer och C-Pap. Sedan kommer diabeteshjälpmedel, ett stort område med sensorer och insulinpumpar.

– Diabetes är en väldigt stor del av verksamheten, men den är inte så synlig här, för vi har inte de hjälpmedlen i eget lager. Utan vi sköter det administrativa, och så har vi produktleverantörer som levererar till patient, klinik, eller postutlämning, säger Annika Hagman.

Den allmänna trenden är annars att förskrivningarna av hjälpmedel hela tiden ökar. Man vill också avlasta sjukhusen genom mer hemsjukvård, och det är ju hjälpmedlen som gör att patienterna kan bo kvar hemma.

– Det blir fler apparater i hemmet, och fler och fler av dem blir digitaliserade, de kopplas till appar. Trenden går också emot att fler och fler vill ha kontroll över sin egen sjukdom. Där har vi en central roll, utan vår verksamhet kommer det inte att funka. Och fungerar inte vår service kommer patienterna att ta ambulans till sjukhuset, säger Magnus Kneck.

Han ser också en utveckling med telemonitorering framför sig, där man kan övervaka apparaterna över nätet. Då kan man se redan på distans vad felet är, vilket kommer att underlätta servicen enormt.

– En sak som vi lätt glömmer är att patienten är lika beroende av teknisk support som av att träffa läkaren. Nästan mer, för när de väl har fått apparaten är det oss de är beroende av. Det kan vara allt från hur de ska starta den, de kan glömma att stoppa i sladden. Många är gamla eller psykiskt sjuka, och minns inte vilken knapp de ska trycka på. Många behöver den tekniska supporten, säger Magnus Kneck.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.22