23948sdkhjf

De bygger en AI för anamnes

Forskningsstudie använder datorer för att lyssna på patienternas berättelser.

En studie vid Danderyds sjukhus vill ta hjälp av artificiell intelligens för att bli bättre på att ta hänsyn till patienternas berättelse om sitt tillstånd. Med en digitaliserad anamnes ska man kunna få en säkrare diagnos och en effektivare vård. 

– AI:n säkerställer att patienten får svara på alla relevanta frågor som gäller för just den individen, säger doktoranden Helge Brandberg i ett pressmeddelande från Danderyds sjukhus. 

Han är en av de forskare på Karolinska institutets Institutionen för kliniska vetenskaper på Danderyds sjukhus, och Institutionen för lärande, informatik, management och etik. Tillsammans har de utvecklat Cleos, som det nya verktyget heter. 

Redan i maj 2017 inledde de sin studie, och nu har 1 200 patienter, som sökt akutvård för smärtor i bröstet på Danderyds sjukhus, fått använda sig av Cleos. 

 Trots att det handlar om ny digital teknik är det samtidigt lite av ”back to basicsI dag förlitar vi oss kanske lite för mycket på vad blodprov, datortomografier och andra, ofta dyra, utredningar visar. Utan en väl genomförd anamnes kan man missa viktiga diagnoser, som till exempel instabil kärlkramp som har liknande symtom som hjärtinfarkt – och kan vara lika livshotande, säger Helge Brandberg. 

Han tycker att patientens berättelse behöver lyftas fram i vården. 

Ursprunget till Cleos kommer från USA, och sedan har den svenska forskargruppen vidareutvecklat programvaran i arbetet på hjärtkliniken. Helge Brandbergs och hans handledare Tomas Kahan och Jonas Spaak, som är forskande kardiologer, har tillsammans med Carl Johan Sundberg och David Zakim från Institutionen för lärande informatik, management och etik fokuserat på patienter med bröstsmärta och anpassat algoritmerna till svenska förhållanden. Själva studien är den största i världen inom digital anamnes. 

 Cleos är en programvara med så kallad AI, artificiell intelligens med en inbyggd algoritm som tar fram exakt de frågor som gäller för varje enskild individ. Här finns 17 000 beslutsnoder programmerade. Man kan säga att intervjun skräddarsys för varje enskild patient, säger Helge Brandberg. 

De patienter som har de absolut mest akuta symptomen på hjärtinfarkt får omedelbar behandling, men de som ett mindre akut livshotande tillstånd kan svara på Cleos frågor medan de väntar på läkare. Det gör att väntetiderna utnyttjas bättre i vårdkedjan.  

Även om Cleos har visat upp goda resultat hittills i arbetet, kommer det att dröja innan den kan användas permanent i den kliniska verksamheten. Först måste man fortsätta med nya studier och ta fram säkra resultat. Helge Brandberg ser fram emot när deras AI skulle kunna börja hjälpa till i skarpt läge på kliniken. 

 En AI kan hantera så mycket mer fakta än vad en människa kan, vilket möjliggör en säkrare diagnostik. Dessutom blir en AI inte trött eller stressad, den har aldrig en dålig dag eller reagerar känslomässigt. Det är ett säkert komplement till andra prover och en läkares bedömning. Men vad det till slut handlar om är att rädda liv. Med säkrare och snabbare diagnoser som leder till rätt insatser i rätt tid, skapar vi de bästa förutsättningarna att göra det, säger han. 

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.093