23948sdkhjf

"Vi kan inte vänta på CE-märkningar"

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

– Vi kan inte vänta på att produkter ska gå igenom alla tester innan vi kan prata om dem med patienterna, säger Ida Kåhlin förbundsordförande Sverige arbetsterapeuter.

Målsättningen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter år 2025. Detta kallas för Vision e-hälsa 2025. Ida Kåhlin är förbundsordförande i professions- och fackförbundet arbetsterapeuter; Sverige Arbetsterapeuter. Hon menar att det pratas mycket om vision e-hälsa men inte så mycket om hur det ska fungera praktiskt.

– I takt med ökad digitalisering kommer patientens hem i ännu större utsträckning att bli en arbetsplats där många olika professioner ska verka. Kanske kommer detta underlätta strävan att göra vården mer personorienterad men det blir tveklöst en utmaning både för patienter och för vårdprofessionerna, säger Ida Kåhlin.

Men den ökade digitaliseringen kommer inte som en överraskning. Under lång tid har detta varit en viktig fråga för förbundet som har arbetat frågan på många olika sätt. Bland annat i ett projekt tillsammans med det framtidsorienterade konsult- och analysföretaget Kairos Future. Projektet "Nära liv, nära vård - hur får vi det att funka i en alltmer digitaliserad vardag?” har sin utgångspunkt i äldre och projektet, som även kommer att resultera i en inspirationsbok, diskuterar hur en ökad digitalisering av våra närmiljöer påverkar patienterna men även de som arbetar och verkar där.

– Arbetsterapeuter är vana att arbeta nära människors liv och hem och att få vardagen att fungera är vår devis. Digitaliseringen innebär en rad fördelar som kommer att kunna förbättra för både patienter och professioner, men det krävs att vi har rätt förutsättningar i form av utbildning och utrustning för att vara en del av detta. E-hälsovisionen är på allas läppar men trots det finns det arbetsterapeuter i kommun och landsting som inte får den digitala utrustnings som krävs från arbetsgivare utan tvingas använda sin egen smarta telefon. Detta rimmar illa, säger Ida Kåhlin.

Digitaliseringen sker inte bara hos hälso- och sjukvården. Många är snabba att hoppa på tåget. Olika typer av konsumentprodukter som fungerar som hjälpmedel, men som inte finns med i sortimentslistorna, ökar hela tiden. Hur arbetsterapeuter ska förhålla sig till dessa har varit en knepig fråga under en lång tid. Men Ida Kåhlin är klar över sin hållning i frågan:

– Vi kan omöjligt vänta på att dessa produkter ska gå igenom alla tester som finns innan vi kan prata om dem med våra patienter. Det tar för lång tid, produkterna hinner bli inaktuella och nya har kommit. Om vi ska vänta kommer vi inte att kunna utnyttja digitaliseringen.

Trots att produkterna inte finns med i sortimentslistorna måste arbetsterapeuter kunna ge råd om dessa. Det krävs alltså att man håller sig ajour med produkter även utanför sortimentet.

– Vi kan inte vänta på CE-märkningar innan vi pratar om appar och annat som patienterna redan använder. Det handlar dessutom att vi som arbetsterapeuter ska visa att digitalisering är ett område som vi kan och där vår kompetens behövs. Vi har länge varit bra på fysisk tillgänglighet i Sverige, men inte lika bra på kognitiv tillgänglighet. Detta bör vi förändra.

Att konsumentprodukter används som hjälpmedel är ingen nyhet men det är dags att på allvar se över hur detta ska fungera i praktiken. Risken för ojämlikhet finns, där de mest resursstarka har möjlighet att köpa lösningar som får deras vardag att fungera.

– Kanske ska vi inrätta en typ av hjälpmedelspeng som användaren själv förvaltar. Att hålla fast vid dagens sortimentslistor bäddar för ojämlik vård, inte minst för att sortimentet ser olika ut mellan olika landsting och regioner. Det som är hjälpmedel i ett landsting är det inte på ett annat ställe, säger Ida Kåhlin.

Men att arbetsterapeuter ska ge råd och stöd kring konsumentprodukter är inte okomplicerat. Den som ska stötta användaren måste ha kunskaper. Arbetsgivarna måste ge utrymme för arbetsterapeuterna att skaffa sig den kunskap som behövs, och tid att hela tiden fylla på och förnya. Detta tar tid. Dessutom finns flera etiska avväganden att göra: det personliga intresset hos en arbetsterapeut kommer att spela in på hur bra man är på området. Den som är mer tekniskt intresserad kommer vara kunnigare än den som inte är det. Dessutom är det inte utan etiskt betänkande att pratat om produkter som inte är upphandlade och finns i sortimentet.

– Det är delvis en ny roll för arbetsterapeuten. Vi ska inte stirra oss blinda på vad man förskriver utan kommer i allt högre utsträckning att ge stöd och råd kring konsumentprodukter. Det finns inga riktlinjer kring detta ännu utan det är en etisk diskussion som man måste ha med sig själv som arbetsterapeut. Men grundhållningen bör vara att vi är rådgivande utifrån funktion och behov inte utifrån ett specifikt varumärke.

Den som ska stötta och ge råd måste ha kunskaper. Detta går att förvärva på flera sätt men klart är att arbetsgivaren måste avsätta tid för detta. Fackförbundets tidning Arbetsterapeuten tar fasta på detta och i varje nummer recenseras en rad olika appar som inte genomgått CE-märkningsprocessen. Men frågan om kunskaper och vem som har ansvar för detta är på tapeten på fler områden än konsumentprodukter.

– Jag tror att det finns en felaktig uppfattning från arbetsgivare att när man anställer någon som hör till ett legitimationsyrke så ska det vara en fullärd person. Detta blir särskilt tydligt i relation till hjälpmedelsområdet. Vi är av uppfattningen att utbildningen ska stå för den problemlösande kompetensen och kunskap om hur man kritiskt och säkert söker ny information. Den specifika produktkunskapen måste arbetsgivaren tillgodose. Det är helt naturligt eftersom hjälpmedelslistorna ser olika ut beroende på var i landet man arbetar. Det borde vara en självklarhet att alla arbetsterapeuter får introduktionsutbildningar för de produkter som de kan förskriva.

För att det ska bli tydligt vad arbetsterapeuter ska kunna inom det digitala området kommer Sverige arbetsterapeuter som första förbund att föra in detta i kompetensbeskrivningen av yrket.

– Att detta finns beskrivet i kompetensbeskrivning av yrket blir en trygghet både för arbetsgivaren, lärosätena och för professionen, menar Ida Kåhlin.

Mer om: Hjälpmedel
Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (1)
Startsidan just nu

Hjälper mjuka robotar att finna sig själva

En kirigamiinspirerad ”hud” med sensorer hjälper mjuka robotar att planera sina rörelser – Öppnar dörren till mer dynamiska proteser.

Hallå där Mats Renard!

Bonesupport tappar USA-chef

Söker ny chef för den nordamerikanska marknaden.

Spel hjälper barn att kommunicera

Jobb & Karriär
Vd-byte på Obstecare

Piller med nålar gör inte ont

Biologiskt läkemedel i pillerform klarar fas I.

Nyhetsbrev

Första robotassisterade implantationen

Karolinska Universitetssjukhuset först i Norden med att genomföra robotassisterad SEEG-implantation på en patient med svår epilepsi.

Arkiv

Episurf tankar kassan

Uppmanar till snabba åtgärder

Anmälda organ som går på knäna, bristfälliga riktlinjer och ont om tid – branschorganisationen Medtech Europe uppmanar beslutsfattare att omgående åtgärda de utmaningar som finns inför implementeringen av MDR.

Jobb & Karriär
Medicinskt råd hjälper Obstecare

Fem experter ska ge företaget stöd i medicinska frågor som rör förlossningar.

Jobb & Karriär
Hon tar över på Bactiguard

Köper malaysiskt

Samtalsapp för personer med afasi

Tataa lanserar corona-diagnostik

De tar plats i biohubben

”Alla borde kunna höra bra idag”

Ny hedersdoktor vid Uppsala universitet utvecklade första cochleaimplantatet – ”Förutsättningarna med tekniken är otroliga”

Tog in 377 miljoner

Cellink tankar kassan – Planerar förvärv.

Jobb & Karriär
Ny chef på Nanexa

Jobb & Karriär
Tappar vd

Avgår i sommar – Kan ta plats i styrelsen.

Ett steg närmare människa på chip

En kombination av åtta olika organ på chip ger en tillförlitlig bild av hur läkemedel kommer att tas upp av den mänskliga kroppen, visar nya studier.

Framåt för Kontigo

Tecknar avtal med två kommuner.

Kirurger tar hjälp av 3d-printing

3d-modeller skapar nya möjligheter vid planering av operationer.

De bygger en AI för anamnes

Forskningsstudie använder datorer för att lyssna på patienternas berättelser.

Ny regiondirektör i Uppsala

Johan von Knorring tillträder i mars.

Ny koreansk stororder för Senzime

Ny sårgel närmare kliniska studier

Se alla Företagens egna nyheter

Vakuumpumpar från Busch till kinesiska sjukhus

Mirit Glas är specialister på glasproduktion

Nytt nummer av Beyond Surfaces!

Erbjud kunder fler betalsätt med våra PAX Android terminaler

Germanium glas från Mirit Glas

Dr Karl Busch hederssenator vid Münchens universitet

Receptionsdiskar - Gör ett bra första intryck

Modern vakuumteknik för avgasning under extrudering

Busch Vacuum Solutions - World Market Leader 2020

God Jul och Gott nytt år!

Hög driftsäkerhet vid vakuumgenering inom plastindustrin

Mirit Glas tilbyr Skräddarsydda glasvaror

White Paper: Kontaktdon med integrerade EEPROM-minnen

Livsmedel-godkänt glas från Mirit Glas

Ny teknik: Systemlösningar med silikonövergjutning

E700: Smart och modernt kassa- och betalsystem

Floatglas – Materialet som används överallt

Dolphin vätskeringvakuumpumpar

Medicintekniska vågar, Klass III, CE - Vad betyder det?

Blyglas för industriell och medicinsk användning

Effektiv vakuumförsörjning för tillverkning av husbilar

Vi ses på Elmia!

Mätteknik för vakuum i ny tappning

Skyddsglas för lasersvetsning från Mirit Glas

BALINIT ® DYLYN – nu i Halmstad!

Sänd till en kollega

0.142