23948sdkhjf

"Vi kan inte vänta på CE-märkningar"

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

– Vi kan inte vänta på att produkter ska gå igenom alla tester innan vi kan prata om dem med patienterna, säger Ida Kåhlin förbundsordförande Sverige arbetsterapeuter.

Målsättningen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter år 2025. Detta kallas för Vision e-hälsa 2025. Ida Kåhlin är förbundsordförande i professions- och fackförbundet arbetsterapeuter; Sverige Arbetsterapeuter. Hon menar att det pratas mycket om vision e-hälsa men inte så mycket om hur det ska fungera praktiskt.

– I takt med ökad digitalisering kommer patientens hem i ännu större utsträckning att bli en arbetsplats där många olika professioner ska verka. Kanske kommer detta underlätta strävan att göra vården mer personorienterad men det blir tveklöst en utmaning både för patienter och för vårdprofessionerna, säger Ida Kåhlin.

Men den ökade digitaliseringen kommer inte som en överraskning. Under lång tid har detta varit en viktig fråga för förbundet som har arbetat frågan på många olika sätt. Bland annat i ett projekt tillsammans med det framtidsorienterade konsult- och analysföretaget Kairos Future. Projektet "Nära liv, nära vård - hur får vi det att funka i en alltmer digitaliserad vardag?” har sin utgångspunkt i äldre och projektet, som även kommer att resultera i en inspirationsbok, diskuterar hur en ökad digitalisering av våra närmiljöer påverkar patienterna men även de som arbetar och verkar där.

– Arbetsterapeuter är vana att arbeta nära människors liv och hem och att få vardagen att fungera är vår devis. Digitaliseringen innebär en rad fördelar som kommer att kunna förbättra för både patienter och professioner, men det krävs att vi har rätt förutsättningar i form av utbildning och utrustning för att vara en del av detta. E-hälsovisionen är på allas läppar men trots det finns det arbetsterapeuter i kommun och landsting som inte får den digitala utrustnings som krävs från arbetsgivare utan tvingas använda sin egen smarta telefon. Detta rimmar illa, säger Ida Kåhlin.

Digitaliseringen sker inte bara hos hälso- och sjukvården. Många är snabba att hoppa på tåget. Olika typer av konsumentprodukter som fungerar som hjälpmedel, men som inte finns med i sortimentslistorna, ökar hela tiden. Hur arbetsterapeuter ska förhålla sig till dessa har varit en knepig fråga under en lång tid. Men Ida Kåhlin är klar över sin hållning i frågan:

– Vi kan omöjligt vänta på att dessa produkter ska gå igenom alla tester som finns innan vi kan prata om dem med våra patienter. Det tar för lång tid, produkterna hinner bli inaktuella och nya har kommit. Om vi ska vänta kommer vi inte att kunna utnyttja digitaliseringen.

Trots att produkterna inte finns med i sortimentslistorna måste arbetsterapeuter kunna ge råd om dessa. Det krävs alltså att man håller sig ajour med produkter även utanför sortimentet.

– Vi kan inte vänta på CE-märkningar innan vi pratar om appar och annat som patienterna redan använder. Det handlar dessutom att vi som arbetsterapeuter ska visa att digitalisering är ett område som vi kan och där vår kompetens behövs. Vi har länge varit bra på fysisk tillgänglighet i Sverige, men inte lika bra på kognitiv tillgänglighet. Detta bör vi förändra.

Att konsumentprodukter används som hjälpmedel är ingen nyhet men det är dags att på allvar se över hur detta ska fungera i praktiken. Risken för ojämlikhet finns, där de mest resursstarka har möjlighet att köpa lösningar som får deras vardag att fungera.

– Kanske ska vi inrätta en typ av hjälpmedelspeng som användaren själv förvaltar. Att hålla fast vid dagens sortimentslistor bäddar för ojämlik vård, inte minst för att sortimentet ser olika ut mellan olika landsting och regioner. Det som är hjälpmedel i ett landsting är det inte på ett annat ställe, säger Ida Kåhlin.

Men att arbetsterapeuter ska ge råd och stöd kring konsumentprodukter är inte okomplicerat. Den som ska stötta användaren måste ha kunskaper. Arbetsgivarna måste ge utrymme för arbetsterapeuterna att skaffa sig den kunskap som behövs, och tid att hela tiden fylla på och förnya. Detta tar tid. Dessutom finns flera etiska avväganden att göra: det personliga intresset hos en arbetsterapeut kommer att spela in på hur bra man är på området. Den som är mer tekniskt intresserad kommer vara kunnigare än den som inte är det. Dessutom är det inte utan etiskt betänkande att pratat om produkter som inte är upphandlade och finns i sortimentet.

– Det är delvis en ny roll för arbetsterapeuten. Vi ska inte stirra oss blinda på vad man förskriver utan kommer i allt högre utsträckning att ge stöd och råd kring konsumentprodukter. Det finns inga riktlinjer kring detta ännu utan det är en etisk diskussion som man måste ha med sig själv som arbetsterapeut. Men grundhållningen bör vara att vi är rådgivande utifrån funktion och behov inte utifrån ett specifikt varumärke.

Den som ska stötta och ge råd måste ha kunskaper. Detta går att förvärva på flera sätt men klart är att arbetsgivaren måste avsätta tid för detta. Fackförbundets tidning Arbetsterapeuten tar fasta på detta och i varje nummer recenseras en rad olika appar som inte genomgått CE-märkningsprocessen. Men frågan om kunskaper och vem som har ansvar för detta är på tapeten på fler områden än konsumentprodukter.

– Jag tror att det finns en felaktig uppfattning från arbetsgivare att när man anställer någon som hör till ett legitimationsyrke så ska det vara en fullärd person. Detta blir särskilt tydligt i relation till hjälpmedelsområdet. Vi är av uppfattningen att utbildningen ska stå för den problemlösande kompetensen och kunskap om hur man kritiskt och säkert söker ny information. Den specifika produktkunskapen måste arbetsgivaren tillgodose. Det är helt naturligt eftersom hjälpmedelslistorna ser olika ut beroende på var i landet man arbetar. Det borde vara en självklarhet att alla arbetsterapeuter får introduktionsutbildningar för de produkter som de kan förskriva.

För att det ska bli tydligt vad arbetsterapeuter ska kunna inom det digitala området kommer Sverige arbetsterapeuter som första förbund att föra in detta i kompetensbeskrivningen av yrket.

– Att detta finns beskrivet i kompetensbeskrivning av yrket blir en trygghet både för arbetsgivaren, lärosätena och för professionen, menar Ida Kåhlin.

Mer om: Hjälpmedel


Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Kommentarer

Sven Milton; Vikingstad
Klassiskt med. tek. - dilemma.

Det kanske skulle kunna gå att utveckla något slags "Race Track" där man åtminstone kan få en förindikation på om produkten kan godkännas - och kanske en vink om hur lång tid det tar innan den är validerad etc.

Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Bactiguard klara för Egypten

Klartecken för bolaget i regionens folkrikaste land. "Verkligen ett genombrott", säger vd:n.

Getinge säljer skadeståndshotat bolag

Medicover expanderar i Ukraina

En vecka kvar!

Medicinhistoriska packar ihop

Acarix inleder tyskt samarbete

Nyhetsbrev

Rättschef till E-hälsomyndigheten

Arkiv

Extrem fetma - är vi beredda?

Beredskapen för att ta emot patienter med extrem fetma i sjukvården är väldigt dålig. – Detta är inte rimligt utan handlar om dålig planering, menar Kicki Reifeldt.

Getinge reserverar miljardbelopp för skadestånd

Larry Leksell vill rädda världen

Ojämlik vård, social utsatthet och entreprenörskap är bara några av samhällsfrågorna som får Sveriges medtech-magnat att vifta vilt med armarna. Larry Leksell är mannen som bestämt sig för att göra skillnad.

Krönika: Nöden har ingen lag

TV: "Våga samarbeta med Amazon och Google!"

TV: Spelifieringen ändrar beteenden

Baxter flyttar – hundratals sägs upp

Journalen i handen

Capio säljs till fransk vårdjätte

Låt datorn hitta bästa kandidaten

Med hjälp av rätt algoritmer kan vi rekrytera personal mer fördomsfritt.

1

Nya rön om balans och rädsla för fall

Forskare i Luleå har hittat ett nytt sätt att bättre undersöka orsakerna till nedsatt balans hos äldre med fallrädsla.

Lobsor får godkännande för parkinsonbehandling

“Vi har ägnat mycket tid och möda för att få bukt med nuvarande behandlings hinder.”

1

"Vi kan inte vänta på CE-märkningar"

TV: Mjukvaruföretag går in i USA

Nu flyttas neuropatienterna

Nya arbetssätt, sprillans nya lokaler och delvis ny högteknologisk utrustning. I helgen flyttar strokeenheten in i nya Karolinska Solna.

Vitrolife: Så får du en exportsuccé!

Prostalund in i Norge

Ska leda e-hälsoarbetet på Evry

Boule effektiviserar produktionen 

Krönika: Det går att CE-märka AI

Camanio lanserar webbutik 

Real heart återstartar tester

Praktikertjänst värvar från Capio

Medfield tar steget till Kina

Halva röntgendosen med ny teknik

Jobb & Karriär
Orvitus vd får gå

Ny vd till Kom i kapp

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.193