23948sdkhjf

"Vi kan inte vänta på CE-märkningar"

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

– Vi kan inte vänta på att produkter ska gå igenom alla tester innan vi kan prata om dem med patienterna, säger Ida Kåhlin förbundsordförande Sverige arbetsterapeuter.

Målsättningen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter år 2025. Detta kallas för Vision e-hälsa 2025. Ida Kåhlin är förbundsordförande i professions- och fackförbundet arbetsterapeuter; Sverige Arbetsterapeuter. Hon menar att det pratas mycket om vision e-hälsa men inte så mycket om hur det ska fungera praktiskt.

– I takt med ökad digitalisering kommer patientens hem i ännu större utsträckning att bli en arbetsplats där många olika professioner ska verka. Kanske kommer detta underlätta strävan att göra vården mer personorienterad men det blir tveklöst en utmaning både för patienter och för vårdprofessionerna, säger Ida Kåhlin.

Men den ökade digitaliseringen kommer inte som en överraskning. Under lång tid har detta varit en viktig fråga för förbundet som har arbetat frågan på många olika sätt. Bland annat i ett projekt tillsammans med det framtidsorienterade konsult- och analysföretaget Kairos Future. Projektet "Nära liv, nära vård - hur får vi det att funka i en alltmer digitaliserad vardag?” har sin utgångspunkt i äldre och projektet, som även kommer att resultera i en inspirationsbok, diskuterar hur en ökad digitalisering av våra närmiljöer påverkar patienterna men även de som arbetar och verkar där.

– Arbetsterapeuter är vana att arbeta nära människors liv och hem och att få vardagen att fungera är vår devis. Digitaliseringen innebär en rad fördelar som kommer att kunna förbättra för både patienter och professioner, men det krävs att vi har rätt förutsättningar i form av utbildning och utrustning för att vara en del av detta. E-hälsovisionen är på allas läppar men trots det finns det arbetsterapeuter i kommun och landsting som inte får den digitala utrustnings som krävs från arbetsgivare utan tvingas använda sin egen smarta telefon. Detta rimmar illa, säger Ida Kåhlin.

Digitaliseringen sker inte bara hos hälso- och sjukvården. Många är snabba att hoppa på tåget. Olika typer av konsumentprodukter som fungerar som hjälpmedel, men som inte finns med i sortimentslistorna, ökar hela tiden. Hur arbetsterapeuter ska förhålla sig till dessa har varit en knepig fråga under en lång tid. Men Ida Kåhlin är klar över sin hållning i frågan:

– Vi kan omöjligt vänta på att dessa produkter ska gå igenom alla tester som finns innan vi kan prata om dem med våra patienter. Det tar för lång tid, produkterna hinner bli inaktuella och nya har kommit. Om vi ska vänta kommer vi inte att kunna utnyttja digitaliseringen.

Trots att produkterna inte finns med i sortimentslistorna måste arbetsterapeuter kunna ge råd om dessa. Det krävs alltså att man håller sig ajour med produkter även utanför sortimentet.

– Vi kan inte vänta på CE-märkningar innan vi pratar om appar och annat som patienterna redan använder. Det handlar dessutom att vi som arbetsterapeuter ska visa att digitalisering är ett område som vi kan och där vår kompetens behövs. Vi har länge varit bra på fysisk tillgänglighet i Sverige, men inte lika bra på kognitiv tillgänglighet. Detta bör vi förändra.

Att konsumentprodukter används som hjälpmedel är ingen nyhet men det är dags att på allvar se över hur detta ska fungera i praktiken. Risken för ojämlikhet finns, där de mest resursstarka har möjlighet att köpa lösningar som får deras vardag att fungera.

– Kanske ska vi inrätta en typ av hjälpmedelspeng som användaren själv förvaltar. Att hålla fast vid dagens sortimentslistor bäddar för ojämlik vård, inte minst för att sortimentet ser olika ut mellan olika landsting och regioner. Det som är hjälpmedel i ett landsting är det inte på ett annat ställe, säger Ida Kåhlin.

Men att arbetsterapeuter ska ge råd och stöd kring konsumentprodukter är inte okomplicerat. Den som ska stötta användaren måste ha kunskaper. Arbetsgivarna måste ge utrymme för arbetsterapeuterna att skaffa sig den kunskap som behövs, och tid att hela tiden fylla på och förnya. Detta tar tid. Dessutom finns flera etiska avväganden att göra: det personliga intresset hos en arbetsterapeut kommer att spela in på hur bra man är på området. Den som är mer tekniskt intresserad kommer vara kunnigare än den som inte är det. Dessutom är det inte utan etiskt betänkande att pratat om produkter som inte är upphandlade och finns i sortimentet.

– Det är delvis en ny roll för arbetsterapeuten. Vi ska inte stirra oss blinda på vad man förskriver utan kommer i allt högre utsträckning att ge stöd och råd kring konsumentprodukter. Det finns inga riktlinjer kring detta ännu utan det är en etisk diskussion som man måste ha med sig själv som arbetsterapeut. Men grundhållningen bör vara att vi är rådgivande utifrån funktion och behov inte utifrån ett specifikt varumärke.

Den som ska stötta och ge råd måste ha kunskaper. Detta går att förvärva på flera sätt men klart är att arbetsgivaren måste avsätta tid för detta. Fackförbundets tidning Arbetsterapeuten tar fasta på detta och i varje nummer recenseras en rad olika appar som inte genomgått CE-märkningsprocessen. Men frågan om kunskaper och vem som har ansvar för detta är på tapeten på fler områden än konsumentprodukter.

– Jag tror att det finns en felaktig uppfattning från arbetsgivare att när man anställer någon som hör till ett legitimationsyrke så ska det vara en fullärd person. Detta blir särskilt tydligt i relation till hjälpmedelsområdet. Vi är av uppfattningen att utbildningen ska stå för den problemlösande kompetensen och kunskap om hur man kritiskt och säkert söker ny information. Den specifika produktkunskapen måste arbetsgivaren tillgodose. Det är helt naturligt eftersom hjälpmedelslistorna ser olika ut beroende på var i landet man arbetar. Det borde vara en självklarhet att alla arbetsterapeuter får introduktionsutbildningar för de produkter som de kan förskriva.

För att det ska bli tydligt vad arbetsterapeuter ska kunna inom det digitala området kommer Sverige arbetsterapeuter som första förbund att föra in detta i kompetensbeskrivningen av yrket.

– Att detta finns beskrivet i kompetensbeskrivning av yrket blir en trygghet både för arbetsgivaren, lärosätena och för professionen, menar Ida Kåhlin.

Mer om: Hjälpmedel
Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (1)
Startsidan just nu

Lucka 15 - se vem du hittar här

Cellulosa läker svåra sår

Forskarna Mårten Skog och Petter Sivlér utvecklade en produkt som läker svåra sår och brännskador. Sedan bestämde de sig för att starta en egen klinik. Nu börsnoteras deras företag.

Lucka 14 - vem där?

Lucka 13 - öppna och se

I dagens lucka förutspås att en ketchupeffekt väntar bakom hörnet...

Forskarna svarar om Pcure-kritiken

Colombia-avtal för plåsterbolag

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas en gång i veckan.

Se det senaste nyhetsbrevet. Annonsera i nyhetsbrevet

Lucka 12 - vem där?

Denna internationellt bevandrade vd önskar sig färre knäppgökar i världspolitiken...

Arkiv

Macchiarini-utredning öppnas igen

Beslut från överåklagare Mikael Björk under en presskonferens idag.

Pharem slår tillbaka mot Akademiska

En publicerad studie från forskare vid Akademiska sjukhuset pekar mot att Pcures läkemedelsrening i toalettstolen inte fungerar. Artikeln borde dras tillbaka och studien göras om, skriver Pharems vd.

Lucka 11 - se vem som finns här

Krönika: Tjäna på nöjda patienter

Chefredaktör Hanna Brodda om varför vården måste förlora betydligt på att tappa fokuset på människan bakom journalen, annars blir det inte verklig förändring.

Lucka 10 - vem finns här bakom?

Lucka 9 - vem där?

Lucka 8 - vem hittar vi här?

Akademiska spolar Pcure

Nu har Akademiska gjort en större studie av enzymblocken som skulle rena läkemedelsrester redan i toalettstolen. Resultatet är nedslående.

Lucka 7 - kika in här

Lucka 6 - vem där?

Ministersamtal och ett command center nämns bland vd:ns julönskningar.

Sveriges första digitala psykolog för barn och unga

Nätdoktor tar sikte på psykisk ohälsa bland yngre.

Lucka 5 - Vem hittar vi här?

Värmlands jättesatsning på digitala hälsotjänster

Lucka 4 - vem där?

Här bakom döljer sig önskningar om förändring i Aladdin-askens undre lager...

Språkstöd i vården

När patienten inte förstår svenska kan svårigheterna i vårdmötet bli många. Dart tagit fram ett omfattande kommunikationsstöd som utgår direkt från verksamheterna.

Sahlgrenska satsar på precisionsmedicin

Lucka 3 - vem där?

Här finns en riksdagsledamot som önskar sig ett samtal från en minister...

Lucka 1 – vem döljer sig här?

Slutgiltigt klart för VGR:s IT-system

Får Forska Sveriges hedersutmärkelse

Han lämnar vd-posten

Krönika: Tuffa krav på återförsäljare

Nya coala är träffsäkrare

Ny topp till Getinge

Ny finanschef till Probi

Blir utvecklingschef

Från Iran till Uppsala

AI och läkare gör ofta olika val

Kontigos vd lämnar

Se alla Företagens egna nyheter

Synglas från Mirit Glas till process industrin

LG2020 - En elektrisk trappklättrare från Italien

Mirit Glas har ett av det största och mest välsorterade utbud av glasrör och glasstavar

SWEMED - Stödföretag till UNHCR

Mirit Glas leverar säkerhetsglas – glas for beskyttelse

Professionella massagebänkar hos Swemed

Nytt sortiment av veterinärutrustning

Rundat glas från Mirit Glas

K7 - En självdrivande rullstol för tunga brukare

Tekniskt glas från Mirit Glas – för mer än bara syns skull

Airwheel H3S - En smart elrullstol

Mirit Glas erbjudar synglas

Glasrör och glasstavar från Mirit Glas

Nytt samarbete med Favero Health Projects inleds

Härdat glas från Mirit Glas, är en stark lösning

Mirit Glas erbjudar synglas

Kemiskt härdat glas som gorillaglas hos Mirit Glas

Floatglas från Mirit Glas – Materialet som brukas överallt

Synglas från Mirit Glas

Mirit Glas erbjudar härdat glas är en stark lösning

Floatglas från Mirit Glas – Materialet som anvánds överallt

Mirit Glas erbjudar kemiskt härdat glas som gorillaglas

Härdat glas är en stark lösning - Kontakt Mirit Glas

LINAK introducerar ett OpenBus™-system för sjukhussängar

LINAK presenterar det enkla sättet att välja rätt rörelselösning

Sänd till en kollega

0.243