Är den svenska innovationspolitiken effektiv? 

Problemet som måste lösas är inte innovationen, skriver Torbjörn Kronander, vd för Sectra.

För några månader sedan gick vår statsminister, Stefan Löfvén, ut i en debattartikel i Ny Teknik där han förklarade att Sverige, nummer två i världens innovationsranking, måste satsa ytterligare på innovation och nyföretagande. Vi skall bli ännu bättre. Förstaplatsen hägrar.  

Men som företagare inom life science-området och medborgare i landet  måste man fråga sig vad den svenska staten egentligen får ut av sina stora satsningar på innovation och teknisk utveckling? Det svenska samhället satsar mycket stora summor på företagsbyggande och innovation via Vinnova, Almi, strategiska stiftelsen och andra initiativ. Det finns massor av program för mindre och medelstora företag. Detta har fått resultat, vi har ett mycket stort nyföretagande inom de tekniska och life science sektorerna i Sverige.

Nej, Stefan Löfven, Sveriges problem är inte brist på innovation. Sveriges problem är att återbetalningen på statens investeringar för innovation troligen är bland den sämsta i världen. Den helt avgörande majoriteten av svenska nya innovations-företag säljs utomlands innan samhället får ens i närheten av återbetalning på investeringen. Det är ytterst få av de nya bolagen som stannar i Sverige. Typiskt påbörjas försöken att sälja bolagen redan när man är ett tjugotal personer, och det sker långt innan bolagen går med vinst och alltså börjar betala skatt eller börjar växa i antal arbetstillfällen i Sverige. Regering och politiker brukar skryta med det svenska nyföretagandet. Men de enda som tjänar på nuvarande situation är ett fåtal grundare (som inte sällan äger bolagen via holdingbolag i till exempel Luxemburg eller Estland som inte heller vid försäljningen betalar företagsskatt i Sverige) och venture cap. Samhället som ofta gjort den största investeringen, allt inräknat, sitter så gott som alltid med Svarte Petter när bolagen säljs.   

Grundorsaken till detta är den extrema skillnaden mellan kapitalbeskattning och lönebeskattning i Sverige. Med denna skillnad blir det oerhört mycket enklare att bli rik genom att sälja bolaget än att försöka ta ut pengar i form av lön. Framtiden för de bolag som köps upp (oftast av amerikanska eller idag till ökande del av kinesiska bolag) flyttas till andra länder. Återbetalningen på statens investeringar blir skatteintäkter och arbetstillfällen i USA eller i Kina. Sannolikheten att ett bolag som köpts upp skulle starta produktion i Sverige är mycket låg. Detta medan ett bolag som fortsätter med svenskt ägande med relativt stor sannolikhet lägger eventuell produktion i närområdet. Ibland får det uppköpta bolagets personal bara beskedet att köparen flyttar hela företaget till till exempel Kalifornien inklusive samtliga utvecklare. För samhället är varje sådant uppköp av ett innovationsbolag en katastrof. Investeringen i universitetsutbildning, forskningsstöd och företagsstöd med mera är då bortkastade. Exemplen på sådana bolag är många, och takten verkar snarast öka.  

Hur man från politiskt håll kan påstå att svensk företags- och innovations-politik är en framgång känns mer som alternativa fakta än en rimlig beskrivning av verkligheten. Att ytterligare satsa på det vi redan är bra på (innovationer och nyföretagande) istället för att göra något åt det verkliga problemet att så extremt få företag stannar i landet, är minst sagt förvånande.  

Kanske ligger anledningen i att politikerna vet vad problemet är – den extrema skillnaden mellan löne- och kapitalbeskattningen– men ingen vågar att närma sig det eftersom det är ett ”politiskt omöjligt” område.  
Men Sverige behöver en ny ”underbar natt”. Den breda överenskommelse över partigränserna i början på 90-talet som i ett slag gjorde den svenska kapitalbeskattningen internationellt konkurrenskraftig. Detta förorsakades  inte av en plötslig vänlighet mot kapitalägarna, utan som ett pragmatiskt svar på att kapitalet efter 1980-talets avregleringar hade fått fötter och blivit lättrörligt.  
 
Numera är den företagsutvecklande arbetskraften lättrörlig. Dags för att återigen lägga dogmatismen åt sidan och ta fram den styrka i form av den pragmatiska politik som kännetecknat Sverige så mång gånger tidigare.

Mer om: Sectra


Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Skanska bygger för innovation och kommersialisering

Nu ska Skanska bygga The Loop, en mötesplats för kommersialisering av forskning och innovation.

Region Östergötland tecknar avtal om ambulansflyg

Hon utvecklar medtech hos GU Ventures

Life assays befarar kapitalbrist

Ny vd har tillträtt på Falck

Cellink öppnar kontor i Japan

Cellink har officiellt öppnat dörrarna till sitt nya kontor vid det ledande forskningsinstitutet på Kyotouniversitetet i Japan.

Nyhetsbrev

Kry och Lloyds apotek i samarbete

Nu kan Krys patienter ta prover på utvalda Lloyds apotek.

Arkiv

Capios koncernchef lämnar

Capios vd och koncernchef Thomas Berglund lämnar sitt uppdrag när efterträdare är på plats.

Bästa hjälpen mot trycksår

Relationer och kändisskap

- Jag har utan tvekan blivit annorlunda bemött för att jag är ett känt ansikte. Men jag har också fått höra att jag inte är funktionshindrad på riktigt, berättar Thomas Fogdö.

Hjälpmedel som inte alltid syns

Licensaffärer lyfter Bactiguard

Akademiska öppnar läkarchatt

Framgångar för beroendebolag

KS-styrelse kräver: Underlag ska fram omedelbart

I går presenterade Karolinska sjukhusets egen revision av köpen av konsulttjänster sedan 2011, och sjukhusledningens åtgärdsplan. - Vi tycker inte det räcker, säger Anders Ekblom, styrelseordförande.

Svenska innovationer visas upp på Arab Health

Elekta i partnerskap med Watson

Nu ska Elekta och IBM samarbeta för att erbjuda Watson for oncology i cancervårdslösningar.

KS egen konsultgranskning färdig

I dag presenterades den interna granskningen av konsulttjänster som Karolinska Universitetssjukhuset köpt in de senaste sju åren. - Det är inte bra att dokumentation saknas, säger sjukhusdirektör Melvin Samsom.

Toppmöte för att Sverige ska hänga med

AI stöttar hudläkarna

Teknik efter stroke

Larmrapport från Folkhälsomyndigheten

En fördubbling av anmälda fall av antibiotikaresistens om drygt 10 år och en fyrdubbling till år 2050, det visar en ny rapport från myndigheten. Christian Kinch, vd Bactiguard, efterlyser skallkrav på förebyggande åtgärder i offentliga upphandlingar.

Irene Svenonius ny stiftelseordförande

Stiftelsen Flemingsberg science har utsett finanslandstingsrådet, till ny styrelseordförande.

Prostalund tankar kassan

Apoteket plockar bort Pcure

Emil Billbäck blir vd

Läkemedelsverket varnar för barnspruta

Hon blir CFO hos Abilia

Frisq förstärker ledningen

Vem är tomten i vår julkalender?

Lucka 22 - se vem som finns här

Bactiguard får ny kinesisk stororder

CE-märkning för Frisq care

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.156