Är den svenska innovationspolitiken effektiv? 

Problemet som måste lösas är inte innovationen, skriver Torbjörn Kronander, vd för Sectra.

För några månader sedan gick vår statsminister, Stefan Löfvén, ut i en debattartikel i Ny Teknik där han förklarade att Sverige, nummer två i världens innovationsranking, måste satsa ytterligare på innovation och nyföretagande. Vi skall bli ännu bättre. Förstaplatsen hägrar.  

Men som företagare inom life science-området och medborgare i landet  måste man fråga sig vad den svenska staten egentligen får ut av sina stora satsningar på innovation och teknisk utveckling? Det svenska samhället satsar mycket stora summor på företagsbyggande och innovation via Vinnova, Almi, strategiska stiftelsen och andra initiativ. Det finns massor av program för mindre och medelstora företag. Detta har fått resultat, vi har ett mycket stort nyföretagande inom de tekniska och life science sektorerna i Sverige.

Nej, Stefan Löfven, Sveriges problem är inte brist på innovation. Sveriges problem är att återbetalningen på statens investeringar för innovation troligen är bland den sämsta i världen. Den helt avgörande majoriteten av svenska nya innovations-företag säljs utomlands innan samhället får ens i närheten av återbetalning på investeringen. Det är ytterst få av de nya bolagen som stannar i Sverige. Typiskt påbörjas försöken att sälja bolagen redan när man är ett tjugotal personer, och det sker långt innan bolagen går med vinst och alltså börjar betala skatt eller börjar växa i antal arbetstillfällen i Sverige. Regering och politiker brukar skryta med det svenska nyföretagandet. Men de enda som tjänar på nuvarande situation är ett fåtal grundare (som inte sällan äger bolagen via holdingbolag i till exempel Luxemburg eller Estland som inte heller vid försäljningen betalar företagsskatt i Sverige) och venture cap. Samhället som ofta gjort den största investeringen, allt inräknat, sitter så gott som alltid med Svarte Petter när bolagen säljs.   

Grundorsaken till detta är den extrema skillnaden mellan kapitalbeskattning och lönebeskattning i Sverige. Med denna skillnad blir det oerhört mycket enklare att bli rik genom att sälja bolaget än att försöka ta ut pengar i form av lön. Framtiden för de bolag som köps upp (oftast av amerikanska eller idag till ökande del av kinesiska bolag) flyttas till andra länder. Återbetalningen på statens investeringar blir skatteintäkter och arbetstillfällen i USA eller i Kina. Sannolikheten att ett bolag som köpts upp skulle starta produktion i Sverige är mycket låg. Detta medan ett bolag som fortsätter med svenskt ägande med relativt stor sannolikhet lägger eventuell produktion i närområdet. Ibland får det uppköpta bolagets personal bara beskedet att köparen flyttar hela företaget till till exempel Kalifornien inklusive samtliga utvecklare. För samhället är varje sådant uppköp av ett innovationsbolag en katastrof. Investeringen i universitetsutbildning, forskningsstöd och företagsstöd med mera är då bortkastade. Exemplen på sådana bolag är många, och takten verkar snarast öka.  

Hur man från politiskt håll kan påstå att svensk företags- och innovations-politik är en framgång känns mer som alternativa fakta än en rimlig beskrivning av verkligheten. Att ytterligare satsa på det vi redan är bra på (innovationer och nyföretagande) istället för att göra något åt det verkliga problemet att så extremt få företag stannar i landet, är minst sagt förvånande.  

Kanske ligger anledningen i att politikerna vet vad problemet är – den extrema skillnaden mellan löne- och kapitalbeskattningen– men ingen vågar att närma sig det eftersom det är ett ”politiskt omöjligt” område.  
Men Sverige behöver en ny ”underbar natt”. Den breda överenskommelse över partigränserna i början på 90-talet som i ett slag gjorde den svenska kapitalbeskattningen internationellt konkurrenskraftig. Detta förorsakades  inte av en plötslig vänlighet mot kapitalägarna, utan som ett pragmatiskt svar på att kapitalet efter 1980-talets avregleringar hade fått fötter och blivit lättrörligt.  
 
Numera är den företagsutvecklande arbetskraften lättrörlig. Dags för att återigen lägga dogmatismen åt sidan och ta fram den styrka i form av den pragmatiska politik som kännetecknat Sverige så mång gånger tidigare.

Mer om: Sectra


Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

AI i vården - så här ska det bli verklighet

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Lyckas anställa trots kandidatbrist

Många företag vill ha folk, men det är inte lätt att hitta kandidater i life science-sektorn i dag. Men det går. Se seminariet från Poolia Life Science i Almedalen.

Makt att förändra vården - så vad ska du göra?

Almedalen: bilderna, åsikterna, människorna

Bland runstenar och fornlämningar diskuterades AI, framtidens IT-system i vården och hur modern medicinteknik kan hjälpa människor på liv och död. En talande miljö menade flera av de namnkunniga deltagarna på Medtech Café i Almedalen.

Almedalen med MedTech Magazine och Life Science Sweden

Var: Gotlands Museum, Strandg 14, Visby. När: Måndagen den 2 juli kl 09.30 - 15.00

Nyhetsbrev

Delaktig patient i diabetesvård

Arkiv

Snart förenas västsveriges start up-fält igen!

Almedalens rockstjärnor inom medtech

- din guide till de viktigaste människorna i Almedalen inom medtechvärlden och de frågor som de driver.

Macchiarini-skandalen: Visselblåsare fälls

– Det är KI:s bestämda uppfattning att en visselblåsare som deltagit i en forskningsstudie och som medverkat som författare till publicerad vetenskaplig artikel, trots en anmälan, inte kan undgå eventuellt ansvar för oredlighet i forskning, kommenterar KI:s rektor.

Ny generaldirektör för Vårdanalys

Bakslag för Dignitana

Svensk sjukvård behöver ny teknik

Sjukvårdens underskott väntas öka med cirka 20 miljarder varje år om inte ny teknik får lösa vissa problem.

200 miljoner till tvärvetenskap

Plus

Vården ska lära av flygledartornet

Likt en radar ska ny teknik mäta vitala funktioner i kroppen och automatiskt larma vid avvikelser. Innan det är fara för liv. Hemmonitorering ska göra patienterna friare. - Målet är att människor ska kunna leva med sin sjukdom, inte tyngas under den, säger Mikael Wintell, på Västra Götalandsregionen.

Plus

Hemmoniterering ger trygghet

Kampen för nära vård förs av leverantörerna

Medhelp är ett av flera företag och vårdoperatörer som vill hjälpa patienter hemma. Men de får inte. – Vi har försökt få intresse för den här tjänsten i över tio år, vi har studier, ändå går det inte att få breddinfört, säger Björn Arkinger, ansvarig för vårdtjänster på Medhelp.

Krönika: AI i vården – naiv utopi eller självklar framtid?

Ny HR-chef på Apoteksgruppen

Cancertoppmöte: Tidig diagnos viktigast

Billig nålkirurgi lika bra som läkemedel

Jönköpings cancerpatienter lever längst

Sämst chans att överleva cancer efter fem år har patienterna i Gävleborg. Bäst har de som bor i Jönköping.

Krönika: Att göra-listan hösten 2018

Kry tar in halv miljard

Stort intresse för Tbc-diagnostikföretag

Nya pengar in i Immunovia

Fyra nya till Coala

Tummen upp för Braincool i USA

Han lämnar Arocell

Episurf får nytt patent i EU

Sök pengar för att byta jobb

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.177