23948sdkhjf

Inspiration från Toronto och Boston

I mitten av oktober arrangerades en studieresa till Toronto och Boston. Resan var en del av projektet Medtech Sverige 2020, som bedrivs av Swedish Medtech och Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa, CTMH och delfinansieras av VINNOVA.
De medicintekniska företagen i Sverige har under en längre tid signalerat svårigheterna med att få till samverkansprojekt med vården. God samverkan mellan vård, akademi och företag är en förutsättning för ett gott innovationsklimat. Företagen har samtidigt pekat på att det är lättare att få till detta samarbete på andra ställen i världen, vilket har lett till att flera företag har lagt sina utvecklingsprojekt utomlands. Två städer som särskilt har lyfts fram som goda exempel är Toronto och Boston. Detta blev därför utgångspunkten för en studieresa där man genom besök, möten och presentationer fick en bild av vad det är de gör och samtidigt ställa frågan om vi kan göra detta i Sverige.

På resan deltog representanter från Akademiska sjukhuset i Uppsala, Chalmers tekniska högskola, Flemingsbergs Science, Länsstyrelsen i Stockholm, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Kungliga Tekniska högskolan, Landstinget i Uppsala län, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut samt VINNOVA

I Toronto besökte man Princess Margaret Hospital, Li Ka Shing Knowledge Institute på St Michael’s hospital, iDAPT vid Toronto Rehabilitation Institute, Center for Global eHealth Innovation vid Toronto General Hospital samt STTARR Facility vid MaRS. Techna Institute vid University Health Network var värdar för besöket i Toronto. I Boston besökte delegationen bland andra CIMIT (Center for Integration of Medicine & Innovation Technology), vilka också stod för värdskapet, men även Wyss Institute for Biologically Inspired Engineering och MEDRC (Medical Electronic Device Realization Center) vid MIT.
Både i Boston och i Toronto framkom bland annat att de kommit långt med kommersialiseringsfrågor. Hur man går från idé till en färdig produkt. I Toronto lyftes ingenjörens roll i innovationsarbetet fram och hur dessa ofta har en tydlig plats på sjukhusen och därmed är i direktkontakt med behovsägarna inom vården. Den kliniska forskningen och dess samarbeten med det tekniska universitetet och näringslivet var centrala moment i sjukhusledningens strategi för att skapa en säkrare och kostnadseffektivare sjukvård. I Toronto låg även forskningsbudgeten under sjukhusledningens ansvar. I Boston hade man ett attraktivt ekosystem där sjukhusen, med Massachusetts General Hospital i spetsen, var en självklar del i innovationssamarbetet. Tvärvetenskapliga team med forskare, kliniker och affärsfolk involverades redan på ett tidigt stadium.

En slutsats från resan var att vi har goda förutsättningar att åstadkomma liknande goda förhållanden i Sverige. För oss handlar det mer om att vi, både från landstingens och universitetens sida, bestämmer oss för att det är det här vi vill göra! Forskningens och företagens möjligheter att bidra till sjukvården är stora, men deras förverkligande kräver till att börja med att de tre parterna möts. Därutöver att deras samverkan uppmuntras och stöttas. Ett viktigt steg är att man skapar förutsättningar för att personalen ska känna stolthet över att arbeta på ett forskningssjukhus och att det genomsyrar hela organisationen.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094