Granskning
Under gårdagen rapporterade Medtech Magazine att regeringens nya lagförslag om vårdens beredskap fokuserar på akuta insatser – men missar hjälpmedel och rehabilitering.
Fredrik Lundh Sammeli (S), socialpolitisk talesperson för Socialdemokraterna och vice ordförande i risksdagens socialutskott, är kritisk och menar att det måste gå att balansera snabb krisberedskap med långsiktighet.
– Att utelämna rehabilitering och hjälpmedel riskerar att undergräva förmågan att hantera konsekvenser efter det akuta skedet. Utan robust beredskap för hela vårdflödet är vi sårbara när det verkligen gäller. För mig blir det här ett tydligt exempel på varför fler aktörer måste vara med i beredskapsarbetet, säger han till Medtech Magazine.
Lagförslaget fokuserar på vård som är avgörande för att rädda liv eller förebygga allvarliga funktionsnedsättningar och förtida död. Kommuner och regioner föreslås också få ansvar för att lagra viktiga sjukvårdsprodukter, som läkemedel och förbrukningsmaterial, för att stärka beredskapen vid kriser och leveransproblem.
Men hjälpmedel verkar ha förbisetts. Den enda gången det nämns är i samband med att det framhålls att valfriheten sannolikt inte kan garanteras vid kris eller krig.
– Det här är en viktig påminnelse om att beredskapsplaneringen inom vården inte får begränsas till akutsjukvård även om det är vad vi först kanske tänker på. Hjälpmedel och rehabilitering är centrala länkar i vårdkedjan och utan ett helhetsperspektiv finns risken att insatserna spricker när trycket ökar, säger Fredrik Lundh Sammeli.
Även Christofer Bergenblock (C), talesperson för omsorgs- och funktionshinderspolitik, delar kritiken.
– Jag tycker att det är tydligt att fokus har varit den akuta vården ifrån regeringens sida. Det är klart att det är viktigt att de här delarna lyfts också, även om det inte kommer med nu när den här propositionen lyfts, säger han.
Samtidigt välkomnar han lagförslaget och menar att det fyller viktiga luckor i beredskapen.
– Det viktigaste just nu är att få klart en lag för beredskap för sjukvården. Där ligger vi efter. Efter pandemin och efter kriget i Ukraina har Sverige vaknat upp i de här frågorna, säger han, och fortsätter:
– Jag tror inte att man ska utgå från att förändringarna i hälso- och sjukvårdslagen är fullständiga redan från början. Nu får vi de första anpassningarna på plats, och det är väldigt viktigt, men vi kommer förstås behöva jobba vidare med det.
Omröstning i november – fler reformer väntas
Riksdagen väntas rösta om förslaget i mitten av november, och om det godkänns ska lagen träda i kraft vid årsskiftet.
Christofer Bergenblock betonar att regeringen snabbt behöver följa upp och utvärdera den nya lagen för att fånga upp områden som saknas i den nuvarande versionen.
– Jag är helt övertygad om att det finns mer att göra. Hjälpmedel och rehabilitering är uppenbarligen en av de bitarna.
Medtech Magazine har vid upprepade tillfällen sökt företrädare för regeringen som inte återkommit.