Mellan 2023 och 2024 minskade kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor med 51 procent och för inhyrda läkare med 23 procent, enligt SKR. Foto: Getty Image

Av Ella Käck den 3 mars 2025 07:02

Mellan 2023 till 2024 har kostnaderna för hyrpersonal, eller vårdkonsulter som de själva kallar sig, pressats från 9 miljarder till knappt 6 miljarder, enligt siffror från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR som presenterades i förra veckan.

Till stor del förklaras det av att alla regioner under 2024 anslutit sig till ett nationellt avtal med gemensam prissättning för hyrbemanning i vården.

Framför allt har avtalet bidragit till ordning och reda, enligt Stefan Petersson, verksamhetschef i Västra Götalandsregionen och processledare för det nationella avtalet.

Stefan Petersson, verksamhetschef i Västra Götalandsregionen och processledare för det nationella avtalet. Foto: VGR

– Det var över hundra olika avtal i regionerna där det fanns olika krav. Det blev väldigt rörigt. Dels för leverantörerna, dels för att kommuner och regioner i viss mån konkurrerade mot varandra om samma resurser. På samma sätt var ersättningarna till bemanningsbolagen olika.

Flera bolag i konkurs

Bakgrunden är skenade kostnader. Under 2022 slogs rekord i kostnaderna för hyrpersonal, totalt betalade regionerna nästan åtta miljarder kronor. Syftet med avtalet var att få ner andelen inhyrd personal i vården för att i stället få fler fast anställda genom ett nytt bemanningsavtal. Förhoppningen var ökad stabilitet och lägre kostnaderna.

Sedan de första avtalen tecknades vid årsskiftet 2023/2024 har nio bolag gått i konkurs, ett befinner sig i rekonstruktion och två har avvecklats, enligt uppgifter till Medtech Magazine från intresseföreningen Svenska vårdkonsulter.

Sara Jakobsson, grundare till bemanningsföretaget Sveda & Värk som är verksamt i Stockholm, beskriver situationen som pressad för många företagare i bemanningsbranschen.

– Det är en hel del branschkollegor som har gått i konkurs. Jag förstår att man vill bli av med oss, men jag ställer mig frågande till den dagen man behöver oss. Vad gör man då om det inte finns några företag kvar?

Den bilden delas även av Håkan Edlund, ordförande för intresseföreningen Svenska vårdkonsulter som bildades i samband med att SKR-avtalen blev klara för drygt ett år sedan.

– Jag ser framför mig att fler och fler bolag kommer att gå i konkurs. Tyvärr ser jag framför mig att de endast kommer att vara ett fåtal av de större som blir kvar. De små till medelstora företagen kommer att slås ut först.

Mer pressade i dag

Stefan Petersson menar dock att avtalet varit en lyckad satsning.

– Vi får ett bättre avtal, samtidigt som vi erbjuder leverantörerna, det vill säga bemanningsbolagen möjlighet att verka i 21 regioner. Det är en helt annan marknad. Vi skapar också möjlighet att nya leverantörer kan komma med. På det sättet har det varit väldigt bra, säger Stefan Petersson och tillägger:

Sara Jakobsson, sjuksköterska och vd för ett bemanningsbolag. FOTO: Sveda & Värk

– Det är klart att bemanningsbolagen är mer pressade i dag. För de har haft stora marginaler.

Men det är inte bara bemanningsbolagen som är mer pressade i dag, enligt Sara Jakobsson och Håkan Edlund.

I stället sker besparingarna på bekostnad av fast anställda personalen som får betala priset i form av mer övertid och tuffare arbetsvillkor, samtidigt som vårdplatserna minskat, menar de.

– Vi märkte hur de drog ner på hyrpersonal under hösten. Samtidigt hör vi vittnesmål från våra konsulter ute på enheterna att det inte är en hållbar situation. Man jobbar kortare perioder, man jobbar ensam fast man inte ska jobba ensam, den ordinarie personalen jobbar mycket övertid, säger Sara Jakobsson.

Bilden går isär

Avropen, alltså behoven som kommuner och regioner skickar ut har kortats med flera månader. Samtidigt har ersättningen sänkts, vilket lett till att vårdkonsulterna tackar nej till uppdragen.

– Det är väldigt många bolag som sliter just nu. Det finns 200 avrop ute i olika regioner och kommuner, men det är ingen som tar de här uppdragen. Det finns ingen som vill ha dem, säger Håkan Edlund.

Det är inte en bild som delas av Stefan Peterson. Enligt en uppskattning, siffrorna är inte sammanställda, har kommuner och regioner sänkt sina kostnader, samtidigt som antalet anställa blivit fler och att både övertidsuttagen och sjuktalen har minskat, menar han.

Tvärtemot menar Mathias Åström, förhandlingschef på Vårdförbundet, att både andelen förskjuten arbetstid och andelen schemaposter där det saknas personal har ökat.

– Det vore fantastiskt om de hade rätt, men vi ser ju att det är en önskan. Åtgärderna för att få fler anställda ser vi inte på motsvarande sätt. Det bidrar till att våra medlemmar blir alltmer stressade. Det är ett ekorrhjul som man drar i gång när man bara stänger ner för de bemanningsanställda, säger han.

Svag ökning i Norge

I stället för att välja en fastanställning inom kommun eller regioner har många av vårdkonsulterna i stället valt att börja jobba i grannländerna, menar Håkan Edlund.

– Vi ser bland våra medlemmar att många har farit till Norge. Svensk sjukvård dräneras på kompetens, säger Håkan Edlund.

Helsedirektoratet, den norska motsvarigheten till Socialstyrelsen, har noterat en svag ökning. År 2023 mottog Helsedirektoratet 1280 ansökningar från svenskutbildad personal jämfört med 1673 ansökningar år 2024.

År 2023 utfärdades 1058 legitimationer till svenskutbildad personal, jämfört med 1402 utfärdade legitimationer år 2024, uppger Cathrine Lien Jensen, avdelningsdirektör på Helsedirektoratet.

Stefan Petersson ser en annan förklaring till var vårdkonsulterna tagit vägen.

– Konsulterna som varit i bemanningsbolagen ser vi tar en fast anställning i regionen. De kommer tillbaka, säger han och tillägger:

– Det finns i dag varken mer eller mindre sjuksköterskor eller läkare i Sverige. Det är inte så att bemanningsbolagen har fler. Marknaden är satt.