Patient och pionjär – hennes uppfinningar ska rädda insulinet
Av Det var under en tågluff 2017 i Europa som Hanna Dahl blev allvarlig sjuk i syraförgiftning, ketoacidos. Först förstod hon inte varför hennes diabetes plötsligt slog bakut, innan hon till sist kunde lokalisera problemet. Hon hade förvarat sitt insulin i en hotellkyl som varit alldeles för kall. Insulinet frös och slutade således verka.
Hanna stod och granskade sitt insulin och försökte med blotta ögat se om det visade något tecken på förstörelse, vilket inte gick. Där och då väcktes en idé hos henne, om att det borde finnas en apparat som kan indikera när insulinet inte är som det ska.
– När jag kom hem berättade jag det för min bror som lämpligt nog är elektroingenjör, berättar hon för Medtech Magazine.
Tillsammans tog de fram en produkt som kunde övervaka temperaturen. Avsikten var att hon skulle ta med den på framtida resor, för att dämpa stress och osäkerhet.
– Där var vi egentligen klara. Men när jag var kaxig och visade det för min läkare, då sa han ”det här kan du inte sitta på själv”.
Kylkedjan från det att läkemedel produceras till att det når apotek är en noggrant kontrollerad och dyr process. När medicinen sedan lämnar apoteket och plockas upp av en patient, hamnar ansvaret hos individen att säkerställa fortsatt korrekt temperatur. Den uppgiften vill Hanna Dahl och hennes bror Oskar Dahl underlätta.
Produkten som syskonparet tagit fram är en smart temperaturmätare. Genom en sensor analyserar apparaten insulinets temperatur och är särskilt kalibrerat efter 0-punkten och 30+-punkten. Om temperaturen står rätt till arbetar inte mätaren särskilt hårt, men när den börjar detektera temperatur kring riskpunkterna, mäter den hur intensiv temperaturen är och hur länge insulinet utsätts för den riskfyllda temperaturen.
– Den ger bara en varning när det faktiskt har blivit farligt för insulinet.
Produkten CE-märkets 2021 och under 2023 startade Hanna och Oskar bolaget som fick samma namn som produkten, Insulinsaver. Startupen tog bland annat in kapital när de tidigt under utvecklingen var med i SVT:s program Draknästet. Där klev multientreprenörerna Shervin Razani och Christian von Koenigsegg båda in i bolaget med kapital som gjorde att Hanna Dahl kunde satsa helhjärtat på att driva företaget.
Men den medicintekniska branschen har inte varit en enkel värld att ta sig in i för en ung entreprenör utan tidigare erfarenhet av sektorn.
– Det är en djungel. Även personer vi tagit in som har mycket kunskap och erfarenhet upplever att det är en djungel. Alla säger olika, när det kommer till klassificeringar, dokumentation och studieresultat. Fördelen är att vi är en startup och att vi fått investeringskapital, så vi får testa oss fram, säger Hanna.
Ett stort problem har också varit att ta reda på var produkten är lämpad att säljas, för att nå diabetikerna. Det är ännu inte en upphandlad produkt som läkare kan förskriva och apotek i Sverige erbjuder sällan produkter med smala användningsområden. Trots detta har Insulinsaver tagit sig ut på marknaden genom samarbeten och finns också tillgänglig i runt 15 länder runt om i Europa.
Vad motiverar dig?
– Jag är ju själv patient, jag brinner för patienter. Jag boostas när användare säger att det här är bra. Annars hade man kanske inte orkat, för det är mycket.
Precis inför årsskiftet 2025 femdubblades värderingen på Insulinsaver och nya investeringar togs in för att växla upp. Nu har företaget tre heltidsanställda och planerna för året är stora.
Nu lanseras en andra produkt, en kyllösning i form av en väska som används tillsammans med Insulinsaver, för att inte bara övervaka temperaturen utan också skydda insulinet från feltemperering. Väskan innehåller en kylgel som aktiveras vid temperatur över 25 grader för att absorbera värme. På så sätt ska väskan fungera av sig själv, utan att behöva blötläggas, frysas eller laddas.
Planerna för 2025 är också att lyckas få Insulinsaver subventionerad. Dessutom tar bolaget sikte på USA och hoppas ta sig in på amerikanska marknaden under året.
Visionen framåt är att bredda bolaget och rikta sig mot fler temperaturkänsliga läkemedel, som människor i dag inte kan temperaturövervaka på egen hand.
– Det är också en fråga ur miljösynpunkt. I dag slängs det mängder av temperaturkänsliga läkemedel för att man inte vet om det varit för varmt eller kallt. Det hålet vill vi täcka.
Artikeln är en del av vårt tema om Intervju.