Skaraborgs nya sjukhusbyggnad rustad för teknisk utveckling
Av De nya lokalerna byggda i fem våningsplan innehåller en ny akutmottagning, ambulanshall, akutradiologi, intensivvård, operation, postop och sterilteknisk enhet. En av de viktigaste faktorerna i bygget var att ta höjd för ny teknik. Det berättar Jeanette Brauer, huvudprojektledare, och Helene Sackari, produktionsledare på Skaraborgs sjukhus.
Hur förbereder man vårdlokaler för framtidens teknik?
– Vi utgick från Program för teknisk standard, berättar Jeanette Brauer.
Specifika program finns också framtagna av Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers, där man forskat på högteknologiska vårdlokaler för att ta fram rekommendationer och riktlinjer. Utöver detta finns fler styrande dokument att luta sig mot, bland annat Byggenskap och vårdhygien.
Men det handlar också om att kartlägga vad som kan komma i framtiden och förstärka lokalerna för att ta emot ny utrustning och apparatur, berättar projektledarna. På Skaraborgs sjukhus i Skövde handlade det om allt från högre dörrposter till starkare golv och möjlighet att öppna ytterväggar.
– Vi har detaljstuderat olika flöden i huset och byggt lastzoner. Exempelvis kan vi köra in en datortomograf och ta med den upp i hissen som klarar 5,7 ton. Vi har gjort många sådana flödeskartläggningar för att förbereda för förändringar.
En ny datortomograf på operation i den gamla sjukhusbyggnaden i Skövde hade gått rakt igenom golvet utan förstärkning.
– Nu har vi extraförstärkt golvet på de tunga tekniksalarna, för att i framtiden kunna utöka ännu mer, säger Jeanette Brauer.
Förutom att apparatur kan vara större och tyngre, finns det andra delar av sjukhuset som rustats för framtidens teknik, bland annat ett helt nytt system för el, gas och vatten.
– Man har också lämnat plats i taken, framför allt på operation, så att man kan mata på med mer el direkt när det behövs, fortsätter Sackari.
De båda konstaterar att man tagit höjd för det som är möjligt inom de givna ekonomiska ramarna och säkerställt områden som ofta är problematiska i äldre sjukhus. Däremot är det svårt att med säkerhet förutse vilka krav framtidens teknik kommer att ställa.
Man kan inte lämna någon detalj och tänka att det löser sig
Bara under de tio år som arbetet med den nya sjukhusbyggnaden pågått har mycket hunnit förändras. Flera hinder uppstod också längs vägen, inte minst ett omtag som gjorde att hela byggnaden behövde ritas om helt, två år in i projektet. Pandemin och ett sparbeting på 70 miljoner i medicinteknisk apparatur var ytterligare faktorer som försvårade processen.
En av de mest utmanande delarna var inflyttningen av vårdpersonal och patienter, som skulle fylla de nyinstallerade 45 000 kvadratmetrarna. Ursprungliga planen var att inflyttningen skulle ske mellan september 2023 och februari 2024, men i verkligheten ägde den rum mellan september och november förra året. Från slutbesiktningen till dess att den första verksamheten var i drift i de nya lokalerna tog det mindre än två veckor.
Talar på konferens
Jeanette Brauer och Helene Sackari talar på Sifus konferens Framtidens operationsavdelning som pågår den 15-16 oktober i Stockholm.
Akutradiologi och sterilteknik flyttade in först, operation blev den tredje verksamheten att flytta in.
– Akutmottagningen fick flytta in sist i huset, för vi var tvungna att använda deras ambulanshall för intransport av alla möbler och all stor och tung utrustning, berättar Jeanette Brauer.
Hela flyttprocessen krävde detaljerad logistikplanering för att se till att de kritiska, medicinska flödena fungerade. Därutöver behövde all sjukhuspersonal och flera externa aktörer utbildas i att hitta i de nya lokalerna snabbt och effektivt.
Men flytten gick helt enligt plan, inflyttning skedde tidigare än planerat och bygget höll budgeten som låg på närmare tre miljarder kronor.
– Man kan inte lämna någon detalj och tänka att det löser sig. En viktig del av framgången är noggrann och långsiktig planering, sammanfattar Helene Sackari.