Nasim Farrokhnia på Hamngatan utanför Gallerian i Stockholm där Microsoft har sitt svenska huvudkontor. Ett stenkast därifrån ligger Stockholms Centralstation. Foto: Samuel Lagercrantz

Av Samuel Lagercrantz den 4 oktober 2023 07:12

I början av 2012 tog Nasim Farrokhnia anställning som verksamhetschef för akuten på Södersjukhuset i Stockholm. Nasim, som i grunden är läkare specialiserad inom internmedicin, hade då nyligen gjort klart sin postdoc inom evidensbaserad sjukvård på SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Arbetsplatsen hon kom till var norra Europas största akutmottagning och det var ofta stökigt och rörigt där.

– Det var någonstans där och då tankarna som har lett mig dit jag är idag kom. Det var observationer på akuten som gjorde att jag valde det jag valde, säger hon när vi ses på Microsofts Stockholmskontor en fredagseftermiddag mot slutet av sommaren.

Vid tidpunkten för då Nasim Farrokhnia började på Södersjukhuset skedde flera tekniksprång. Smartphones hade blivit en del av var persons vardag, “big data” var ett begrepp som det pratades alltmer om och molntjänster introducerades på många arbetsplatser. Nasim ville ha ett strukturerat och evidensbaserat arbetssätt på akuten och hon såg att den nya tekniken kunde bidra.

– Den administrativa bördan, både för läkare och sjuksköterskor, är stor och så var det även hos oss. Väntetiderna var långa och vi ville dessutom få bättre översikt över patienter, prover och remisser i realtid, för att kunna planera arbetet bättre. Personalen efterfrågade bättre verktyg för visualisering och kommunikation med exempelvis röntgenavdelningen.

Personalen efterfrågade bättre verktyg för visualisering och kommunikation med exempelvis röntgenavdelningen

Nasim införde rutiner där ny teknik var verktyg. Hon berättar att de med hjälp av data kartlade när det kom flest patienter till akutintaget.

– Och så kunde vi använda den kunskapen för att schemalägga utifrån behovet så att vi var beredda när patienttrycket var som störst.

År 2018 lämnade hon akuten för en tjänst som forsknings- och utbildningschef hos vårdföretaget Kry. Efter tre år där gick hon till nätpsykologen Mindler, som hon blev Sverigechef för.

Det finns för Nasim en koppling mellan intresset för sjukvård och för teknik. Ingenjörer och läkare har en del gemensamt, menar hon.

– Jag är gift med en fjärde generationens ingenjör och min svärfar är uppfinnare. Ingenjörer är ofta väldigt lösningsorienterade och vi läkare löser också problem så där finns en gemensam nämnare.

För ungefär ett och ett halvt år sedan började hon på Microsoft, som hälso- och sjukvårdschef i företagets Västeuropa-team. Microsoft, som är ett av världens ledande techföretag inom molntjänster, programvara och datorer, behöver ingen närmare presentation. Men att sjukvård är en viktig sektor för techgiganten kanske inte alla vet.

– Microsoft har avtal med alla regioner i Sverige, bland våra kunder finns både offentliga och privata vårdgivare. Ofta sätter vi oss ner tillsammans med dem för att reda ut vilka utmaningarna är på olika sjukhus och hur vi kan lösa dem.

En utmaning kan vara att hålla videomöten med särskild hänsyn till säkerhet och patienternas integritet. Många vårdaktörer använder konferensprogrammet Microsoft Teams och det kan ibland behövas specialanpassningar för att det ska fungera med de förutsättningar som råder i sjukvården. Nasim Farrokhnia har både möten på plats och på distans med sjukhus och vårdinrättningar. Det kan handla om att få till en specialanpassad användning av Microsofts program för en klinik eller att implementera nya AI-lösningar. Men hennes jobb sker även på ett annat plan.

– För att kunna använda AI-verktyg behövs tillgång till data. Det är frågor som ligger hos beslutsfattare på regional eller nationell nivå. Så det räcker inte att jag försöker hjälpa klinik x, y och z, beslutsfattarna behöver skapa förutsättningar för att lokala aktörer ska kunna använda ny teknik och därför har jag många möten med dem som har makt att påverka sådant. Det är en del av mitt jobb att delta i konferenser, paneler och att samarbeta tvärs över EU.

Vi avslutar med att tala om förebilder. Nasim nämner Hans Rosling, känd professor i internationell hälsa, som grundade stiftelsen Gapminder med syftet att bidra till en faktabaserad världsbild som alla kan förstå.

Och barndomshjältinnan Marie Curie har förblivit en förebild även som vuxen.

– Marie och hennes syster var de första kvinnorna att läsa på Sorbonne i Paris. I somras hade min dotter köpt biljetter till en konsert med Harry Styles i Warszawa. Det tyckte jag var kul så jag följde med henne och då besökte jag Marie Curie-museet i staden. Museet är hennes barndomshem, där finns möbler från hennes och maken Pierres hem och laboratorium i Paris. Marie Curie är fortfarande unik i världen med sina två Nobelpris och det hon har gjort för vetenskapen.

Artikeln är en del av vårt tema om Intervju.