"AI kommer att förändra vården – men människor måste ha sista ordet"
Som å ena sidan specialistläkare i Region Västmanland och å andra sidan medicinskt ansvarig på mjukvaruföretaget Nuance i Norden står Jesper Hessius med en fot i varje läger.
– Jag har alltid haft lätt för det tekniska, och så kommer man ut i en vårdverklighet där man oundvikligen får syn på de tillkortakommanden som finns. Jag har inte kunnat låta bli att förändra det på olika sätt, och det är grunden till att jag kombinerar klinisk verksamhet med en teknisk sida.
Han nämner flera områden där AI-lösningar kommer att få allt större betydelse, inte minst när det gäller att förstå den data vi redan har. Det kan handla om att identifiera samband som inte är lätta att upptäcka för ett mänskligt öga.
Exempelvis kanske AI, utifrån alla befintliga uppgifter sammantaget, kan dra slutsatsen att patient X kommer att försämras inför nästa års kontroll, och slå larm.
– Den typen av sammansatta och komplexa riskfaktormönster tror jag att AI kommer att bli bra på att hitta, men det kommer att ta tid innan den möjligheten omsätts i praktiken, säger Jesper Hessius.
Längre fram ligger AI-tekniken när det gäller att hantera stora mängder medicinska bilder. AI-assisterad bedömning av bilder används redan på sina håll, av alltifrån bilder av hudförändringar till biopsier och röntgenbilder.
Tekniken kan exempelvis hjälpa till att kontrollera att läkarna inte missat något, eller föreslå en viss undersökning.
– Det första steget tror jag kommer att vara att man jobbar i princip likadant som idag, men förhoppningsvis med en högre tillförlitlighet med hjälp av de här verktygen, fram till dess att det finns en tillräckligt stor evidensmassa, och tillräcklig tillförlitlighet i systemet. Så småningom kanske den första granskningen, som idag görs av en mindre senior kollega, istället göras av en AI, säger Jesper Hessius.
En möjlig nytta skulle kunna bli minskade väntetider när det gäller till exempel cancerdiagnostik.
– Det tror jag kommer att vara den första effekten. Framför allt att vi får hjälp med att prioritera: vilka undersökningar är det som läkarna borde titta på först? I stället för att ta undersökningarna i tur och ordning. Där tror jag att vi har en jättemöjlighet att förbättra för patienterna.
Det företag Jesper Hessius själv arbetar på, Nuance, tillhandahåller AI-lösningar inom ett helt annat område: taligenkänning.
Systemet innebär att vårdpersonal, exempelvis läkare, kan dokumentera sitt arbete genom att tala in informationen i sitt journalsystem istället för att den skrivs in på tangentbord av vårdpersonal eller medicinska sekreterare. Det betyder att patientinformationen blir tillgänglig i realtid för både vårdpersonal och patienten själv genom 1177.
– Premissen är att vi talar 3-4 gånger snabbare än vi skriver. Den tiden kan vi frigöra hos vårdpersonal så att de kan tillbringa mer tid hos patienten, alternativt frigöra tid för sekreterare från att skriva ned diktat så att de istället kan lyfta andra administrativa uppgifter från vårdpersonalen.
Enligt Jesper Hessius används företagets produkt idag i större eller mindre utsträckning i 17 av 21 regioner.
Tidsbesparing är en sak – men hur säkert är det? Vad händer om AI-motorn hör fel?
– Det vill man inte, men det kommer oundvikligen att bli så ibland. Men anteckningarna ska alltid kontrolleras och signeras av en ansvarig läkare, precis som i den gamla modellen med sekreterare. Där är det ingen skillnad.
Just ansvarsfrågan är central när det gäller införandet av AI i vården. Jesper Hessius är tydlig med att det i sista hand måste vara människor som är ytterst ansvariga vid diagnostik.
– Jag tror att vi har jättelång väg kvar innan AI kan ersätta läkare, ställa diagnoser, utfärda recept och sjukskrivningar. Det är en framtidsvision som jag inte tror att vi vill ha, för vi tappar det mellanmänskliga mötet, och dessutom är det teknologiskt väldigt avlägset.