23948sdkhjf

Samhället och vården har misslyckats – dags att ta folksjukdomen tinnitus på allvar

Uppemot 20 procent av svenskarna upplever tinnitus. För flertalet är det ett tillfälligt symptom efter att ha utsatts för exempelvis stress eller höga ljudnivåer, men för uppemot två till tre procent av befolkningen är det ett symptom som har stor påverkan på det dagliga livet. Tinnitus är den egna inre fienden som förstör glädjen i vardagen, beskär friheten och i många fall fråntar personen förmågan att arbeta, sova och delta i sociala sammankomster. Man tvingas inte bara kämpa mot det tärande ljudet; en strid mot ångest, depression och trötthet utkämpas under dygnets alla timmar. Samtidigt lider anhöriga. Att se sin livskamrat eller sitt barn lida av tinnitus är en tung börda att bära.

Tinnitus är ett tillstånd som idag inte kan botas, men det finns behandlingsmetoder som kan ge lindring. Det finns flera olika orsaker till tinnitus, exempelvis höga ljudnivåer, stress, läkemedelsanvändning eller fysiska skador. Och på senare tid har forskare kopplat tinnitus till Covid-19 då allt fler uppger att deras tinnitus blivit värre av sjukdomen. En teori är att många upplevt en högre grad av stress och ångest under pandemin, faktorer som kan påverka och förvärra tinnitus. Det är också känt att virussjukdomar kan orsaka skador i hörsel- och balansorganet.

Då tinnitus inte klassas som en sjukdom i sig utan en rad olika symptom, är det många som inte får den hjälp de behöver. Vissa har tur och får hjälp av en öra-näsa-halsläkare, psykolog eller audionom för att lindra eller behandla sin tinnitus. Men många personer med tinnitus såväl som deras anhöriga vittnar om att bemötandet från läkare på vårdcentraler skiljer sig åt vissa blir korrekt bemötta och remitteras vidare till specialister. Andra möts av budskapet att det inte finns något man kan göra för att behandla eller lindra tinnitus

Hur har det blivit så? Hur kommer det sig att samhället och vården har misslyckats med att ta tag i ett så stort problem som idag har blivit en folksjukdom?

Det vi först och främst måste komma till rätta med är att alla som besväras av tinnitus ska bemötas med respekt och förståelse vid kontakt med vården. Kunskaperna om tinnitus måste förbättras bland många läkare på vårdcentralerna så att de som söker vård får en rättvis chans till behandling och lindring.

Ytterligare en utmaning vi står inför, är att det behövs en bättre samverkan mellan yrkesgrupper som arbetar med tinnituspatienter. Forskning har visat att kognitiv beteendeterapi i kombination med ljudberikande åtgärder som till exempel vitt brus är framgångsrika behandlingsmetoder.

För det tredje måste de som forskar på och om tinnitus ges betydligt mer resurser. Det finns mycket som tyder på att forskningen i slutändan kan ge oss en komplett bild av dessa enormt komplexa samling symptom som kallas tinnitus, och som ett resultat leda fram till nya och bättre behandlingsmetoder. Förhoppningsvis kan vi i framtiden inte bara lindra utan även bota tinnitus.

Som ett första steg i rätt riktning måste tinnitus betraktas som en förbisedd folksjukdom som måste upp på samhällsagendan. På så vis kan många fler få en djupare förståelse för den livssituation som personer med besvärande tinnitus och deras familjer tvingas leva med.

Först när det pratas och diskuteras om tinnitus, kan förutsättningarna förändras och förbättras.

Artikeln är en del av vårt tema om Opinion.

Kommentera en artikel (1)
Meddela redaktionen
Företagens egna nyheter
Se alla medlemsnyheter
Mest läst
Senaste nytt
Se senaste nytt
Utvalda artiklar
Utvalda nyheter från förstasidan
Rullatorn högt rankad på lista över svenska medicinska innovationer
Medtech dominerar i ny svensk innovationsrankning
Svensk uppfinning hjälper ALS-sjuka – "Enda sättet att vara med när kroppen gett upp"
"Friskhetsdata ger bättre sjukvård"
Medtech-företag blev årets snabbväxare
”Livsfarlig dogmatism när vi svenskar tror att vi är bäst på sjukvård”
Andra Nordiska Medier
Rent
Life Science Sweden
Recycling

Sänd till en kollega

0.109