Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för branschorganisationen Swedish Medtech, är djupt bekymrad över händelseutvecklingen.

– Europa står inför en osäker och omvälvande framtid med stora utmaningar. Det var fruktansvärda nyheter som nådde oss nu på morgonen om Ukraina, säger hon till MedTech Magazine.

Omkring 500 svenska företag har verksamhet i Ryssland, men Swedish Medtech har idag ingen tydlig bild av hur många av dem som är verksamma inom medicinteknikbranschen. Anna Lefevre Skjöldebrand framhåller att den svenska handeln med Ryssland generellt sett är ganska liten.

– Men givetvis ser vi att detta kommer att påverka oss alla och då även den medicintekniska branschen. Exakt hur håller vi nu på att kartlägga. Men det är klart att stora områden som energiförsörjning, transporter, tillgång till råvaror samt produktion riskerar att påverkas. Detta förvärras av att vi redan nu befinner oss i ett läge som präglas av stora globala leveransutmaningar och komponentbrist i spåren av covid.

Anders Blanck, vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen, uttrycker djup oro över "det oprovocerade ryska militära angreppet mot Ukraina och dess följder".

– Det går inte att i dag överblicka konsekvenserna av Rysslands agerande och de hårda sanktioner mot landet som kommer att följa från EU, USA och andra länder. Utveckling och produktion av läkemedel är i dag helt globaliserad och beroende av fungerande försörjningskedjor, säger han.

Han framhåller samtidigt att det är viktigt att EU vid övervägande av nya sanktioner väger in eventuella följder för företagens möjligheter att producera läkemedel som patienter behöver.

Svensk-brittiska Astra Zeneca har verksamhet i både Ryssland och Ukraina, och påverkas omedelbart av krisen.

– Vi följer situationen i Ukraina noggrant. Säkerheten och välbefinnandet för våra medarbetare på AstraZeneca är vår högsta prioritet, och vi har vidtagit åtgärder för att stötta våra kolleger. Dessutom har ett team etablerats som kommer att göra sitt yttersta för att säkerställa fortsatt leverans av våra läkemedel till patienter, skriver Karl-Johan Karlsson, presskontakt på Astra Zeneca i Sverige i ett mejl till Life Science Sweden.

Även Karolinska institutets rektor Ole Petter Ottersen reagerar på händelseutvecklingen. Han varnar dock för att vidta det som han anser som fel sorts sanktioner.

"Nattens ryska insatser mot Ukraina måste fördömas. Men akademin får inte användas som maktmedel i krig eller konflikt", skriver han på Twitter.

I sin blogg utvecklar han sina tankar. Enligt honom pågår nu diskussioner om att utnyttja forskningsutbyte och forskningsfinansiering som ett medel för att öka pressen på Ryssland, till exempel genom att stänga landet ute från samarbetet inom EU:s ramprogram för forskning, Horisont Europa.

Ole Petter Ottersen anser att det vore olyckligt.

"Om EU:s organ skulle fatta ett generellt beslut om strypa eller bojkotta forskningssamarbete för att på så sätt öka pressen på ett annat land, kan det inte ses som annat än att den akademiska friheten inordnas som ett renodlat politiskt medel bland många andra. Det är min bestämda åsikt att detta är ett sluttande plan, vars konsekvenser kan bli svåra att överblicka och som i värsta fall på sikt kan leda till en helt annat inställning när det gäller den akademiska friheten i EU och i medlemsstaterna, skriver han i bloggen.