23948sdkhjf

Nytt verktyg kan förbättra diagnostiken av bukspottskörtelcancer

Forskare från KTH har utvecklat en liten borste som ska göra det enklare att ta cellprover från cystor i bukspottskörteln.

Ett samarbete mellan kliniker på Karolinska och forskare på KTH har resulterat i ett verktyg i form av en liten borste som ska samla in celler från en cysta i bukspottskörteln. Forskarna har presenterat verktyget i en vetenskaplig artikel i tidskriften Medical Devices and Sensors.

Niclas Roxhed, docent vid avdelningen mikro- och nanosystem på KTH, är en av forskarna som medverkat i studien. Han berättar att idén fick sin början hos kliniker på Karolinska. 

– Det är standard att ta prover från bukspottskörteln för att försöka se om en misstänkt cysta i bukspottskörteln är godartad eller elakartad. Problemet är oftast man inte lyckas samla in tillräckligt mycket med celler för att ställa en bra diagnos. Vi har samarbetat med kliniker på Karolinska som kom till oss med det här problemet. De hade en idé om att man kunde göra någon form av borste som kunde borsta inne i cystan. Utmaningen var att göra en såpass liten borste att den ryms i ett nålsöga, säger Niclas Roxhed till MedTech Magazine.

I dagsläget är det svårt att upptäcka cancer i bukspottskörteln och färre än tio procent av de som drabbas av det överlever. För att avgöra om en cysta i bukspottskörteln är godartad eller elakartad utför man i dagsläget en endoskopiundersökning  där man för en nål in i cystan för att ta ett cellprov. 

– Proceduren är standard men problemet är att hitta tillräckligt med celler i cystan. I ungefär  en tredjedel av proverna hittar man celler för att kunna ställa en diagnos. Man kan göra andra former av analyser också men helst vill man ha de här cellerna för att kunna ställa en säker diagnos.

I djurförsök har resultaten med borstmetoden varit positiva. Med verktyget såg forskarna minst tio gånger fler cellprov från cystor på äggstockar i kor. Ännu återstår djurförsök på grisar innan metoden kan provas på människor.

– Metoden är ganska ofarlig i sig eftersom det är en procedur som man idag gör regelbundet. Det enda vi gör är att gå in med en extremt liten borste i form av en tråd som vi har format i en krokfunktion som man roterar och på så vis får mer cellmaterial. När vi har verifierat säkerheten tror vi att vi kan påbörja studier i människor nästa år.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.269