23948sdkhjf

"Jag kan inte vänta 48 timmar på svar" – Stort behov av bättre diagnostik för sepsis

Sepsis är ett vanligt och ibland livshotande tillstånd. När en patient kommer in till sjukhuset med misstänkt sepsis är tiden knapp, men diagnostiken lämnar mycket att önska. MedTech Magazine har talat med Adam Linder från Skånes Universitetssjukhus om vilka behov som finns.

Sepsis har kallats för den okända folksjukdomen. Enligt Sepsisfonden drabbas cirka 40 000 svenskar av sepsis varje år, vilket innebär att det är ungefär lika vanligt som cancer, och en femtedel av dessa dör. Globalt sett är sepsis 3-4 gånger vanligare än cancer.

Trots att det är ett så pass vanligt och farligt tillstånd är det få som vet vad sepsis faktiskt är och enligt en undersökning som utfördes av Sepsisfonden år 2015 kände endast 20 procent av tillfrågade svenskar till sjukdomen. Sedan dess har fonden jobbat med att öka kännedomen om tillståndet och vid den senaste undersökningen år 2019 kände 43 procent till sepsis.

En vanlig missuppfattning är att sepsis är synonymt med blodförgiftning, då bakterier finns i blodet. Det stämmer inte, endast en femtedel av alla blododlingar från sepsispatienter visar bakteriell tillväxt. Sepsis är istället en familj sjukdomar som har gemensamt att immunförsvaret överreagerar eller reagerar felaktigt på en infektion på ett sätt som resulterar i att kroppens egna organ skadas.

– Jag brukar likna immunförsvarets reaktion under sepsis vid en atombomb. Om kroppen är ett land och det uppstår stridigheter i en stad och man släpper en atombomb där så dödar man visserligen inkräktaren men man skadar även den egna befolkningen avsevärt, säger Adam Linder, docent och överläkare på Skånes Universitetssjukhus, projektledare för Sebra/Combatsepsis samt en av grundarna av Sepsisfonden.

Diagnostiken av sepsis har två armar: att identifiera den bakomliggande infektionen samt att detektera immunförsvarets reaktion.

När en patient kommer in med misstänkt sepsis undersöks bland annat blodtrycket, pulsen, temperaturen och hur snabbt personen andas. Även medvetandegraden bedöms. Man tittar dessutom på huden, i halsen och öronen och lyssnar på lungorna för att försöka utröna var infektionen sitter någonstans. Utöver det tas olika prover för att identifiera eventuell inflammation och organsvikt.

Prover från blod, hals, näsa, urin med mera skickas in för odling på ett klinisk laboratorium, för att se om de innehåller bakterier och i så fall vilka. Problemet är att svar på odlingen kan dröja i 1-2 dagar och när det gäller blododling så hittas bakterier endast i en femtedel av fallen. Det är ett stort problem då varje timme spelar en stor roll för svårt sjuka sepsispatienter.

– Jag kan inte vänta 48 timmar på svar, särskilt när proverna bara är positiva i 20-30 procent av fallen. Därför ger vi antibiotika för säkerhets skull, redan innan vi vet om det rör sig om sepsis. Någon direkt hjälp från diagnostiken får vi inte utan lämplig antibiotika väljs genom en kvalificerad gissning. I Sverige fungerar det ganska bra eftersom vi inte har en så utbredd resistens här än, berättar Adam Linder.

Användningen av antibiotika, och kanske särskilt bredspektrumantibiotika, som slår mot fler bakteriearter samtidigt, är problematisk. Ett stort problem är att även de viktiga bakterierna i patientens normalflora dör av behandlingen, och inte bara den som ligger bakom infektionen. Ett annat stort problem är det växande problemet med antibiotikaresistens.

I framtiden tror Adam Linder att man kommer att använda antibiotika i mindre utsträckning för att behandla sepsis. Istället kommer man att försöka reglera immunförsvarets reaktion.

Sepsis utgår nästan alltid från en lokaliserad infektion. I ungefär hälften av fallen är det en lunginflammation som ligger bakom men urinvägsinfektion och sårinfektioner är också vanliga.

Sepsis orsakas oftast av bakterier men den bakomliggande infektionen kan också vara en parasit som malaria eller ett virus. Ett exempel på det senare är sars-cov-2 som ligger bakom sjukdomen covid-19. Även immunförsvarets reaktion och symptomen varierar mellan olika sepsispatienter och Adam Linder menar att sepsis borde behandlas som flera olika tillstånd.

– Precis som cancer rör det sig om flera olika sjukdomar och precis som vid cancer behövs det därför olika behandlingar. Idag behandlas alla likadant och det är helt orimligt.

Han understryker att det finns ett stort behov av att förbättra diagnostiken för sepsis.

– Det skulle behövas specifika sepsisbiomarkörer och vi måste utveckla diagnostik som mäter vilken inflammatorisk fas en person befinner sig i. Man måste dessutom satsa på snabbare provsvar. För att kunna individanpassa behandlingen måste vi få svar inom en timme.

Adam Linder menar att diagnostiken även kan spela en viktig roll i utvecklingen av nya läkemedel mot sepsis. För att ta fram en så bra behandling som möjligt är det viktigt att veta vad man behandlar.

– Det finns läkemedelskandidater som visat sig effektiva mot sepsis i djurmodeller men de har alltid fallit i kliniska prövningar. Det är för att man jämför äpplen och päron. När man testat i en modell med möss som har sepsis med E. coli-bakterier så bör man sedan testa det på människor med samma infektion och inte exempelvis pneumokocker. Om man tar fram ett läkemedel mot bröstcancer testar man det ju på bröstcancerpatienter och inte på alla typer av cancer.

Problemet är att man inte satsat tillräckligt mycket pengar på forskning kring sepsis, menar han. En anledning till det är att ingen vet exakt hur vanligt det är. Man har helt enkelt underskattat problemet.

– När man skrivs ut från sjukhuset får man en så kallad ICD-diagnoskodning. Det finns studier som visar att vården är väldigt dålig på att sätta en korrekt sepsisdiagnos. De enda som får ICD-koden för sepsis är de där man kunde påvisa bakterier i blodet vilket innebär att endast en femtedel får en korrekt diagnos. Där finns det en stor förbättringspotential.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094