23948sdkhjf

Bättre andning och konstgjorda näsor

Karriären inleddes med ett jobb med pacemakerns uppfinnare Rune Elmqvist. Efter det har Georgios Psaros givit upphov till en lång rad uppfinningar – bland annat med inspiration från kamelnäsor.

År 1962 flyttade Georgios Psaros som sjuttonåring från Aten till Sverige för att bo med sin farbror. Anledningen var oroligheterna mellan Grekland och Turkiet under Cypernkrisen. Tanken var att han skulle stanna några veckor men farbrodern, som arbetade på grekiska ambassaden, insåg att konflikten inte skulle gå över särskilt snabbt och rådde honom att stanna kvar i Stockholm.

Med målsättningen att lära sig svenska tog Georgios Psaros anställning på medicinteknikföretaget Elema- Schönander. Han fick en plats på avdelningen för elektrokardiografi, EKG, där han bland annat fick arbeta med Rune Elmqvist, uppfinnaren till pacemakern samt till minografen, den anordning som skriver ned kurvorna vid en EKG-undersökning. Under sin tid på Elema-Schönander fick Georgios Psaros sköta enklare sysslor såsom lödning, men Rune Elmqvist lade märke till honom och rådde honom att läsa teknik.

– Min farbror ville att jag skulle bli journalist men det var jag helt ointresserad av. Däremot har jag sedan barnsben haft ett starkt intresse för matematik och teknik, berättar Georgios Psaros. Rune Elmqvist var en stor inspirationskälla för mig och jag valde att studera teknik vid Stockholms tekniska institut. Under knappt ett år läste jag även digital teknik, som då var ett väldigt nytt fält.

När han var färdig med utbildningen år 1973 fick han rådet av rektorn för Stockholms tekniska institut att gå vidare och läsa ytterligare ett år på KTH för att bli civilingenjör, men så blev det inte.

– Jag var intresserad men vid det laget hade jag fått barn och behövde arbeta. När jag lämnade Elema-Schönander hade jag inte haft en tanke på att gå tillbaka dit men när jag var färdigutbildad var det en enorm arbetslöshet och lågkonjunktur i Sverige så jag fick krypa till korset. Jag gick tillbaka till företaget, som nu blivit Siemens-Elema, och fick arbeta på deras respiratoravdelning, där de utvecklade anestesi- och respiratorutrustning. Där stormtrivdes jag!

År 1983 blev Georgios Psaros gruppchef för anestesi på Siemens-Elema och år 1990 fick han rollen som forskningschef för intensivvård och anestesi, där ett 30-tal personer jobbade. Under sin tid på företaget hann han ge upphov till en rad uppfinningar. Bland annat förfinade han den teknik som används för att mäta tryck och flöde i respiratorer.

– Det var då väldigt problematiskt att ventilera små barn, både på intensivvårdssidan, där respiratorerna var mer avancerade, och på anestesisidan. Jag förfinade sensorerna i respiratorernas tryck- och flödesgivare så att man kunde ventilera allt från vuxna till mycket små, nyfödda barn. Det kunde inte våra konkurrenter i början på 90-talet, när tekniken släpptes.

Med inspiration från kameler tog han även fram en konstgjord näsa som fångar upp fukt ur utandningsluften från personer i respirator, där den sitter mellan respiratorn och trakealtuben.

– Den luft som används i en respirator är mycket torr så jag ville se om vi kunde hitta ett sätt att spara fukten i patientens utandningsluft. Jag läste då att kameler har väldigt speciella näsor med många veck som förstorar ytan så att så mycket fukt som möjligt absorberas och inte försvinner vid utandningen. Det är anledningen till att de kan vandra så långa sträckor genom Sahara utan att dricka vatten.

– Jag tänkte att det skulle vara bra om vi kunde kopiera detta så jag uppfann ett svampaktigt material med stor yta som är impregnerat med saltlösning. Det fungerade bra och fångade upp cirka 75-80 procent av fukten i utandningsluften.

Georgios Psaros tog även fram olika lösningar för att fånga upp och återanvända de halogena gaser som användes vid anestesi av en patient.

– Det är dyra vätskor som förgasas vid anestesi så vi såg att om man kunde återanvända gasen hos en patient så kunde mycket sparas. Det tänker jag ofta på nu när det råder brist på propofol.

Flera uppfinningar blev det och år 1999 utnämndes Georgios Psaros till Inventor of the Year inom Siemens för sina innovationer inom intensivvård och anestesi.

– Det var en väldigt stor utmärkelse inom företaget.

– Siemens hade filosofin att de uppfinningar som vi gav upphov till också skulle komma till användning. Kravet var att minst 80 procent av uppfinningarna skulle vara användbara. Annars blir det lätt så att ett företag söker massor av patent men att de inte ger upphov till några nya eller uppdaterade produkter.

År 2003 köptes avdelningen Life Support Systems, där Georgios Psaros jobbade, upp av Getingekoncernen. Verksamheten blev och är fortfarande en del av dotterbolaget Maquet Critical Care.

Idag är Georgios Psaros pensionär. Intresset för matematik och fysik får han utlopp för genom att erbjuda kostnadsfri hjälp till gymnasieelever som har svårt för dessa ämnen.

Under den pågående coronapandemin följer Georgios Psaros nyheterna och känner en stolthet när han ser hur respiratorerna räddar liv.

– Det är tragiskt för dem som förlorat nära och kära men många överlever och det ger mig en stor glädje att se hur våra respiratorer hjälper folk att tillfriskna. 

Georgios Psaros

Ålder: 75 år

Familj: 5 barn och 10 barnbarn

Priser: Inventor of the Year på Siemens år 1999 och Polhemspriset från Sveriges Ingenjörer år 2011.

Tips till unga ingenjörer: Jag har alltid varit intresserad av att lösa svåra problem och stortrivdes med mitt arbete. Mitt tips till nya ingenjörer är att man ska vara säker på att man är intresserad av ämnet innan man söker jobb. Ett annat tips är att aldrig ge upp. Jag har aldrig gillat ordet omöjligt och skulle vilja ta bort det från ordlistan!

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094