23948sdkhjf

Låt patienten göra jobbet

Att förflytta människor är inte samma sak som att flytta lådor. Människor pratar, tycker, känner och stretar emot. Men de kan också hjälpa till om vi ger dem förutsättningar att använda sina resurser.

Över 70 procent av alla belastningsolyckor hos vårdpersonal beror på felaktiga lyft vid förflyttning.

– Det beror på att vi jobbar fel med förflyttningar. Det finns ett industritänk som gör att vi glömmer bort det viktigast vid förflyttningar, nämligen personen vi ska förflytta, säger Kicki Reifeldt, arbetsterapeut och utbildare vid Hjälpmedelcenter Sverige.

I över 25 år har Hjälpmedelcenter Sverige bedrivit sin utbildningsverksamhet med inriktning på förflyttningskunskap. Här arbetar arbetsterapeuter och fysioterapeuter med att utbilda andra arbets- och fysioterapeuter.

Arbetsmiljöverket behandlar området förflyttningar och ergonomi. Tyngdöverföring, korrekt arbetsyta och att inte lyfta och vrida samtidigt är delar av det myndigheten lär ut. Detta är i sig inte felaktigt men helt klart bristfälligt menar Kicki Reifeld:

Läs också: SKR och tyngdtäckena – en lektion i silobudgetering

– Man likställer förflyttning av människor med förflyttning av lådor. När man tänker på det sättet missar man avgörande faktorer.

En människa är inte en låda. En människa pratar, låter, hjälper till eller stretar emot, därför är människan central i förflyttningar.

– Jag menar att den som är bra på förflyttningar först och främst tar reda på vilka förmågor människan som ska förflyttas har. Dels ska rehab göra en ordentlig utredning av förflyttningsstatus men det finns även förenklade metoder som personalen kan göra på plats. Kan personen använda armar och ben, kan personen vrida på huvudet?

Även en person som inte kan göra mycket med armar och ben kan hjälpa till. Att vrida huvudet åt det hållet man ska vända sig åt i sängen och knyta handen om vårdpersonalens hand är små insatser men som ger stora fördelar jämfört med om personen inte hjälper till alls eller kanske arbetar åt motsatt håll.

– Man måste först och främst ta reda på vilken situation som människan som ska förflyttas befinner sig i. Är det på toaletten, i sängen, i rullstolen? Alla situationer ger olika förutsättningar. Därefter analyserar man i vilken miljö man ska förflytta.

Det gäller att optimera miljön för att säkra de resurser som patienten har, hur små dessa än är.

– En halvsidesförlamad patient kan hjälpa till vi förflyttning längre upp i säng men vi måste se till att skapa rätt förutsättningar. Sätt på en antiglidsocka på den fot som går att använda till frånskjut, hjälp patienten dra upp det svaga benet. När patienten skjuter ifrån tippar hen över mot den svaga kroppshalvan. Ska man ta bort motståndet i förflyttningen ska vårdpersonalen med rätt analys därför lägga in ett glidtyg under den svaga kroppshalvan. Det handlar alltid om att göra en analys av situationen för att kunna göra det lätt för patienten att göra rätt, säger Kicki Reifeldt.

Trots utbildningar i ergonomi och förflyttningsteknik blir inte statistiken över belastningsskador hos personalen bättre. Kicki Reifeldt menar att det beror på att industritänket är förhärskande.

– Det handlar inte bara om att fokusera på rätt arbetstekniker, man måste även tänka på vad patienten kan göra, var motståndet uppstår, hur patientens förmågor står sig mot det underlaget som patienten ska förflytta sig på och anpassa miljön till förflyttningen. Allt annat i vården som läkemedel, vätskebalans och rätt kost i förhållande till sjukdomar har patienten i fokus. När det kommer till förflyttningar går vi över till industritänket och patienten försvinner. Det är mycket märkligt men jag tror att vi står inför ett paradigmskift nu!

Under Fokus Hjälpmedel i Göteborg 22-23 januari berättar Kicki Reifeldt med om förflyttningsteknik och besökaren ta del av flera exempel på hur man, genom att ta hjälp av patientens förmågor, kan förändra sitt arbetssätt i vanligt förekommande förflyttningssituationer

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.081