23948sdkhjf

Chalmersforskare utvecklar robothandled

För den som amputerat underarmen kan en ny protes skapa unik rörlighet i handleden.

Handleden är en komplicerad kroppsdel vars rörlighet betyder mycket för vardagslivet. Hittills har det saknats proteser som återskapar den naturliga rörelsen när man vill vrida sin hand, exempelvis för att öppna ett lås, använda en skruvmejsel eller sätta på spisen. 

– En person som har amputerat underarmen kan använda ett motordrivet proteshjälpmedel som vrider handleden, styrd av elektriska signaler från de återstående musklerna. Emellertid är det samma signaler som också används för att styra handprotesen. Detta medför att styrningen blir mycket besvärlig och onaturlig att hantera, eftersom patienten enbart kan aktivera antingen handleden eller handen, och därför måste byta fram och tillbaka. Dessutom får patienterna ingen återkoppling genom känseln, så de har ingen uppfattning om handens position eller hur den rör sig, förklarar Max Ortiz Catalan, docent vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, i ett pressmeddelande. 

Han har tillsammans med en forskargrupp konstruerat en konstgjord led som bättre återskapar den naturliga rörelsen. Den har ett implantatsystem som förankras i underarmens båda ben. Detta system har utvecklats av det svenska företaget Integrum, som är en av parterna i projektet. Den konstgjorda leden blir sedan ett slags gränssnitt mellan implantaten och själva handprotesen. Tillsammans ger det möjligheten att utföra mer naturtrogna rörelser och få återkoppling genom känseln. 

– Beroende på hur omfattande amputationen är kan patienten fortfarande ha de flesta biologiska kopplingarna och känselpunkterna kvar och använda dem i handledsvridningen. Det gör det möjligt att känna, exempelvis när du vrider om nyckeln för att starta en bil. Du behöver inte titta efter bakom ratten för att veta hur lång vridningen ska vara – du känner det helt enkelt. Innovationen vi nu har tagit fram innebär att rörelseförmågan hos patienten inte behöver gå förlorad på grund av en bristfällig teknisk lösning, som en hylsprotes. Man kan fortsätta att göra rörelsen på ett naturligt sätt, säger Max Ortiz Catalan. 

I forskningen har utbytesstudenterna Irene Boni och Jason Millenaar deltagit som medicintekniska ingenjörer i Max Ortix Catalans laboratorium på Chalmers. Förutom företaget Integrum har dessutom Marco Controzzi vid Sant’Anna school och advanced studies i Italien varit en del av projektet. Resultaten har nu publicerats i tidskriften IEEE Transactions on neural systems and rehabilitation engineering. 

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.063