Efter Macchiarini – nya riktlinjer och mer samtal

| Av Hanna Brodda och Mikael Mildén | Tipsa redaktionen

Efter Macchiariniskandalen har hela organisationen runt Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset fått massiv kritik. Nu börjar resultatet av kritiken komma – i form av nya riktlinjer.

Det har gått drygt ett år efter dokumentären Experimenten visades på SVT. Om den hyllade kirurgen som började experimentera med konstgjorda strupar som tog livet av patienterna. Resultaten förfalskades och dokumentären visade att kolleger slagit larm, men inga, eller för få, åtgärder vidtogs från ledningen sida. Mycket har hänt sedan dess. De två institutioner har fått nya styrelser, kulturen ska ändras och nya rutiner införs.

 – Det finns redan regler och först och främst måste alla känna till, och följa de regler som finns. Sedan handlar det om att föra ett öppet samtal om de specifika fallen, inte bara mellan specialisterna, utan också mellan de olika yrkesgrupperna, säger Melvin Samsom, sjukhusdirektör på Karolinska Sjukhuset.

Läs också: Macchiarini-skandalen: Visselblåsare fälls

Granskningen i efterhand har visat att Paolo Macchiarini medvetet fuskade, hjälper kunskap om regler för att stoppa sådana som han?

 – Det hade hjälpt gruppen runt omkring. Jag tror att regler och riktlinjer får människor att känna sig mer säkra och trygga i sina beslut. Det kommer tillbaka till ledarskapet, att skapa en miljö där det är tillåtet att ställa frågor. Inga frågor är dumma frågor, säger Karin Dahlman-Wright, tillförordnad rektor på Karolinska Institutet.

Efter Macchiariniskandalen fick Kjell Asplund i uppdrag att utreda vad som faktiskt hänt och hur det kunde gå så fel. I höstas kom han med sin rapport, med stark kritik och 27 rekommendationer för förbättring till sjukhuset. I våras kallade Karolinska universitetssjukhuset till seminariet ”Om att omsätta klinisk forskning i etisk universitetssjukvård” var det just för att beskriva sitt arbete för att förbättra rutiner, och för att diskutera dilemmat kring oprövade metoder.

Arbetet har resulterat i nya riktlinjer för hur obeprövade metoder ska beslutas om och utföras. Det är ofta svåra beslut att fatta, där personal har stort behov av stöd. Helt grundläggande är att kunna tydliggöra vem som har ansvar i olika delar, förklarar Nina Nelson Follin, chefläkare och kvalitets- och patientsäkerhetsdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Under seminariet påpekades också att det är skillnad på vad som är en obeprövad metod, som används i vården, och vad som faktiskt är forskning. Detta är en av de punkter där utredningarna kring Macchiarini sett stora brister.

På sjukhuset pågår också ett utvecklingsarbete av de multidisciplinära konferenserna där det nästan helt saknats riktlinjer tidigare. Nu ska det bli tydligare vem initierar mötet, vilka som deltar och vem som ansvarar för dokumentationen. Just nu testas ett förslag till riktlinjer i flera pilotprojekt.

Flera talare under seminariet uttryckte dock att riktlinjer och regler är grundläggande delar i förbättringsarbetet på KS, men att det också handlar om att förändra en kultur. Det är något som kan bli en större utmaning.

Hur kan ni som ledare fortfarande uppmuntra era medarbetare till mod och innovation i medicinen?

Läs också: KI kräver att artikel dras tillbaka

– Karin och jag träffas ofta för att prata om specifika fall och sedan går vi båda ner i organisationen, för att se hur utvecklingen ser ut och vilka frågor de ställs inför, säger Melvin Samson.

 – För mig är det en utmaning att leda en stor organisation. Jag pratar om en öppen kultur, en organisation där vi ska våga prata med varandra, men hur vet jag att det budskapet når fram? Jag har tidigare lett organisationer med ett par hundra medarbetare, då är det lättare. Men vi är så många, sjukhuset är ännu större, Det viktigaste som jag ser det är att gå ut i organisationen. Vara med i samtalet, säger Karin Dahlman-Wright.

Missa inte Medtech Magazines Almedalsseminarium om Karolinska efter Macchiarini den 3 juli!

Anmäl dig här: Efter Macchiarini. Om mod och möjligheter i klinisk verklighet.



Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

AI i vården - så här ska det bli verklighet

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Lyckas anställa trots kandidatbrist

Många företag vill ha folk, men det är inte lätt att hitta kandidater i life science-sektorn i dag. Men det går. Se seminariet från Poolia Life Science i Almedalen.

Makt att förändra vården - så vad ska du göra?

Almedalen: bilderna, åsikterna, människorna

Bland runstenar och fornlämningar diskuterades AI, framtidens IT-system i vården och hur modern medicinteknik kan hjälpa människor på liv och död. En talande miljö menade flera av de namnkunniga deltagarna på Medtech Café i Almedalen.

Almedalen med MedTech Magazine och Life Science Sweden

Var: Gotlands Museum, Strandg 14, Visby. När: Måndagen den 2 juli kl 09.30 - 15.00

Nyhetsbrev

Delaktig patient i diabetesvård

Arkiv

Snart förenas västsveriges start up-fält igen!

Almedalens rockstjärnor inom medtech

- din guide till de viktigaste människorna i Almedalen inom medtechvärlden och de frågor som de driver.

Macchiarini-skandalen: Visselblåsare fälls

– Det är KI:s bestämda uppfattning att en visselblåsare som deltagit i en forskningsstudie och som medverkat som författare till publicerad vetenskaplig artikel, trots en anmälan, inte kan undgå eventuellt ansvar för oredlighet i forskning, kommenterar KI:s rektor.

Ny generaldirektör för Vårdanalys

Bakslag för Dignitana

Svensk sjukvård behöver ny teknik

Sjukvårdens underskott väntas öka med cirka 20 miljarder varje år om inte ny teknik får lösa vissa problem.

200 miljoner till tvärvetenskap

Plus

Vården ska lära av flygledartornet

Likt en radar ska ny teknik mäta vitala funktioner i kroppen och automatiskt larma vid avvikelser. Innan det är fara för liv. Hemmonitorering ska göra patienterna friare. - Målet är att människor ska kunna leva med sin sjukdom, inte tyngas under den, säger Mikael Wintell, på Västra Götalandsregionen.

Plus

Hemmoniterering ger trygghet

Kampen för nära vård förs av leverantörerna

Medhelp är ett av flera företag och vårdoperatörer som vill hjälpa patienter hemma. Men de får inte. – Vi har försökt få intresse för den här tjänsten i över tio år, vi har studier, ändå går det inte att få breddinfört, säger Björn Arkinger, ansvarig för vårdtjänster på Medhelp.

Krönika: AI i vården – naiv utopi eller självklar framtid?

Ny HR-chef på Apoteksgruppen

Cancertoppmöte: Tidig diagnos viktigast

Billig nålkirurgi lika bra som läkemedel

Jönköpings cancerpatienter lever längst

Sämst chans att överleva cancer efter fem år har patienterna i Gävleborg. Bäst har de som bor i Jönköping.

Krönika: Att göra-listan hösten 2018

Kry tar in halv miljard

Stort intresse för Tbc-diagnostikföretag

Nya pengar in i Immunovia

Fyra nya till Coala

Tummen upp för Braincool i USA

Han lämnar Arocell

Episurf får nytt patent i EU

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.156