Command Center tar plats på sjukhusen

| Av Carolina Wallenius | Tipsa redaktionen

Svensk sjukvård har mycket att lära av NASA, det har John Hopkins gjort. Med inspiration från NASA driver de sjukhuset från ett command center. Carolina Wallenius rapporterar från John Hopkins.

Det stora universitetssjukhuset Johns Hopkins Medicine är ett bra exempel på hur modern teknologi och funktionella processer ökar kvalitet och tillgänglighet.

Johns Hopkins Medicine har huvudkontor i Baltimore, Maryland USA, och är en av de ledande hälso- och sjukvårdsaktörerna i USA. Verksamhet är spridd på ett antal geografiska platser och har många olika specialistområden som ska ledas och samordnas. För att få ökad transparens och för att öka förmågan till styrning och ledning av verksamheten beslutade sjukhusledningen att fysiskt samordna den operativa ledningen verksamheten i ett och samma rum, vilket skulle utgöra ledningscentralen för den dagliga verksamheten. I syfte att skapa effektiva och patientcentrerade vårdkedjor identifierades behov av realtidsinformation.

Med inspiration från NASA skapades ett av världens modernaste och mest högteknologiska kontrollcenter för sjukvård, låt oss benämna det ett kontrolltorn. I kontrolltornet arbetar alltid runt 25 personer från olika avdelningar i ett öppet landskap och har till sin hjälp realtidsinformation och verksamhetsanpassade prediktionsmodeller. Medarbetarna som bemannar kontrolltornet har befogenhet att fatta beslut för att operativt optimera verksamheten. Detta kan avse att på ett snabbt och effektivt sätt vidta åtgärder för att minska väntetider på akuten eller att besluta om att omdisponera personella resurser för att få bort tidskrävande flaskhalsar. 

För att få underlag för beslut och överblick över hela verksamheten har man skapat en sk ”Wall of Analytics”. På denna vägg monitoreras alla avgörande arbetsflöden och nyckeltal som åskådliggör läget. En typisk eftermiddag på Johns Hopkins hanterar styrsystemet över 500 meddelande per minut från 14 olika underliggande system, allt i realtid. 

Fördelarna med att optimera den operativa verksamheten på detta sätt är mätbara och tydliga. I exemplet med Johns Hopkins förbättrades flera viktiga områden redan första året kontrolltornet var i bruk. Akutpatienter tas om hand 30 procent snabbare än tidigare och tiden till att man funnit en säng till patienter som ska läggas in går 30 procent snabbare. Även i komplex verksamhet kan förbättringar uppnås snabbt.

Utan att behöva göra stora förändringar i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet kan vårdens resurser optimeras för att skapa patientcentrerade arbetssätt, där beslut tas på realtidsinformation. Genom att koppla samman den information vården redan har tillgänglig via olika separata system skapas förutsättningar för att styra aktuellt läge och predicera framtiden. Låt tanken gå till ett av våra stora universitetssjukhus. En komplex vårdmiljö med de mest komplicerade patientfallen. Kan denna vård effektiviseras eller är vården så bra den kan bli? Är resurserna synkade och optimerade och de olika delarna av sjukhuset välinformerade avseende varandras resurser och behov? Det känns inte särskilt modigt att svara ”nej” på den frågan som ett generellt svar.

Men att sjukhusen utnyttjar sina resurser så effektivt som möjligt, inom sina egna väggar, innebär inte disruption av vården i sig. Det är först när patienten tar kontrollen över sin egen situation och t ex sina egna mätvärden som disruptionen är ett faktum. HIP och Trice utgör viktiga steg på vägen. Kopplar man ihop dessa patientnära initiativ med sjukhus optimering likt den lösning som Johns Hopkins valt skapas förutsättning för integrerade vårdkedjor där vården får patientens fokus inte bara arbetar patientfokuserat.

När kloka och kreativa krafter verkar i en miljö som främjar innovation och utveckling, både av arbetssätt och teknologi, skapas framtidens hälso- och sjukvård. Det finns goda möjligheter att skapa ett hälso- och sjukvårdssystem som står rustat för framtidens utmaningar, men det krävs mod. Har man förmåga har man också ansvar.

Läs mer om HIP, Trice och lärdomar från Swish 

Om författaren

Carolina Wallenius har lång erfarenhet från utveckling av hälso- och sjukvård, bland annat som chef för vårdersättningar inom SLL. Under senare år har hon fokuserat på hur vård och omsorg kan utvecklas med ny teknologi och digitalisering i värdebaserade vårdflöden. Carolina är ansvarig för GE Healthcare Partners verksamhet i Norden.

 



Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Ny vd tar Min doktor ut i världen

Min doktor tar klivet in på den internationella marknaden.

Episurf når ny milstolpe

Hon tar över på Danderyd

Nytt USA-samarbete för Dignitana

Han investerar i svenska dialysbolaget

En nyemission för strategiskt viktiga investerare skapar möjligheter för Redsense att satsa.

Här finns anvisningar för Anmälda organ

Uppslutning för medtech

Många ville lyssna när MedTech Magazine höll seminarier i Almedalen.

Arkiv

Konsensus i Almedalen

"Mitt hälsoarmband säger åt mig att gå och lägga mig"

– Digital hälsa är den nya folkhälsan menar innovationslandstingsrådet Daniel Forslund på Medtech Café i Almedalen.

Ny fas för Frisq

TV: Digitala lösningar in i vården

Först i världen med barnmorska på videolänk

Efter Macchiarini – nya riktlinjer och mer samtal

Efter Macchiariniskandalen har hela organisationen runt Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset fått massiv kritik. Nu börjar resultatet av kritiken komma – i form av nya riktlinjer.

Positiva resultat för insulinpump

Svenskt bolag in i Sydafrika

MedTech Café - Almedalen

Tillväxtpengar till medicinsk teknik

Sänd till en kollega

0.163