23948sdkhjf

I krig mot multiresistenta bakterier

I trafiken dog det förra året drygt 250 personer. Sjukhussjukan tog 1500 liv. Samhället lägger mycket pengar på nollvisionen i trafiken, men ännu inte på att arbeta preventivt mot sjukhussjukan. Vi är i krig mot multiresistenta bakterier. Utan armé.

Pengarna är ändliga och svensk sjukvård har många hål att stoppa i. Men det preventiva arbetet borde prioriteras upp på dagordningen.

– Om man i världen satsar 200 miljarder dollar fram till år 2050 skulle det förväntade utfallet dödsfall orsakade av antibiotikaresistens i världen kunna halveras enligt Världsbankens rapport september 2016. Vi har inte råd att inte satsa på detta strategisk, prevention ger en sådan enorm utväxling, säger Stephan Stenmark, Smittskyddsläkare och ordförande i Programråd Strama.

Att det finns mycket att göra för att få ned de vårdrelaterade infektionerna i Sverige menar även Anders Tegnell, chef för avdelningen för epidemiologi och utvärdering på Folkhälsomyndigheten.

– Det finns en hel del att göra. Bland annat genom att använda antibiotika på rätt sätt, varken för mycket eller för lite och följa de rutiner som finns för vårdhygien. Vi vet även att det finns mycket kunskap som inte tillämpas i full utsträckning hela tiden ute i verksamheterna.

De apokalyptiska beskrivningarna duggar tätt när det handlar om antibiotikaresistens. Men det finns fog för detta och behovet av att världen agerar med konkreta åtgärder är alarmerande. Det handlar om att öka kunskapen, hitta nya antibiotika, nya prissättningsmodeller, införa nya rutiner och om att använda den kunskap och den teknik som redan idag finns tillgänglig.

En av många missionärer på området är Christian Kinch, vd på medicinteknikbolaget Bactiguard. I bolagets produktportfölj finns idag katetrar för urin-, blod- och luftvägarna, alla bestrukna med det patenterade ytskiktet bestående av guld, silver och palladium som inte dödar bakterierna utan förhindrar att de fäster, koloniserar och bildar biofilm.

Bactiguards idé är enkel; att förhindra vårdrelaterade infektioner orsakade av medicintekniska produkter. Enkelt på pappret. Men Christian Kinch är övertygad om att det går.

– I USA drabbas 4,5 procent av patienterna av sjukhussjuka. I Sverige är siffran dubbelt så hög. Var 10:e patient som läggs in på sjukhus i Sverige blir alltså kvar något eller några dygn extra på grund av sjukhussjukan. Kostnaden landar på 6-7 miljarder kronor extra i förlängda vårdtider.Vi borde titta på hur de gör i USA, säger Christian Kinch.

Center for Disease Control and Prevention i USA har satt upp guidelines, rutiner och rekommendationer för preventivt arbete mot sjukhussjukan. Den som inte följer rutinerna får inte betalt. Så är det sedan 2008.

– Har man använt all tillgänglig, vetenskapligt bevisad teknik och följt alla uppsatta rutiner men trots det har patienter som drabbas av infektioner så får man ersättning. Inte annars, då får sjukhuset betala ur egen kassa. Det är klart att man då gör vad som står i ens makt för att förhindra infektioner genom att arbeta preventivt, vilket gett resultat.

I USA finns nu mera ett krav på att sjukhusen måste mäta och offentligt publicera resultaten över statistik på infektioner. Annars får vårdgivaren betala en straffavgift på 1 procent av omsättningen.

– Nu mäter alla, och här kommer mitt absolut viktigaste budskap till politiker och sjukhusledningar i Sverige: Se till att sjukhuset mäter, redovisar och följer upp resultaten, säger Christian Kinch.

Något som Anders Tegnell också håller med om:

– Det finns fördelar med synliga jämförelser och vi vet att på de ställen där man kontinuerligt mäter och redovisar han man effekt. Och det mäts på många ställen i Sverige och en utveckling sker.

För att kunna mäta, utvärdera och jämföra behövs verktyg och det finns redan i det nationella IT-stödet Infektionsverktyget. Det är ett nationellt IT-stöd för att dokumentera, lagra och återkoppla information om vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Syftet med Infektionsverktyget är att förebygga vårdrelaterade infektioner, förbättra följsamhet till behandlingsrekommendationer samt att minska bruket av bredspektrum antibiotika. Men det används inte fullt ut.

– Idag är det tre av tio landsting eller regioner som inte använder verktyget för att de inte har löst anpassningen mot sitt journalsystem, berättar Stephan Stenmark.

– Vi behöver mer pengar i förvaltningsbudget av Infektionsverktyget och landstingen och regionerna behöver mer pengar för att kunna prioritera anpassningen av journalsystemen. Som det är nu är det bästa verktyget för återkoppling i realtid inte i bruk och så kan vi inte ha det.

Visst har det skett förbättringar i Sverige. 2008 var målsättningen att förekomsten av sjukhussjukan skulle halveras. Läkarrockarna och långärmade plagg försvann från vårdinrättningarna och plastförkläden och handsprit fanns vid varje patientsäng. Entusiasmen var stor och siffrorna sjönk men nu pekar kurva oroväckande uppåt igen.

– Jag tror att det handlar om nyhetens behag. Jag kan inte nog poängtera att det redan finns preventiv teknik tillgänglig i Sverige - och då pratar jag inte alls bara om våra egna produkter - men vi måste börja använda det som finns tillgängligt, i kombination med de rätta rutinerna – då kommer vi att få resultat som både spar pengar och lidande, säger Christian Kinch.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078