Roche bekämpar tumör med diagnostik

| Av Hanna Brodda | Tipsa redaktionen

Cancer ska botas tillsammans med kroppens eget immunförsvar. Det kräver diagnostik som en del av behandlingen. – Den molekylära information kombinerat med den genetiska, är framtiden, säger Roland Diggelman, operativ chef för Roche Diagnostic, till MedTech Magazine.

De nya immunterapierna var i fokus när Roche, ett av världens fem största life science-bolag, bjöd in journalister från hela världen till huvudkontoret i Basel. Det kungjordes att bolaget har mer än 20 möjliga läkemedelskandidater som kan behandla morgondagens cancerpatient. Av de elva studierna som gick in i slutskedet förra året, inom cancerområdet, studerar tio samarbetet med kroppens eget immunförsvar.

Hemligheten bakom de nya terapierna är att förstå människan och sjukdomen den ska behandla. “Personalized medicin” handlar inte bara anpassa behandlingen efter ålder och kön och cancerform, utan att totalt kartlägga individen och de celler som blivit en cancertumör. Genom att analysera cellernas DNA, molekyler och proteiner förstår man bättre var celldelningen gått fel. När det är analyserat ska individens immunförsvar kartläggas och aktiveras. Behandlingen går ut på att ge verktyg till den egna kroppens immunförsvar att hitta och oskadligöra cancercellerna.

För att kunna analysera allt det här krävs avancerad teknik och lika avancerad mjukvara. Det är här Roche Diagnostic kommer in.

MedTech Magazine fick ett samtal med globalt ansvarige Roland Diggelmann.

– Diagnostik och analys är en gren inom industrin som fortfarande har stor innovationspotential, både tekniskt, då menar jag vilka instrument som används, hur ska de automatiseras och digitaliseras, och rent kvalitetsmässigt. Det är mycket teknik som utvecklas i detta nu, säger Roland Diggelman, operativ chef för Roche Diagnostic.

Hur avancerad teknik som än utvecklas gör den ingen nytta om den inte kommer i bruk. Även för ett stort bolag som Roche återkom flera av talarna flera gånger till att det är svårt att få genomslag i samhället. Att förändra sjukvårdssystem och få politiker och andra som bestämmer inom hälso-och sjukvården att förstå vikten av att nyttja tekniken.

– Vi har en viktig uppgift, det är att övertyga de ansvariga att inse fördelen med en tidig diagnos. Patienterna vill ha det, våra behandlingsmetoder ger bättre resultat. Det är också så att ju tidigare en tumör upptäcks desto bättre resultat kan man uppnå och desto billigare blir det. De sena stadierna i cancern är svår för patienten och de är mycket dyrbara för samhället, förklarar Diggelmann.

Hur påverkar ni regeringar?

– Genom att visa upp den forskning och kliniska data som vi hela tiden jobbar med att få fram. Titta på HPV-vaccinering, det tog lång tid från det att forskarna såg sambandet och att behandlingen blev godkänd till att sedan riktlinjerna och den medicinska praxisen ändrades. Många, många år, säger Roland Diggelmann.

– Vi ska inte tro att det räcker att visa på forskningsresultat, vi måste också visa vilka lagar, ramverk och vilken regulatorisk infrastruktur som vi behöver för att kunna komma fram med diagnostik och nya behandlingsmetoder.

Skiljer införsäljningen det mellan olika länder?

– Ja, länder som Sverige och Nederländerna, mindre länder med stor medvetenhet om hälsa och ett fungerande sjukvårdssystem är snabbare på att ta till sig forskningen. I andra länder, som till exempel Italien, kan delar av landet agera på vetenskap och nya riktlinjer, medan andra provinser i samma land inte får ta del av kunskapen.

Kan man se någonstans där patienten har drivit utvecklingen framåt?

– Vad vi kan se är att alla utvecklingsländer har svårt att implementera ny forskning, men samtidigt kan vissa av de länderna plötsligt ta två steg framåt. När medelklassen växer och landets sjukvård börjar ta form kan dessa länder ibland gå direkt på den senaste tekniken.

Använder vi diagnostik för att förutse riskgrupper?

– Jag tycker inte att vi gör det tillräckligt. Utvecklingen har gått framåt och vi börjar inse värdet av screening-program. En sak man letar efter då är tidig upptäckt, för att snabbt kunna stopp utvecklingen eller spridning av tumören. En annan är att titta på genetiska mutation och att hitta riskgrupper för att eventuellt få cancer. Frågan är, vad gör man med den datan?

Att bara veta att du har större risk att få cancer kanske kan få dig att förändra ditt beteende, kanske kan få dig att gå på screeningtestet du erbjuds, men vad mer? Men jag tror att en viktig princip bör vara att ska vi ta fram data måste den vara möjlig att göra något åt.

– Jag tror säkert att i framtiden, om 10-15 år, kan alla nyfödda barn i västvärlden att få sina gener sekvenserade. Det kommer att väcka många viktiga frågeställningar, inte bara medicinska, utan också politiska och etiska frågor. Det blir en utmaning.

– Vad vill vi veta om oss själva? Jag vill kanske veta, men vill jag att mitt försäkringsbolag vet det jag vet? Nej, det vill jag inte, säger Diggelmann och slår ut armarna i en självklarhetspose.



Kommer vi att se mer av operationer och behandlingar i preventivt syfte?

– Menar du som Angelina Jolie, som opererade bort sina bröst? Det var ett specifikt test som heter BRAC 1, BRAC2-test. Vi gör inte de testen. De är bra för patienterna, testerna utvecklas nu av många och de blir väldigt billiga.

– Redan i dag används läkemedel i preventivt syfte, och det kan öka.

Kommer vi prata mer om vilka molekyler som är inblandade, än som nu när vi skiljer tumörer åt utifrån var i kroppen den sitter?

– Vi kommer att göra både och . Ju mer vi lär oss om molekylen och dess ingångar i cancertumören, desto mer kommer vi att kombinera den information med genetisk information. Om vi tittar till exempel på lungcancer, så ser vi flera genetiska mutationer, exempelvis EGFR, som är inblandade i tumörutvecklingen och sedan ser vi PD-L1, som är proteinuttrycket på cellens yta . Det är denna information i kombination som innebär ett genombrott för forskningen. Det är där framtidens behandling finns. Immunoterapierna är baserade på den forskningen Det kommer att ta många år innan det blir rutin i sjukvården, men vi ser viktig framgång i den tidiga forskningen och det är det som gör oss så exalterade.

r .

Bilden: Här är Rituximab som söker upp en B-cell, Rituximab är en monoklonal antikropp som fungerar genom att märka ut B-celler som därefter blir destruerade av NK-celler.



Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

AI i vården - så här ska det bli verklighet

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Lyckas anställa trots kandidatbrist

Många företag vill ha folk, men det är inte lätt att hitta kandidater i life science-sektorn i dag. Men det går. Se seminariet från Poolia Life Science i Almedalen.

Makt att förändra vården - så vad ska du göra?

Almedalen: bilderna, åsikterna, människorna

Bland runstenar och fornlämningar diskuterades AI, framtidens IT-system i vården och hur modern medicinteknik kan hjälpa människor på liv och död. En talande miljö menade flera av de namnkunniga deltagarna på Medtech Café i Almedalen.

Almedalen med MedTech Magazine och Life Science Sweden

Var: Gotlands Museum, Strandg 14, Visby. När: Måndagen den 2 juli kl 09.30 - 15.00

Nyhetsbrev

Delaktig patient i diabetesvård

Arkiv

Snart förenas västsveriges start up-fält igen!

Almedalens rockstjärnor inom medtech

- din guide till de viktigaste människorna i Almedalen inom medtechvärlden och de frågor som de driver.

Macchiarini-skandalen: Visselblåsare fälls

– Det är KI:s bestämda uppfattning att en visselblåsare som deltagit i en forskningsstudie och som medverkat som författare till publicerad vetenskaplig artikel, trots en anmälan, inte kan undgå eventuellt ansvar för oredlighet i forskning, kommenterar KI:s rektor.

Ny generaldirektör för Vårdanalys

Bakslag för Dignitana

Svensk sjukvård behöver ny teknik

Sjukvårdens underskott väntas öka med cirka 20 miljarder varje år om inte ny teknik får lösa vissa problem.

200 miljoner till tvärvetenskap

Plus

Vården ska lära av flygledartornet

Likt en radar ska ny teknik mäta vitala funktioner i kroppen och automatiskt larma vid avvikelser. Innan det är fara för liv. Hemmonitorering ska göra patienterna friare. - Målet är att människor ska kunna leva med sin sjukdom, inte tyngas under den, säger Mikael Wintell, på Västra Götalandsregionen.

Plus

Hemmoniterering ger trygghet

Kampen för nära vård förs av leverantörerna

Medhelp är ett av flera företag och vårdoperatörer som vill hjälpa patienter hemma. Men de får inte. – Vi har försökt få intresse för den här tjänsten i över tio år, vi har studier, ändå går det inte att få breddinfört, säger Björn Arkinger, ansvarig för vårdtjänster på Medhelp.

Krönika: AI i vården – naiv utopi eller självklar framtid?

Ny HR-chef på Apoteksgruppen

Cancertoppmöte: Tidig diagnos viktigast

Billig nålkirurgi lika bra som läkemedel

Jönköpings cancerpatienter lever längst

Sämst chans att överleva cancer efter fem år har patienterna i Gävleborg. Bäst har de som bor i Jönköping.

Krönika: Att göra-listan hösten 2018

Kry tar in halv miljard

Stort intresse för Tbc-diagnostikföretag

Nya pengar in i Immunovia

Fyra nya till Coala

Tummen upp för Braincool i USA

Han lämnar Arocell

Episurf får nytt patent i EU

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.117