Roche bekämpar tumör med diagnostik

| Av Hanna Brodda | Tipsa redaktionen

Cancer ska botas tillsammans med kroppens eget immunförsvar. Det kräver diagnostik som en del av behandlingen. – Den molekylära information kombinerat med den genetiska, är framtiden, säger Roland Diggelman, operativ chef för Roche Diagnostic, till MedTech Magazine.

De nya immunterapierna var i fokus när Roche, ett av världens fem största life science-bolag, bjöd in journalister från hela världen till huvudkontoret i Basel. Det kungjordes att bolaget har mer än 20 möjliga läkemedelskandidater som kan behandla morgondagens cancerpatient. Av de elva studierna som gick in i slutskedet förra året, inom cancerområdet, studerar tio samarbetet med kroppens eget immunförsvar.

Hemligheten bakom de nya terapierna är att förstå människan och sjukdomen den ska behandla. “Personalized medicin” handlar inte bara anpassa behandlingen efter ålder och kön och cancerform, utan att totalt kartlägga individen och de celler som blivit en cancertumör. Genom att analysera cellernas DNA, molekyler och proteiner förstår man bättre var celldelningen gått fel. När det är analyserat ska individens immunförsvar kartläggas och aktiveras. Behandlingen går ut på att ge verktyg till den egna kroppens immunförsvar att hitta och oskadligöra cancercellerna.

För att kunna analysera allt det här krävs avancerad teknik och lika avancerad mjukvara. Det är här Roche Diagnostic kommer in.

MedTech Magazine fick ett samtal med globalt ansvarige Roland Diggelmann.

– Diagnostik och analys är en gren inom industrin som fortfarande har stor innovationspotential, både tekniskt, då menar jag vilka instrument som används, hur ska de automatiseras och digitaliseras, och rent kvalitetsmässigt. Det är mycket teknik som utvecklas i detta nu, säger Roland Diggelman, operativ chef för Roche Diagnostic.

Hur avancerad teknik som än utvecklas gör den ingen nytta om den inte kommer i bruk. Även för ett stort bolag som Roche återkom flera av talarna flera gånger till att det är svårt att få genomslag i samhället. Att förändra sjukvårdssystem och få politiker och andra som bestämmer inom hälso-och sjukvården att förstå vikten av att nyttja tekniken.

– Vi har en viktig uppgift, det är att övertyga de ansvariga att inse fördelen med en tidig diagnos. Patienterna vill ha det, våra behandlingsmetoder ger bättre resultat. Det är också så att ju tidigare en tumör upptäcks desto bättre resultat kan man uppnå och desto billigare blir det. De sena stadierna i cancern är svår för patienten och de är mycket dyrbara för samhället, förklarar Diggelmann.

Hur påverkar ni regeringar?

– Genom att visa upp den forskning och kliniska data som vi hela tiden jobbar med att få fram. Titta på HPV-vaccinering, det tog lång tid från det att forskarna såg sambandet och att behandlingen blev godkänd till att sedan riktlinjerna och den medicinska praxisen ändrades. Många, många år, säger Roland Diggelmann.

– Vi ska inte tro att det räcker att visa på forskningsresultat, vi måste också visa vilka lagar, ramverk och vilken regulatorisk infrastruktur som vi behöver för att kunna komma fram med diagnostik och nya behandlingsmetoder.

Skiljer införsäljningen det mellan olika länder?

– Ja, länder som Sverige och Nederländerna, mindre länder med stor medvetenhet om hälsa och ett fungerande sjukvårdssystem är snabbare på att ta till sig forskningen. I andra länder, som till exempel Italien, kan delar av landet agera på vetenskap och nya riktlinjer, medan andra provinser i samma land inte får ta del av kunskapen.

Kan man se någonstans där patienten har drivit utvecklingen framåt?

– Vad vi kan se är att alla utvecklingsländer har svårt att implementera ny forskning, men samtidigt kan vissa av de länderna plötsligt ta två steg framåt. När medelklassen växer och landets sjukvård börjar ta form kan dessa länder ibland gå direkt på den senaste tekniken.

Använder vi diagnostik för att förutse riskgrupper?

– Jag tycker inte att vi gör det tillräckligt. Utvecklingen har gått framåt och vi börjar inse värdet av screening-program. En sak man letar efter då är tidig upptäckt, för att snabbt kunna stopp utvecklingen eller spridning av tumören. En annan är att titta på genetiska mutation och att hitta riskgrupper för att eventuellt få cancer. Frågan är, vad gör man med den datan?

Att bara veta att du har större risk att få cancer kanske kan få dig att förändra ditt beteende, kanske kan få dig att gå på screeningtestet du erbjuds, men vad mer? Men jag tror att en viktig princip bör vara att ska vi ta fram data måste den vara möjlig att göra något åt.

– Jag tror säkert att i framtiden, om 10-15 år, kan alla nyfödda barn i västvärlden att få sina gener sekvenserade. Det kommer att väcka många viktiga frågeställningar, inte bara medicinska, utan också politiska och etiska frågor. Det blir en utmaning.

– Vad vill vi veta om oss själva? Jag vill kanske veta, men vill jag att mitt försäkringsbolag vet det jag vet? Nej, det vill jag inte, säger Diggelmann och slår ut armarna i en självklarhetspose.



Kommer vi att se mer av operationer och behandlingar i preventivt syfte?

– Menar du som Angelina Jolie, som opererade bort sina bröst? Det var ett specifikt test som heter BRAC 1, BRAC2-test. Vi gör inte de testen. De är bra för patienterna, testerna utvecklas nu av många och de blir väldigt billiga.

– Redan i dag används läkemedel i preventivt syfte, och det kan öka.

Kommer vi prata mer om vilka molekyler som är inblandade, än som nu när vi skiljer tumörer åt utifrån var i kroppen den sitter?

– Vi kommer att göra både och . Ju mer vi lär oss om molekylen och dess ingångar i cancertumören, desto mer kommer vi att kombinera den information med genetisk information. Om vi tittar till exempel på lungcancer, så ser vi flera genetiska mutationer, exempelvis EGFR, som är inblandade i tumörutvecklingen och sedan ser vi PD-L1, som är proteinuttrycket på cellens yta . Det är denna information i kombination som innebär ett genombrott för forskningen. Det är där framtidens behandling finns. Immunoterapierna är baserade på den forskningen Det kommer att ta många år innan det blir rutin i sjukvården, men vi ser viktig framgång i den tidiga forskningen och det är det som gör oss så exalterade.

r.

Bilden: Här är Rituximab som söker upp en B-cell, Rituximab är en monoklonal antikropp som fungerar genom att märka ut B-celler som därefter blir destruerade av NK-celler.



Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

23 miljoner till digital kompetens i Skåne

Dynamic code vill leverera hela vårdkedjan

I samarbete med Min doktor kan Dynamic code nu lotsa patienten från självtest till diagnos och behandling.

Smarta glasögon ska hjälpa vårdpersonal

Se hela patienten - inte bara såret

Att förflytta människor med smärta

Minska glappet mellan allround och komfortrullstol

Nyhetsbrev

Efter 32 år – Mabtech får ny vd

Arkiv

Ny screeningmetod ska lösa narkotikabrott

Skanska bygger för innovation och kommersialisering

Nu ska Skanska bygga The Loop, en mötesplats för kommersialisering av forskning och innovation.

Region Östergötland tecknar avtal om ambulansflyg

Hon utvecklar medtech hos GU Ventures

Life assays befarar kapitalbrist

Ny vd har tillträtt på Falck

Cellink öppnar kontor i Japan

Cellink har officiellt öppnat dörrarna till sitt nya kontor vid det ledande forskningsinstitutet på Kyotouniversitetet i Japan.

Kry och Lloyds apotek i samarbete

Nu kan Krys patienter ta prover på utvalda Lloyds apotek.

Capios koncernchef lämnar

Capios vd och koncernchef Thomas Berglund lämnar sitt uppdrag när efterträdare är på plats.

Bästa hjälpen mot trycksår

Relationer och kändisskap

- Jag har utan tvekan blivit annorlunda bemött för att jag är ett känt ansikte. Men jag har också fått höra att jag inte är funktionshindrad på riktigt, berättar Thomas Fogdö.

Hjälpmedel som inte alltid syns

Licensaffärer lyfter Bactiguard

Akademiska öppnar läkarchatt

Framgångar för beroendebolag

KS-styrelse kräver: Underlag ska fram omedelbart

I går presenterade Karolinska sjukhusets egen revision av köpen av konsulttjänster sedan 2011, och sjukhusledningens åtgärdsplan. - Vi tycker inte det räcker, säger Anders Ekblom, styrelseordförande.

Svenska innovationer visas upp på Arab Health

Teknik efter stroke

Prostalund tankar kassan

Apoteket plockar bort Pcure

Emil Billbäck blir vd

Läkemedelsverket varnar för barnspruta

Hon blir CFO hos Abilia

Frisq förstärker ledningen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.35