Roche bekämpar tumör med diagnostik

| Av Hanna Brodda | Tipsa redaktionen

Cancer ska botas tillsammans med kroppens eget immunförsvar. Det kräver diagnostik som en del av behandlingen. – Den molekylära information kombinerat med den genetiska, är framtiden, säger Roland Diggelman, operativ chef för Roche Diagnostic, till MedTech Magazine.

De nya immunterapierna var i fokus när Roche, ett av världens fem största life science-bolag, bjöd in journalister från hela världen till huvudkontoret i Basel. Det kungjordes att bolaget har mer än 20 möjliga läkemedelskandidater som kan behandla morgondagens cancerpatient. Av de elva studierna som gick in i slutskedet förra året, inom cancerområdet, studerar tio samarbetet med kroppens eget immunförsvar.

Hemligheten bakom de nya terapierna är att förstå människan och sjukdomen den ska behandla. “Personalized medicin” handlar inte bara anpassa behandlingen efter ålder och kön och cancerform, utan att totalt kartlägga individen och de celler som blivit en cancertumör. Genom att analysera cellernas DNA, molekyler och proteiner förstår man bättre var celldelningen gått fel. När det är analyserat ska individens immunförsvar kartläggas och aktiveras. Behandlingen går ut på att ge verktyg till den egna kroppens immunförsvar att hitta och oskadligöra cancercellerna.

För att kunna analysera allt det här krävs avancerad teknik och lika avancerad mjukvara. Det är här Roche Diagnostic kommer in.

MedTech Magazine fick ett samtal med globalt ansvarige Roland Diggelmann.

– Diagnostik och analys är en gren inom industrin som fortfarande har stor innovationspotential, både tekniskt, då menar jag vilka instrument som används, hur ska de automatiseras och digitaliseras, och rent kvalitetsmässigt. Det är mycket teknik som utvecklas i detta nu, säger Roland Diggelman, operativ chef för Roche Diagnostic.

Hur avancerad teknik som än utvecklas gör den ingen nytta om den inte kommer i bruk. Även för ett stort bolag som Roche återkom flera av talarna flera gånger till att det är svårt att få genomslag i samhället. Att förändra sjukvårdssystem och få politiker och andra som bestämmer inom hälso-och sjukvården att förstå vikten av att nyttja tekniken.

– Vi har en viktig uppgift, det är att övertyga de ansvariga att inse fördelen med en tidig diagnos. Patienterna vill ha det, våra behandlingsmetoder ger bättre resultat. Det är också så att ju tidigare en tumör upptäcks desto bättre resultat kan man uppnå och desto billigare blir det. De sena stadierna i cancern är svår för patienten och de är mycket dyrbara för samhället, förklarar Diggelmann.

Hur påverkar ni regeringar?

– Genom att visa upp den forskning och kliniska data som vi hela tiden jobbar med att få fram. Titta på HPV-vaccinering, det tog lång tid från det att forskarna såg sambandet och att behandlingen blev godkänd till att sedan riktlinjerna och den medicinska praxisen ändrades. Många, många år, säger Roland Diggelmann.

– Vi ska inte tro att det räcker att visa på forskningsresultat, vi måste också visa vilka lagar, ramverk och vilken regulatorisk infrastruktur som vi behöver för att kunna komma fram med diagnostik och nya behandlingsmetoder.

Skiljer införsäljningen det mellan olika länder?

– Ja, länder som Sverige och Nederländerna, mindre länder med stor medvetenhet om hälsa och ett fungerande sjukvårdssystem är snabbare på att ta till sig forskningen. I andra länder, som till exempel Italien, kan delar av landet agera på vetenskap och nya riktlinjer, medan andra provinser i samma land inte får ta del av kunskapen.

Kan man se någonstans där patienten har drivit utvecklingen framåt?

– Vad vi kan se är att alla utvecklingsländer har svårt att implementera ny forskning, men samtidigt kan vissa av de länderna plötsligt ta två steg framåt. När medelklassen växer och landets sjukvård börjar ta form kan dessa länder ibland gå direkt på den senaste tekniken.

Använder vi diagnostik för att förutse riskgrupper?

– Jag tycker inte att vi gör det tillräckligt. Utvecklingen har gått framåt och vi börjar inse värdet av screening-program. En sak man letar efter då är tidig upptäckt, för att snabbt kunna stopp utvecklingen eller spridning av tumören. En annan är att titta på genetiska mutation och att hitta riskgrupper för att eventuellt få cancer. Frågan är, vad gör man med den datan?

Att bara veta att du har större risk att få cancer kanske kan få dig att förändra ditt beteende, kanske kan få dig att gå på screeningtestet du erbjuds, men vad mer? Men jag tror att en viktig princip bör vara att ska vi ta fram data måste den vara möjlig att göra något åt.

– Jag tror säkert att i framtiden, om 10-15 år, kan alla nyfödda barn i västvärlden att få sina gener sekvenserade. Det kommer att väcka många viktiga frågeställningar, inte bara medicinska, utan också politiska och etiska frågor. Det blir en utmaning.

– Vad vill vi veta om oss själva? Jag vill kanske veta, men vill jag att mitt försäkringsbolag vet det jag vet? Nej, det vill jag inte, säger Diggelmann och slår ut armarna i en självklarhetspose.



Kommer vi att se mer av operationer och behandlingar i preventivt syfte?

– Menar du som Angelina Jolie, som opererade bort sina bröst? Det var ett specifikt test som heter BRAC 1, BRAC2-test. Vi gör inte de testen. De är bra för patienterna, testerna utvecklas nu av många och de blir väldigt billiga.

– Redan i dag används läkemedel i preventivt syfte, och det kan öka.

Kommer vi prata mer om vilka molekyler som är inblandade, än som nu när vi skiljer tumörer åt utifrån var i kroppen den sitter?

– Vi kommer att göra både och . Ju mer vi lär oss om molekylen och dess ingångar i cancertumören, desto mer kommer vi att kombinera den information med genetisk information. Om vi tittar till exempel på lungcancer, så ser vi flera genetiska mutationer, exempelvis EGFR, som är inblandade i tumörutvecklingen och sedan ser vi PD-L1, som är proteinuttrycket på cellens yta . Det är denna information i kombination som innebär ett genombrott för forskningen. Det är där framtidens behandling finns. Immunoterapierna är baserade på den forskningen Det kommer att ta många år innan det blir rutin i sjukvården, men vi ser viktig framgång i den tidiga forskningen och det är det som gör oss så exalterade.

r .

Bilden: Här är Rituximab som söker upp en B-cell, Rituximab är en monoklonal antikropp som fungerar genom att märka ut B-celler som därefter blir destruerade av NK-celler.



Håll dig uppdaterad med MedTech Magazine
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Samarbete mellan Strikersoft och Inovia ska ge AI i vården

Nu ska de båda bolagen skapa en effektivare vård.

Siemens innovationsbolag startar upp i Sverige

Canon väljer Arcoma

Jobb & Karriär
Värvar tidigare sjukhusdirektör

Mångmiljonsatsning på välfärdsteknik

I dag presenterar regeringen sin vårändringsbudget. För hälso- och sjukvårdsområdet finns en rad satsningar med - bland annat ett riktat bidrag för att öka investeringstakten av välfärdsteknik.

Rekordförsäljning för Sedana

Nyhetsbrev

Jobb & Karriär
Hon stärker myndighetens ledningsgrupp

Från Region Uppsala till eHälsomyndigheten.

Arkiv

Jobb & Karriär
Göran Hägglund till Frisqs styrelse

Förre socialministern föreslås som ny ledamot i Frisqs styrelse.

Hela Karolinskas styrelse byts ut

TV: Dessa vann upphandlingen av fallprevention

Nytänkande inom upphandling

Mer innovation i upphandlingen och mer innovationer i vården. Det är målet med Regions Skånes innovationsmöte som hålls idag i Stockholm. - De digitala tjänster som är riktigt användbara, de tar ingen tid alls att få människor att använda, säger Darja Isaksson, konsult och en av regeringens innovationsagent.

Natural cycles expanderar till Genève

Bolaget öppnar i Schweiz och satsar bredare på kvinnors hälsa.

Skåne digitaliserar beställningar

Bioservo får storbidrag från EU

Bolaget bakom robothandsken tilldelas utvecklingsbidrag av Horizon.

IBM dödar cancerceller

Polymerer utvecklade för datorchip har egenskaper som gör dem effektiva i att ta död på cancerceller.

Jobb & Karriär
Forska Sverige förstärker

Episurf kliver in i Spanien

Bolagets knäprodukter godkända för marknadsföring och försäljning i Spanien.

Tidskapsel och växtväggar – Biomedicum inifrån

Snart slår dörrarna upp till forskningslaboratoriet Biomedicum – ett av Europas största labb med plats för över 1600 forskare. Life Science Sweden har hälsat på i den enorma byggnaden i Solna.

Tungviktare på plats på Akademiska

Frukost om makt och ansvar

En morgon sent i mars ordnades en frukost med viktiga samtalsämnen. Makt och ansvar i medtech-världen. Maktlistans 1:a Fabian Bolin intervjuades om patientgenererad data och hur det ger patienten en stark röst.

Risk för förväxling

David Sonnek till Industrifonden

Kommer direkt från SEB:s riskkapitalverksamhet.

Självtest får fler att lämna cellprov

Cambio drar tillbaka överklagan – klart för Skånes digitala vårdmiljö

Region Skånes upphandling av en heltäckande digital vårdmiljö går i hamn.

Hela Sverige har nu e-journal

Senzime erövrar Sydkorea

Jobb & Karriär
Kommersiell chef till Irras

Jobb & Karriär
Addvise finansiella chef lämnar

Paxman når milstolpe i USA

Jobb & Karriär
Senzagen rekryterar vetenskaplig chef

Maktlistan - så gör vi den

Nytt partnerskap för Bactiguard

Jobb & Karriär
Kry satsar på forskning och utbildning

Sedana satsar internationellt

Paxman sluter toppavtal i USA

Samlad kunskap för ryggmärgsskadade

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.158