"Aktieägarna kommer att kräva hållbarhet"
I juli nästa år förväntas lagen om hållbarhetsredovisning träda i kraft. Men mycket återstår att göra, säger Anders Källström, ordförande i Sustainability Circle: – Det är tragiskt att ingenjörerna inte säljer tekniken och dess möjligheter bättre, de borde delta med liv och lust i samhällsdebatten.
– Ingenjörerna har oftast lösningarna på hållbarhetsproblemen, i synnerhet om de får hjälp av ekonomerna, men de som håller på med hållbarhetsfrågor idag är i hög grad samhälls- och naturvetare. De är oftast för pessimistiska, därför att de problematiserar utan att sitta på lösningarna, säger Anders Källström, själv ekonom i botten.
Samhällsdebatten är definitivt problemorienterad, anser han. Pessimisterna uppfattas som seriösa, optimisterna som naiva och lite farliga.
– Men optimisterna har nästan alltid rätt, pessimisterna oftast alltid fel. Ändå verkar debattklimatet uppfatta pessimisterna som seriösare, säger Anders Källström.
Om pessimismen styr samhällsdebatten så styr kortsiktigheten ekonomin.
– Kortsiktigheten är katastrofal. Kvartalsekonomin är kanske den enskilt viktigaste förklaringen till kortsiktigheten. Allt för många tittar på skidspetsen i stället för att titta ända ner i backen.
Kulturerna som driver kortsiktigheten är farliga och är definitionsmässigt icke hållbara, om man tänker på kommande generationer
– En av vår tids problem är att resultat - och balansräkning styr tänkandet. Resultaträkningen visar resultatet senast månaden. Balansräkningen, som många tror är långsiktig, är bara en ögonblicksbild, ställningen sista sekunderna på redovisningsperioden.
Anders Källström ritar snabbt en y- och x-axel på tavlan, drar en kurva: konjunkturen. Tre lodräta streck blir tre räkenskapsår.
– Du gör ett bokslut där, det går dåligt. Du gör ett där, det går bra. Och där går det dåligt. Men, so what? Det viktiga är inte hur det är just nu, det viktiga är om vi går på rätt håll, säger han.
– Är du jagad av just nu drar du ned underhållet. Det kostar pengar, just nu. Det är ingen intäkt på det, just nu. Långsiktigt finns det definitivt en intäkt. På samma sätt bygger du upp en utbildningsskuld. På kort sikt är det aldrig rätt utbilda personalen, på lång sikt får du tillbaka det.
Men vinsterna på lång sikt är inget som syns i nästa resultaträkning. Och nästa resultaträkning styr.
– Redovisningsekonomerna är tyvärr väldigt mycket redovisare och väldigt lite ekonomer, Jag har doktorerat i redovisning så det är min egen profession, och vi måste vara självkritiska. De vet allt om redovisning och kontoplaner.
Börjar man diskutera ekonomi utanför redovisningen så har de ofta inte mycket att säga, anser han.
– De styr väldigt mycket av samhället via sina bokslut och känner sig trygga med redovisningen eftersom den har en spelplan, väldigt tydliga regler och en månatlig cykel. Ska man ur deras synvinkel diskutera ekonomi, prata hela jorden, hur ekonomi hänger samman med samhälle och naturen, då lämnar man redovisningen.
Inskränkthet är nästan omoraliskt, tillägger han för att spetsa till det ordentligt.
– Vi skulle behöva sätta oss ner tillsammans med redovisningsekonomerna och utbilda dem i ekonomi, prata ekonomins dna. Viktiga delar fångas helt enkelt inte av kontoplanen.
Är det ekonomins dna vi ska vara rädda om, då är balansen mellan det långsiktiga, och kortsiktiga jätteviktigt. Det finns två olika metoder att få nya modeller, transparenssyftet och beslutstödssyftet.
– Transparenssyftet tvingar företag att offentliggöra sin hållbarhetsredovisning. Den har funnits där frivilligt ganska länge, nästan alla stora företag har en sådan redovisning, GRI oftast. Missköter de sig i det lite större perspektivet riskerar de tvätta sin byk offentligt, det är i alla fall avsikten säger Anders Källström.
Ofta är det informations- eller pr-avdelningen eller reklambyrån som sköter utformningen av hållbarhetsredovisningarna. Resultatet beskylls ofta i debatten för greenwashing eller windowdressing.
– Sustainability Circle har istället sagt, låt oss börja i en annan ända. Vi har tagit fram en hållbarhetsräkning vars syfte inte är att redovisas offentligt, tänkt som ett verktyg i en dialog mellan lägre och högre nivåer i ett företag, ytterst mellan ledning och styrelse.
Här lyfter man att tänka rätt internt , med en hållbarhetsräkning som fångar hållbar ekonomi i hela sin vidd. Bruka natur och samhälle, inte förbruka, är ledord.
– Alla företag är beroende av samhället och naturen. Vi måste kunna mäta om vi förbrukar eller brukar. Det är bland annat för att aktieägarna och andra intressenter ska känna att det här företaget kommer att överleva i framtiden.
Anders Källström avfärdar inte den nya hållbarhetslagstiftningen, men anser han gör större nytta med arbetet med en intern hållbarhetsräkning.
– Företag har alltid varit duktiga på kombinationen av extern redovisning och retorik. Det kommer de att vara även i fortsättningen. Man kommer att delvis visa upp det man vill visa upp. Sen kommer kanske journalister och samhällsdebattörer att jaga företagen och försöka avslöja dem.
_______________________________________________
FAKTA
Anders Källström
Född: 1958
Bor: Göteborg
Utbildning: Ekonom
Karriär i korthet: Lärare och forskare på Handelshögskolan, managementkonsult, lobbyist, vd i 17 år.
Familj: Fru och tre vuxna barn
Text och foto:
Peter Håkansson