Stelbent system hindrar mjukgörande dräkt
Det var när Fredrik Lundqvist arbetade som personlig assistent som idén föddes till det som senare blev elektrodressen Mollii. Produkten har vunnit flera priser och nu väntar uppfinnaren på det stora genombrottet.
Nyligen bytte den namn till Mollii - från det latinska ordet mollis som betyder mjuk, flexibel och smidig.
Elektrodressen Mollii används vid spasticitet och ökad muskelspänning till följd av cerebral pares, stroke, MS, och Parkinson med mera. Dräkten som består av en byxa och en jacka och en kontrollenhet är försedd med 58 elektroder som sitter på insidan av plagget. Kontrolldosan skickar elektriska signaler via elektroderna och antagonisten till den spastiska muskeln stimuleras med ström vilket hjälper till att lösa upp spasticiteten i den spända muskeln.
Vilka av de 58 elektroderna som ska vara aktiva och med vilken intensitet förprogrammeras av förskrivaren och dräkten kan sedan användas av brukaren i hemmet. Rekommenderad användning är cirka en timme tre till fyra gånger i veckan och den avslappnande effekten varar i mellan ett och tre dygn.
Idén till elektrodressen föddes när Fredrik Lundqvist utbildade sig till kiropraktor och under studietiden försörjde sig som personlig assistent.
– Det var slumpen kombinerat med att jag la ihop ett och ett som gjorde att jag kom in på detta spår. Genom att kombinera skolmedicinens kunskaper om nervsystemet och de nyförvärvade kunskaperna inom kiropraktik kom Fredrik sin uppfinning på spåren.
– Det finns vissa vedertagna hand- grepp som man kan göra på spastiska patienter för att underlätta böjning av en led. Böjer man tårna på ett visst sätt så blir det lättare att böja knät – något som kan underlätta vid till exempel påklädning, berättar Fredrik.
Denna reflex finns även hos patienter med hjärnskador. Hos Fredrik väcktes tanken på att stimulit man gav foten skulle kunna framkallas på konstgjord väg, med hjälp av någon form av maskin och alltså inte via en personlig assistent – och det var fröet till elektrodressen Mollii. Först provade Fredrik med vibrationer på tårna men utan att uppnå några egentliga resultat. I stället testade han att koppla enligt ett antagonistmönster – att alltså aktivera de muskler som förlorat mot en spänd motståndare. Då fick Fredrik resultat och insåg att han var någonting på spåret. Han upprepade undersökningarna och fick samma resultat och försöken gick vidare till andra delar av kroppen. För att göra metoden mer lättillgänglig och användarvänlig bestämde sig Fredrik 2009 för att göra ett klädesplagg med elektroterapi inbyggt i plagget, för att på så vis slippa krångel med många sladdar och att klistra elektroder. Han testade metoden empiriskt för att säkerställa resultaten genom att framkalla effekten på samma patienter flera gånger och sedan överföra kunskapen på andra patientgrupper.
Under 2010 var Fredrik med i tv-programmet Draknästet som sändes i SVT – ett program där entreprenörer fick beskriva sina uppfinningar för att söka finansiering. Fredriks medverkan i programmet ledde till att de och anhöriga till funktionshindrade hörde av sig till honom och undrade var dom kunde få tag i dräkten. Svaret blev att uppfinningen var under utveckling men i väntan på en färdig produkt lärde Fredrik och hans team anhöriga hur man uppnår effekten genom att klistra lösa elektroder enligt samma metod. Det krävs många elektroder, tar lång tid och blir många sladdar – men trots det var det över 400 personer som använde metoden eftersom resultaten var så goda, berättar Fredrik.
Fredrik har alltid varit en uppfinningsrik person med livlig fantasi. Han har en stor tilltro till att man faktiskt kan komma på någonting nytt, att inte allt är uppfunnet redan. Men han medger att entreprenörsglädjen får sig en törn av de svårigheter han och hans företag möter för att få igenom elektrodressen som ett förskrivningsbart hjälpmedel.
– Ibland går mottagandet av nya innovationer lite trögt i Sverige. Det är synd för vi vill att patienterna ska kunna få möjlighet att ta del av produktens fantastiska effekter.
Trots att det finns mycket evidens på att elektroterapi kan hjälpa spastiska patienter efterfrågas studier på just denna produkt. Ett ganska stelbent system anser Fredrik som önskar att sjukgymnaster och arbetsterapeuter skulle få möjlighet att använda detta hjälpmedel för att aktivt kunna träna sina patienter. Förhoppningen finns att Fritt val ska öka chanserna för patienterna att kunna få dra nytta av dräkten. Det finns många patienter som vill ha dräkten men som inte har råd att köpa den osubventionerad.
I nuläget pågår en randomiserad dubbelblind studie på rehabmedicinska i Linköping och Borås. Där ska 30 patienter testas, varav hälften får en icke aktiv dräkt. Studien ska pågå under ett år. Samtidigt genomförs en studie på livskvalitet som pågår fram till 2015.
”Det var slumpen kombinerat med att jag la ihop ett och ett”
Dräkten vann i våras Robotdalen Innovation Award och prispengarna ska användas till att vidareutveckla produkten. Företaget har även tilldelats pengar från Jimmy Dahlstens Fond som delar ut medel för att hjälpa entreprenörer och visionärer att förverkliga idéer som kan skapa nya möjligheter för personer med nedsatt rörlighet. Och Fredriks arbete går vidare för att se till att funktionshindrade får ta del av ny teknik som kan hjälpa dem till ett friare liv.