Många personer med framskriden demenssjukdom drabbas av BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom). Det kan handla om vanföreställningar, hallucinationer, sömnstörningar, motorisk rastlöshet, ångest eller agitation.
– Den absolut vanligaste anledningen till att man utvecklar ett sådant beteende är smärta. Och det är ändå det som vi har svårast att hitta orsaken till, för smärta är väldigt komplex, säger Towa Omnéus, fysioterapeut i Göteborgs stad och en av föreläsarna vid Fokus Hjälpmedel i Stockholm 19-20 november.
Smärta är väldigt komplex
Det finns, berättar hon, forskning som visar att åtta av tio äldre som bor på vård- och omsorgsboende har en oupptäckt, obehandlad eller felbehandlad smärtproblematik. Särskilt stort är problemet för personer med demenssjukdom som har gått lite längre i sin sjukdomsprocess och inte alltid kan uttrycka var och på vilket sätt det gör ont.
– Det kan handla om att en person på ett boende plötsligt får ett förändrat beteende, är vaken på nätterna, blir förvirrad och börjar gå omkring. Om man då inte undersöker den här personen noggrant i både vila och i rörelse, och inte förstår att smärta är orsaken så finns det en stor risk att personen inte får smärtlindring utan kanske lugnande läkemedel istället och sannolikt kommer att försämras snabbare i sin kognitiva sjukdom. Dessutom är det ju ett jättestort lidande.
Det finns ett antal validerade bedömningsinstrument som bygger på observation av beteende, kroppsspråk, ansiktsuttryck och fysiologiska tecken, och som är inriktade mot den aktuella gruppen. De bör användas mer systematisk och strukturerat än idag, menar Towa Omnéus. Hon framhåller också att det bör göras en fysisk undersökning av personen, både i vila och rörelse, som en förutsättning för att upptäcka smärtan hos den som inte kan uttrycka den verbalt.
– Vi måste börja arbeta mer strukturerat och evidensbaserat i de här frågorna för att minska lidandet och öka livskvaliteten, och vi måste börja nu.
BREAKING