De hörseltester som används inom vården i dag har i stort sett varit oförändrade sedan de introducerades på 1950- och 1960-talet. Behovet av nya, mer effektiva metoder är därför stort, menar Erik Witte, legitimerad audionom vid Region Örebro län och universitetslektor vid Örebro universitet, som nu utvecklat ett nytt modernt hörseltest.
Resultatet är en ny metod som mäter hörselnedsättning på språkljudsnivå i stället för helordsnivå, vilket gör testet både snabbare och mer känsligt än dagens etablerade metoder, menar upphovsmannen.
– Produkten är så bra att både mjukvara och hårdvara skulle kunna användas kliniskt. Det skulle kunna ge svensk hörselvård ett otroligt lyft, säger Erik Witte i en kommentar.
Den nya tekniken består av portabel utrustning kopplad till en surfplatta och kan användas både för hörselscreening och för att justera hörapparater hos diagnostiserade patienter. För att underlätta audionomers arbete har flera testprocedurer integrerats i mjukvaran. En förenklad screeningversion har också tagits fram, som bara tar två till tre minuter att genomföra.
Testet har utvecklats inom ett forskningsprojekt vid Audiologiskt forskningscentrum, Region Örebro län, i samarbete med Örebro universitet.
Ungefär 15 procent av den svenska befolkningen uppskattas ha någon form av hörselnedsättning, och cirka 450 000 personer använder hörapparat. Den nya metoden har därmed potential att nå en stor patientgrupp.
Enligt en rapport från Hörselskadades Riksförbund, publicerad under hösten, uppgår väntetiderna inom hörselvården till minst tolv månader i många regioner. Enligt Witte skulle en effektiv screeningsmetod kunna avlasta vården avsevärt genom att upp till en tredjedel av patienterna hanteras utanför den specialiserade vården. Cirka 30 procent av de som genomgår ett inledande hörseltest väljer i dag att avstå vidare rehabilitering, eftersom nedsättningen inte bedöms som tillräckligt allvarlig.
Genom att erbjuda screening på exempelvis vårdcentraler eller apotek skulle fler få möjlighet att snabbt bedöma sin hörselstatus, menar han.
– En screening gör det också möjligt att prioritera vården. Den med störst behov ska prioriteras först. Det är oacceptabelt att personer som har väldigt stora problem ska tvingas vänta ett år på att få hjälp. Min dröm är att vi skapar en situation där man får hjälp direkt.
För närvarande undersöker Erik Witte möjligheten att starta ett socialt företag med syfte att ta tekniken från forskningsmiljö till klinisk användning.
– Ju tidigare man för en dialog med slutanvändarna desto bättre. Risken annars är att vi producerar forskningsresultat som aldrig någonsin kommer att användas i praktiken. Det är något jag vänder mig starkt emot.
BREAKING