Analyserna utgår till stor del från Försäkringskassans data. Foto: Colourbox/ Försäkringskassan

Av Lotta Naesenius den 22 april 2025 10:41

I den myndighetsgemensamma satsningen analyserades 699 assistansbolag under perioden 2022 till och med 2023. Av dessa bedöms 83 ha särskilt nära koppling till organiserad brottslighet.

Under perioden fick strax över 14 000 brukare assistans, och av dessa hade omkring var fjärde kommit i kontakt med aktiva kriminella eller personer med koppling till kriminella nätverk.

Den kartlagda brottsligheten består bland annat av överdrivna vårdbehov för brukaren, assistans som inte utförs, arbetstagare som tvingas återbetala sin lön, brukare och anställda som saknar rätt att vistas i Sverige och osanna dokument från arbetsterapeuter, läkare och andra professioner.

I ett gemensamt pressmeddelande skriver Försäkringskassan och polisen att brottsligheten får stora konsekvenser. Ersättningen som felaktigt betalas ut genom assistansverksamheten kan användas för att finansiera annan kriminell verksamhet. Dessutom riskerar brukare få undermålig eller ingen assistans.

”Personer i utsatta situationer vanvårdas och funktionsnedsatta används som brottsverktyg - inte sällan är det barn som far illa”, står det i pressmeddelandet.

Under en pressträff på tisdagen kommenterade regeringen rapporten.

– För mig är det tydligt att det som visar sig i den här rapporten är systemhotande. Ett allvarlig mönster bekräftas med den här rapporten och vi kan konstatera att assistansen är inte längre trygg. Den är kapad och den är utnyttjad av den organiserade brottsligheten, sa socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

I samband med pressträffen presenterades också tillsättandet av en ny utredning som ska föreslå åtgärder som gör systemet för personlig assistans motståndskraftigt mot välfärdsbrottslighet.