”Framtidens medicinteknik kräver tydliga politiska visioner”
Patientnära forskning och innovation är ofta en förutsättning för att nyttiggöra den tekniska utvecklingen. Det är något vi sett tidigare i Sverige, med banbrytande medicintekniska innovationer som resultat där pacemakern, strålkniven och ultraljudet brukar nämnas. Samtliga är innovationer med stor betydelse för hälso- och sjukvården och patienterna och de har uppstått i skärningspunkten mellan medicin och teknik.
Det var bland annat därför som Medtechlabs skapades 2018, som ett sant tvärvetenskapligt initiativ i samarbete mellan Region Stockholm, KI och KTH. I all forskning som centrumet beviljar medel ska minst en forskningsledare komma från KTH och en annan från KI, för att garantera teknisk och medicinsk kompetens i samarbetet.
Nu kan vi se resultat av denna satsning – vetenskapliga resultat i internationell framkant, nya företag och industrisamarbeten samt införande av nya metoder inom vården. Det handlar om spridning och överföring av medicinteknisk kunskap och innovation inom områden som cancer, stroke, njursjukdom och svåra inflammatoriska tillstånd.
Hela tiden har ambitionen varit att arbeta kliniknära. Vi har nu forskargrupper som är sammansvetsade tvärvetenskapliga team inom områden som bioelektronisk medicin, förbättrad fosterövervakning, diagnostik av neurodegenerativa sjukdomar och mycket mer. Ofta är projekten kopplade till utvecklingen av precisionsmedicin, där förbättrade metoder för diagnos och behandling gör att vården kan anpassas för den enskilda individen.
Om Sverige snabbare ska kunna dra nytta av det enorma tekniksprång som AI och digital teknik innebär inom vården så behöver regioner, tekniska och medicinska universitet samarbeta på nya sätt. Även om vi har det tekniska kunnandet för att utveckla ny teknik så kräver nyttiggörandet av sådana kunskaper både nya typer och nya former av samarbete.
Den tekniska mognaden förutsätter att de verksamheter som ska använda tekniken utvecklar både regulatorisk och organisatorisk mognad. Även lagstiftning kan komma att behöva förändras för att möjliggöra nyttan av tekniksprång. Men att förena dessa världar är varken enkelt eller smärtfritt. Det går att skjuta till mycket pengar och ändå inte åstadkomma den nytta som samhället efterfrågar. För när saker blir svåra - vilket de alltid blir i dessa sammanhang - backar många hem till sin egen organisatoriska hemvist och fortsätter jobba på det sätt man lärt sig, och de tvärvetenskapliga vinsterna uteblir.
Den inre föreställningsvärlden om hur man kan göra sitt jobb på ett helt annat sätt, samarbeta i nya former och i slutänden transformera hela verksamheter behöver få hjälp och skjutas på från inte minst politiskt håll. För när våra förtroendevalda vågar peka ut riktningen blir det också lättare att vara modig som chef och forskningsledare, och börja lämna stuprören, utmana de egna metoderna och kulturen. Politikerna måste därför våga vara visionärer. Ett exempel på detta är Medtechlabs, som kom till på det initiativ som Region Stockholm (då Stockholms läns landsting), KTH och Karolinska institutet tog redan 2015. År 2018 invigdes centrumet och parallellt hade arbetet med att ta fram en ambitiös life science-strategi för Stockholmsregionen påbörjats.
En uthållig och stabil finansiering till gränsöverskridande plattformar krävs också för att göra tvärvetenskap attraktivt för dagens unga forskare, eftersom det kan vara förknippat med risker för forskare att arbeta tvärvetenskapligt och gränsöverskridande. Förutom att ge viktiga vetenskapliga resultat och påverka alla oss som riskerar få till exempel cancer eller hjärt- och kärlsjukdomar, bidrar de gränsöverskridande plattformarna till viktig utveckling även av grundvetenskapen.
Dessutom är plattformarna ofta en förutsättning för att Sverige ska kunna svara mot och konkurrera om de stora satsningar som EU gör inom medicinteknisk forskning. Slutligen bidrar de till tillväxten i vårt land genom att stimulera företagande inom medicinteknik, där exporten till utlandet är en mycket viktig del.
En nationell life science-strategi lanserades år 2019 med målet att Sverige ska vara en ledande nation på området och den uppdaterades nyligen. 2021 var det även dags för Stockholmsregionen att lansera sin regionala motsvarighet. I det strategiska arbetet för att stärka Sverige och Stockholm som life science-hubbar utgör de tvärvetenskapliga medicintekniska forskningsplattformarna en central komponent.
Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.