Pernilla Norman: ”AI för att lösa dagens och framtidens utmaningar”
Så här i slutet av året firas vetenskapliga framsteg. I år tilldelas två av nobelprisen, de i fysik och kemi, till forskning som har haft avgörande betydelse för AI-utvecklingen.
Fysikpristagarna John J. Hopfield och Geoffrey Hinton får priset för sin forskning om artificiella neuronnätverk och deras metoder som ligger till grund för dagens kraftiga maskininlärning.
Kemipristagarna David Baker, Demis Hassabis och John Jumper har fått priset för att på databaserad väg ha lyckats bygga nya proteiner, samt för att med hjälp av en AI-modell förutspå proteiners komplexa strukturer, ett 50 år gammalt problem. Upptäckten har stor potential för arbetet med att identifiera och förutse sjukdomar och utveckla behandlingar.
Offentlig sektor, och inte minst hälso- och sjukvården, står mitt i en tid av stora utmaningar. Enligt beräkningar förväntas den offentliga sektorn år 2030 behöva leverera 125 procent av dagens välfärd med endast 75 procent av den nuvarande personalstyrkan. För att möta dessa utmaningar har digitalisering, AI och andra techlösningar identifierats som nyckelfaktorer.
Helt nyligen presenterades AI-kommissionens Färdplan för Sverige, där kommissionen lyfter behovet av en politisk strategi för att Sverige inte ska hamna på efterkälken. AI-kommissionen tar också upp behovet av gemensam AI-infrastruktur för att utvecklingen och användningen av AI ska ges rätt förutsättningar. AI är ordet på allas läppar. Möjligheterna upplevs som oändliga, men riskerna känns också påtagliga.
Nu börjar också världens första samlade AI-lagstiftning, AI-förordningen, tillämpas inom EU. Förordningen, som trädde i kraft i augusti i år, är direkt tillämplig lagstiftning i medlemsländerna. Reglerna börjar tillämpas successivt. För förbjuden tillämpning, det vill säga AI-lösningar med oacceptabel risk, börjar förordningen tillämpas redan i februari 2025. Förordningens regler om styrningsstrukturer och AI-modeller börjar tillämpas från augusti 2025, medan de flesta regler (inklusive AI med hög risk) börjar tillämpas i augusti 2026. Reglerna om produktsäkerhet i AI-lösningar börjar inte tillämpas förrän i augusti 2027.
Exempel på förbjuden AI-tillämpning är system för känsloigenkänning på arbetsplatser och i utbildningsmiljöer, samt missbruk av AI-teknik för social poängsättning.
För företag inom medtech är AI ofta av central betydelse. För er som arbetar inom denna bransch är det hög tid att inventera och analysera vilken typ av AI ni använder i era lösningar och till vilken av AI-förordningens riskgrupper dessa AI-lösningar kan hänföras. Därefter kan arbetet med riskbedömningar och riskhantering påbörjas. I detta arbete är det viktigt att komma ihåg att också annan lagstiftning kan vara tillämplig parallellt med AI-förordningen, såsom exempelvis GDPR.
AI kommer att spela en stor roll för att lösa många av nutidens samhällsutmaningar, inte minst inom hälso- och sjukvårdsområdet. Potentialen är fantastisk. Möjligheterna är, inte minst till följd av årets nobelpristagares fantastiska arbete, i det närmaste outtömliga.
Lagstiftningen kan upplevas som krånglig och kanske hindrande. Förutom det vanliga juristrådet, att ta med rättsfrågorna och juristerna tidigt i utvecklingsarbetet, kan det vara bra att hålla i minnet att lagstiftningen fungerar lite som en kontrollstation där man behöver stanna till, lyfta blicken och balansera olika perspektiv och intressen. Detta är inte ett hinder, utan snarare något som för processen framåt.
Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.