Kraftigt ökad risk att dö i cancer för kvinnor med funktionsnedsättning
Av Den påfallande stora skillnaden i dödlighet redovisas i myndighetens nya lägesrapport inom funktionshindersområdet. En orsak uppges vara att personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism får vård i ett senare skede än andra och att cancern då kan ha hunnit sprida sig mer.
– Det här handlar om personer med intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning och autism och som kan ha mycket svårare än andra att kommunicera och uttrycka sin vilja eller oro, men det handlar också om att vården inte alltid är anpassad utifrån gruppens särskilda behov, säger rapportens författare Karin Flyckt, samordnare för funktionshindersfrågor på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
En annan ojämlikhet som beskrivs i rapporten är att endast hälften så många personer med intellektuell funktionsnedsättning och diabetes får behandling med blodfettsänkande läkemedel jämfört med övriga diabetespatienter.
– Diabetes är mer än dubbelt så vanligt bland personer med intellektuell funktionsnedsättning och skillnaderna i förskrivning är därför bekymmersamma, säger Karin Flyckt.
Socialstyrelsen noterar också att antalet insatser till personer med funktionsnedsättning har minskat sedan 2021 efter att tidigare ha ökat stadigt under flera år. Under 2023 var minskningen 13 procent jämfört med föregående år.
Det hade inte varit ett problem om det var så att behoven minskat – men så är det knappast, enligt Socialstyrelsen, vars granskning snarare tyder på att tillgången till stöd, särskilt enligt LSS, har försämrats.
– Den här försämringen leder bland annat till försämrade livsvillkor i gruppen och att många anhöriga behöver ta över ansvaret för det stöd som tidigare samhället bistått med. Minskat stöd kan dessutom inverka negativt på hälsan för både personerna själva och deras anhöriga, säger Karin Flyckt.