Techbolag tar mark inom life science

I augusti kom nyheten att Spotifys grundare Daniel Ek och hans investeringsbolag Prima Materia går in med 19 miljoner euro, motsvarande 220 miljoner svenska kronor, i det schweiziska företaget Epiterna. Företaget har som mål att utveckla läkemedel som ska förlänga livet för människor och även för husdjur.

Att en techentreprenör ger sig in i life science-sektorn är inte nytt. Både stora och små techbolag har under flera år arbetat med innovationer inom hälsoområdet. Och investeringarna ser ut att öka.

– En stor andel av techbolagen är antingen aktiva eller visar aktivt intresse för att skapa nytta inom hälso- och sjukvården, säger Peter Kjäll, näringspolitisk expert och Health Tech Lead på Tech Sverige.

Han menar att det som tidigare avhållit högteknologiska bolag från att direkt investera i hälso- och sjukvård eller life science är den långa tiden från idé till marknadsgodkännande.

– Life science har andra tidscykler än andra industrier som techföretagen sedan länge utvecklar lösningar åt, säger han och nämner banksektorn och säkerhetssektorn som exempel.

Det kan ta 10-15 år att ta fram ett läkemedel och även för medicinteknik tar utvecklingen av nya produkter ofta lång tid. Enligt Peter Kjäll har sjukvården tidigare inte tagit så mycket intryck av andra sektorer, men det är nu på väg att ändras. Det har i sin tur bidragit till att techbolagen sneglar allt mer mot sjukvården.

Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för Swedish Medtech, ser också en trend mot ett ökat intresse för life science bland högteknologiska bolag.

– Det är inget plötsligt trendbrott, det handlar mer om att de flyttar fram positionerna, säger hon.

Det är inget plötsligt trendbrott, det handlar mer om att de flyttar fram positionerna

Hur ser traditionella medicintekniska företag på att aktörer som Google och Microsoft utvecklar produkter för sjukvården?

– De här stora företagen är som egna ekosystem. Man ser dem helt enkelt som ytterligare spelare att räkna med, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.

Peter Kjäll uppger att det är en betydande andel av Tech Sveriges cirka 1 500 medlemmar som i någon bemärkelse arbetar med hälsa eller life science. Det är allt från multinationella företag, som Microsoft, till fåmansbolag som till exempel utvecklar en AI-applikation. Den gemensamma nämnaren är att de använder informationsteknik för att erbjuda tjänster till sjukvården eller life science-sektorn.

Hos entreprenörer som ger sig in i sjukvården är drivkraften, enligt Peter Kjäll, att åstadkomma en förändring.

– Techentreprenörer som Daniel Ek är frustrerade och vill göra saker på ett helt nytt sätt, de vill förändra systemet som det fungerar idag för att det går för långsamt och för att de tror att de kan göra nytta och förbättra den sektor de ger sig in i.

De vill förändra systemet som det fungerar idag

Tidigare har man kanske kunnat säga att techbolag i högre utsträckning vänder sig till konsumenter medan medicintekniska företag har fokuserat på att leverera till sjukvården. Men idag går det inte att göra den generaliseringen. Det är Anna Lefevre Skjöldebrand och Peter Kjäll överens om.

– Det är en rörelse i båda riktningar. De stora vårdsatsningarna som techbolag gör bygger på att vårdsystem i slutändan på något sätt, om inte direkt så indirekt, ska använda produkterna annars kommer de aldrig bli tillräckligt attraktiva för konsumentmarknaden heller. Samtidigt ser vi mer och mer medicinteknik som säljs direkt till kunden från producenten, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.

De nya europeiska regleringarna MDR och IVDR gör det svårt för många mindre traditionella medicintekniska företag. Däremot har vissa av techföretagen, de riktigt stora aktörerna som till exempel Google, fördelar.

– Fördelen för dem är att de har enorma finansiella muskler. De har möjligheter att rekrytera jurister som kan hjälpa dem med de invecklade regelverken. Det är både ett hot och en möjlighet för mindre företag. Samtidigt som techjättarna blir svåra att konkurrera med kan de också hjälpa till att skapa system som gör det lättare för mindre bolag att hantera regelverken, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.