Medtech-jättarna om AI: ”Det accelererar otroligt snabbt nu”
Större precision vid diagnostik, automatiserad journalföring och mer personligt anpassade behandlingar. Framstegen inom artificiell intelligens inte bara kan effektivisera och förbättra sjukvården – det är redan igång i rasande takt. Att det går snabbt upplever även svenska medicinteknikbolag.
– Hade vi fått frågan för ett par år sedan hade vi inte trott att vi skulle ha ett så bra teknikstöd idag. Det har gått fortare än vi förväntat oss när det kommer till Open AI, säger Charlotte Enlund, direktör för Digital Health Solutions på Getinge.
På Elekta, som utvecklar utrustning och produkter för strålbehandling och strålkirurgi, stämmer Jonas Gårding, ansvarig för externa forskningsprojekt, in.
– Även om vi länge sett att AI-metoder i många fall är överlägsna andra tekniska metoder skulle jag ändå säga att det accelererar otroligt snabbt nu. Det är ingen idé att läsa om AI i traditionella vetenskapliga tidskrifter, det har hunnit bli inaktuellt när det publiceras.
Det är ingen idé att läsa om AI i traditionella vetenskapliga tidskrifter, det har hunnit bli inaktuellt när det publiceras Jonas Gårding
Artificiell intelligens och dess snabba framfart har fått stor uppmärksamhet, inte minst då flera techpionjärer – däribland Elon Musk – larmat om att utvecklingen måste pausas. I början av maj sa Geoffrey Hinton, kallad ”AI:s gudfader”, upp sig från sitt jobb på Google för att varna för tekniken han själv varit med och utvecklat. I en intervju med New York Times varnade han för att den kan bana väg för “mördarrobotar”. Till skillnad från domedagsprofetiorna är varken Getinge eller Elekta särskilt oroade över riskerna med att låta AI ta större plats i verksamheten. Istället lyfter de att myndigheter måste hinna ikapp – inte minst kring vad man får göra med självlärande algoritmer.
– Utmaningarna är regulatoriska. De som sätter regelverket för hur vi inom medicinteknik använder maskininlärning och AI måste säkerställa att man hänger med i vad tekniken möjliggör, säger Charlotte Enlund.
Jonas Gårding poängterar att det blivit svårare att sätta regler eftersom det handlar om ett så pass “rörligt mål”.
– Ett idealiskt AI-system är självlärande, det tränas och förbättras och är något man vill använda på kliniker. Men hur kan man godkänna något som kommer att förändras när det väl finns, när systemet förändrar sig själv? Det är en stor och ny typ av utmaning som man inte haft med traditionell mjukvara.
Att det är så pass svårt kan få konsekvenser enligt Gårding. Han anser att AI Act, EU:s reglering kring hur AI får utvecklas och användas, är mer problematisk än exempelvis motsvarigheten i USA.
– Hörnstenarna i AI Act är utmärkta, men som det ser ut nu blir det att man inför ännu ett regelsystem, som ska fungera parallellt med det medicintekniska regelverk som redan gäller. Hur blir det när man ska implementera det i praktiken? Det finns en oro i branschen för att europeisk industri blir hämmad, man ser en risk att företag kommer att välja att sjösätta sina produkter utanför Europa.
Utmaningarna till trots är såväl Getinge som Elekta positiva till möjligheterna som AI erbjuder. Getinge lyfter exempelvis processen kring att schemalägga operationer, där AI kan användas för att se till att operationer som kräver samma utrustning inte sker samtidigt och att det finns lämpliga kirurger och rätt utrustning i operationsrummet.
Jonas Gårding säger att den pressade sjukvården behöver fungera mer kostnadseffektivt, där AI kan hjälpa till att automatisera repetitiva uppgifter och låta läkaren fokusera på att utnyttja sin kompetens.
– Det finns såklart faror med att flytta beslut från människor till maskiner, men jag tillhör dem som ser optimistiskt på utvecklingen. Det är jättespännande.